Stockholms magistrat och rådhusrätt 1636-1849

Introduktion

Magistraten och rådhusrätten var stadens råd och fungerade som dess styrelse. Magistraten och rådhusrätten hade både en administrativ funktion, samt fungerade som domstol i form av rådhusrätt.

Detta arkiv omfattar tiden mellan 1636-1849. Före 1636 kallas rådet Borgmästare och råd och är förtecknat för sig. 1849 omorganiserades magistraten och rådhusrätten kraftigt, varför detta år har valts som gränsår för denna arkivförteckning.

I den manuella arkivförteckningen över detta arkiv som förvaras i Stockholms stadsarkiv finns även 5 bilagor. I denna förteckning som är ADB-registrerad har dessa av tekniska skäl ej kunnat tas med.

Bilagorna är:

1. Stockholms magistrat och rådhusrätt 1636-1849 grovordnade handlingar (förteckning över 249 grovordnade volymer tillhörande arkivbildaren)

2. Skeppsmätareböcker av Olof Jägerskiöld

3. Attester till sjöexpeditioner av Olof Jägerskiöld

4. Varucertifikat av Olof Jägerskiöld

5. Litteraturlista


Stockholm i Stadsarkivet januari 1996


Jonas Engardt


Historik

Stockholm styrdes från början av borgmästare och råd – rådet – tillsammans med kungens befallningsman. Staden styrdes på det sätt som föreskrivits i Magnus Erikssons stadslag från 1350-talet, samt i senare utfärdade lagar, privilegier och resolutioner. Rådet bestod av ett antal borgmästare och rådmän ur stadens borgerskap. Kungens befallningsman i rådet var från början den så kallade fogden. Han ersattes i början av 1600-talet av överståthållaren. Rådet hade dubbla funktioner. Dels fungerade det som stadsstyrelse i administrativa frågor, dels som stadens domstol. Från början av 1600-talet kom rådet i sin administrativa skepnad att kallas magistraten, medan domstolen benämndes rådhusrätten. De som tjänstgjorde i rådet gjorde det inte på heltid utan parallellt med ordinarie arbete.

I början av 1600-talet expanderade Stockholm kraftigt. Detta tillsammans med centralmaktens ökade krav på kontroll och effektiv förvaltning ställde nya krav på stadens ledning och organisation, vilket ledde till en byråkratisering av Stockholms stadsförvaltning. En utbyggd förvaltning med utbildade och heltidsanställda ämbetsmän kom att komplettera lekmännen i rådet. Som ett led i denna utveckling bildades 1636 fyra kollegier för att avlasta magistraten. Kollegierna var underinstanser till magistraten där löpande förvaltningsärenden avgjordes. Viktigare ärenden och besvär kunde hänskjutas till magistraten.
     1672 utfärdade Kunglig majestät ”Förordning över Stockholms stads styrelse”. Denna förordning, en milstolpe i Stockholms förvaltningshistoria, kom att gälla i stort ända till 1800-talets början. I den nya förordningen stadgades bl a att stadsstyrelsen skulle handhas på Kungl. Maj:ts vägnar av överståthållaren, samt på stadens vägnar av fyra borgmästare och femton rådmän. Varje borgmästare var chef för ett kollegium. Förordningen stadgade även hur tjänstgöringen skulle tillgå på rådstugan. Måndag, onsdag och lördag var rättegångsdagar, tisdagar och torsdagar var kollegiedagar. På fredagarna hölls magistratens plenum då överståthållaren närvarade. Övriga rättegångsdagar representerades han av underståthållaren eller slottsfogden.
     Under 1700- och 1800-talen minskade magistratens uppgifter och inflytande. Uppgifter som tidigare varit ålagda magistraten övertogs av överståthållare-ämbetet och nya organ som bildats av borgerskapet, samtidigt som kollegiernas antal minskades.

Rådhusrätten som var rådet i dess judiciella skepnad fungerade som stadens domstol. Från början tog sig rådhusrätten an både civil- och kriminalmål. Vad skedde till Svea hovrätt. Kämnärsrätterna fungerade som underrätter till rådhusrätten och hade hand om enklare mål samt gjorde rannsakningar som dömdes i rådhusrätten. 1720-1849 befattade sig rådhusrätten inte med kriminalmål, utan dessa avgjordes i kämnärsrätterna med vad direkt till Svea hovrätt. Rådhusrätten bestod av samma borgmästare och rådmän som utgjorde magistraten. Till sin hjälp hade de stadssekreteraren och stadsnotarien som förde protokoll. Före 1720 förde stadssekreteraren protokoll vid civila mål och stadsnotarien vid brottmål. Då brottmålen försvann rådhusrätten 1720 uppdelades civilmålen dem emellan. Rådhusrättens arbete ökade efter hand under 1700- och 1800-talen. Ärendena blev fler och mer vidlyftiga. 1758 delades arbetet på två divisioner och 1768 blev antalet divisioner tre.
     1749 upphörde kämnärsrätterna och de mål som tidigare legat på dem skulle fortsättningsvis handhas av rådhusrätten. I och med detta omorganiserades rådhusrätten kraftigt. Från år 1850 bestod rätten av sex avdelningar instället för de tidigare tre divisionerna.


Gränsår för förteckningen

1636 och 1849 är gränsår för denna förteckning. 1636 gjordes ämbetsdelningen mellan borgmästarna i Stockholm och kollegierna bildades. Borgmästare och råds arkiv före 1636 finns redan förtecknat separat. 1849 omorganiserades rådhusrätten kraftigt och arkivbildningen omstöptes varför detta år valts som slutår för denna förteckning. Det förekommer i detta arkiv dock handlingar både från tiden före 1636 och efter 1849. I de fall sådana handlingar finns tillhör de sammanhållna serier som det ej har bedömts lämpligt att bryta. Före 1636 är det främst i serien Kungliga brev handlingar står att finna. Efter 1849 förekommer bl a protokoll och handlingar i sjöärenden, samt handlingar rörande olika stipendiefonder. Magistraten som till viss del stod opåverkad av omorganisationen 1849 har efterlämnat några serier som brutits 1849, av vilka sekreterarens ekonomiprotokoll och magistratens diverse inneliggande handlingar särskilt kan nämnas.

Kollegiernas arkiv utgör egna arkiv som är förtecknade separat varför de ej är medtagna i denna förteckning.


Arkivets innehåll

Magistraten och rådhusrättens arkiv har drabbats av förluster vid bränder, bl a den stora rådhusbranden 1753. En annan anledning till att arkivet uppvisar vissa luckor är att protokollföringen ibland släpade efter så vid rådhusrätten att vissa protokoll aldrig färdigställdes. Arkivet får dock anses som relativt välbevarat.

Arkivet består till övervägande del av protokoll och handlingar till protokollen. Andra handlingstyper som förekommer är bl a avskrifter av utfärdade och avsända handlingar, samt inkomma handlingar, exempelvis kungliga brev och memorial från kollegierna. Handlingarnas omfattning och komplexitet växer konstant med tiden. 1636-1660 finns endast en protokollserie: tänkeböckerna. 1661 delas tänkeböcker upp i serierna kriminalmål och civilprotokoll. Kriminalmålsprotokollen försvinner 1720 då kriminalmål överförs till kämnärsrätterna. Då ärendenas omfattning växer bryts med tiden ett antal handlinstyper ut ur civilprotokollen och bildar egna serier. Exempel på sådana är notariens ekonomiprotokoll, sekreterarens ekonomiprotokoll, protokoll och domar i konkursmål, protokoll och domar i vademål, lagsfartsprotokoll och inteckningsprotokoll.

Till hjälp söka i protokoll och aktserier finns samtida register både i protokollsvolymerna och som separata serier. Samtida diarier till olika ärendetyper finns också, samt register av skilda slag som framställts på senare tid. Hur dessa olika register och diarier skall användas framgår av arkivförteckningen.

Vid användandet av detta arkiv bör man ha i åtanke att ärenden inte alltid förts konsekvent i en viss serie, varför man kan behöva leta mål och ärenden i andra serier än de först uppenbara.

I Svea hovrätts arkiv som förvaras i Riksarkivet finns småprotokoll (protokoll över inteckningar, lagfarter, testamenten, bouppteckningar och från 1752 äktenskapsförord) från Stockholms rådhusrätt för tiden 1701-1946 arkiverade. Dessa protokoll kan vara till nytta då de fyller ut del luckor i detta arkiv.

Som bilaga till denna förteckning lämnas en litteraturlista upptagande litteratur som behandlar Stockholms magistrat och rådhusrätt och dess arkiv. Redan här bör dock nämnas Ulla Johansons uppsats Stockholms magistrats och rådhusrätts arkiv 1720-1849 (Stockholms stads arkivnämnd och stadsarkiv årsberättelse 1969). Den lämnar förtjänstfulla redovisningar för olika handlingstypers innehåll och samband, samt innehåller tabeller uppvisande seriers förekomst och ärendens fördelning.


Äldre ordningsarbeten i arkivet

Stockholms magistrats och rådhusrätts arkiv har genom århundraden varit föremål för omfattande ordnings- och förteckningsarbeten. Efter rådhusbranden 1753 råkade arkivet enligt uppgift i ”den största oordning”. Arbete tycks dock ha inletts omgående för att ordna upp arkivet. Under framför allt 1900-talet har stora insatser gjorts för att bringa reda i de omfattande aktserierna. Det arbetet är i det närmast slutfört. I dagsläget finns ca 30 hyllmeter grovordnade handlingar kvar som skall inordnas i det övriga arkivet. Dessa handlingar finns redovisade i en bilaga till denna förteckning.

Under det ordnings- och förteckningsarbete som ägt rum i Stadsarkivet 1995-1996 har visst uppordnande av bl a suppliker förekommit. Arbetet har dock till största del bestått av förteckningsarbete.  


Stockholm i Stadsarkivet februari 1996




Bo Elthammar  Jonas Engardt  Erika Palm
1:e arkivarie  arkivarie          arkivarie