Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Luleå tingslags häradsrätts (1680-1830) arkiv


LULEÅ TINGSLAGS HÄRADSRÄTT (1680-1830)

Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Under 1800-talet började små tingslags häradsrätter läggas samman till domsagor, som så småningom blev det normala distriktet för underdomstol på landsbygden. I 1942 års rättegångsbalk (1942:740) stadgas att domsaga utgör ett tingslag och att en domsaga endast i undantagsfall kan bestå av två eller flera tingslag.

Domsagorna utgjorde före 1971 vanligtvis endast domkretsindelningen på landet. Rådhusrätternas domkretsar var de städer där de låg, och de städer som lydde under rådhusrätt stod således utanför domsagoindelningen. Domsagorna utgjorde även valkretsar vid val av ledamöter till riksdagens andra kammare. I varje domsaga fanns ett kansli som var öppet för allmänheten. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes fr.o.m. 1971.

Luleå tingslag var ett av de tingslag som fr.o.m. 1680 ingick i Västerbottens norra kontrakts domsaga och fr.o.m. 1821 i Norrbottens domsaga. Tingslaget omfattade endast Nederluleå socken. Luleå stad hade jurisdiktion under Luleå rådhusrätt. Luleå tingslag delades fr.o.m. 1831 i två tingslag; Nederluleå och Överluleå tingslag. Denna tingslagsindelning kom att bestå t.o.m. 1947 då Luleå tingslag återigen inrättades genom en sammanläggning av Nederluleå och Överluleå tingslag. Arkivbildningen fr.o.m. 1948 redovisas i en separat arkivförteckning (fört. II:71c/1970).


Källor:
J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, Stockholm 1954
Nordisk familjebok

 Serier (17 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
ADOMBÖCKER OCH PROTOKOLL
Läsesal
 
A IDomböcker före 1948
Läsesal
 
A I aDomböcker vid ordinarie tingDomböcker saknas för åren 1694-1695, 1701, 1709, 1734 (hösttinget), 1736 (vårtinget), 1739 (vårtinget), 1744 (hösttinget) och 1757.

Volymerna 1-2 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.

Volymerna 1-78 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche.
Volymerna 1-2 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
 
A I bDomböcker och protokoll vid urtima tingVolymerna 3-4 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche.
Volymerna 1-2 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
 
A I cMemorialdomböcker 
A IISmåprotokollSerien avser uppbuds- och lagfartsprotokoll, inteckningsprotokoll,bouppteckningsprotokoll, äktenskapsförordsprotokoll, förmynderskapsprotokoll, avhandlingsprotokoll och protokoll över morgongåvobrev.

Volymerna 2-36 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche.
Volymerna 7-36 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
 
A III Protokoll vid extra förrättningarSerien avser syneprotokoll samt jordrannsaknings- och skattläggningsprotokoll.

Serien är skannad och finns tillgänglig i elektronisk form.
 
A IVProtokoll vid riksdagsmannaval 
CLIGGARE OCH REGISTER
Läsesal
 
C IStämningslistor och förteckningar över uppskjutna målSerien avser liggare och register för tillämpningen av rättegångsbalken av år 1734 (serie C VII i 1963 års förteckningsplan för häradsrätters arkiv). 
FHANDLINGAR TILL DOMBÖCKER OCH PROTOKOLL M.M.
Läsesal
 
F IInneliggande handlingarSerien utgörs huvudsakligen av handlingar ur Boströmska samlingen. Se även serie Ö I. 
F IIBouppteckningar och arvskiftenRegister till bouppteckningar omfattande tiden 1689-1830 återfinns i digital form i Riksarkivets söktjänst SVAR, Digitala forskarsalen.

Volymerna 1-8 är mikrofilmade och finns tillgängliga på mikrofiche.
Volymerna 1-8 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.
 
F IIIKonkursakter 
F IVUppgifter om dödsfall
 
ÖÖVRIGA HANDLINGAR
Läsesal
 
Ö IHandlingar ur Boströmska samlingen m.m.Volymerna 2-3 är skannade och finns tillgängliga i elektronisk form.