INSKRIVNINGSDOMAREN I NORRA ROSLAGS DOMSAGA (1933-1970)
År 1870 fick Närdinghundra, Frösåker, Häverö och Väddö domsaga benämningen Norra Roslags domsaga. Åren 1870-1917 omfattade domsagan Väddö och Häverö skeppslag samt Frösåkers och Närdinghundra härader och åren 1918-1947 Frösåkers härad samt Väddö och Närdinghundra tingslag. Fr.o.m. år 1948 var Norra Roslags domsaga ett eget tingslag.
Fr.o.m. den 1 januari 1933 skulle inskrivningsärenden rörande fastigheter i rättens ställe handläggas av inskrivningsdomaren vid dess kansli. På landet var domsaga inskrivningsdomarens verksamhetsområde och i städerna stadens jurisdiktion. Inskrivningsärenden upptogs för behandling på särskilda inskrivningsdagar vilka inföll en gång i veckan.
Inskrivningsdomaren i Norra Roslags domsaga inledde sin verksamhet fr.o.m. år 1933 och hade huvudsakligen till uppgift att handlägga inskrivningsärenden rörande fastigheter som var belägna inom domsagans jurisdiktion. Handläggningen skulle ske i enlighet med 1932 års lag om inskrivningsärenden.
Norra Roslags domsaga, som hade kansli i Östhammar samt tingsplatser i Häverödal och Östhammar, omfattade åren 1933-1970 följande församlingar:
Myndigheten Inskrivningsdomaren i Norra Roslags domsaga upphörde vid utgången av år 1970 varmed området för församlingarna Almunge, Bladåker, Faringe och Knutby kom att tillhöra Uppsala domsaga, området för församlingarna Börstil, Forsmark, Gräsö, Harg, Hökhuvud, Valö, Öregrund och Östhammar kom att tillhöra Uppsala läns norra domsaga medan området för församlingarna Björkö-Arholma, Edebo, Edsbro, Häverö, Singö, Ununge och Väddö kom att tillhöra Norrtälje domsaga.
Källor: J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige (1954) Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) SFS 1916:345 (om ändrad tingslagsindelning i Norra Roslags domsaga m.m.), SFS 1932:170 (med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden), SFS 1947:679 (om tingsordningar), SFS 1970:294 (om ändrad judiciell indelning i Uppsala), SFS 1970:639 (om ändring i lagen [1932:170] med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden, SFS 1970:994 (jordabalk), skrivelsen den 25 september 1970 till Svea hovrätt om ändrad judiciell indelning i Stockholms län
INSKRIVNINGSDOMAREN I NORRA ROSLAGS DOMSAGA (1933-1970)
År 1870 fick Närdinghundra, Frösåker, Häverö och Väddö domsaga benämningen Norra Roslags domsaga. Åren 1870-1917 omfattade domsagan Väddö och Häverö skeppslag samt Frösåkers och Närdinghundra härader och åren 1918-1947 Frösåkers härad samt Väddö och Närdinghundra tingslag. Fr.o.m. år 1948 var Norra Roslags domsaga ett eget tingslag.
Fr.o.m. den 1 januari 1933 skulle inskrivningsärenden rörande fastigheter i rättens ställe handläggas av inskrivningsdomaren vid dess kansli. På landet var domsaga inskrivningsdomarens verksamhetsområde och i städerna stadens jurisdiktion. Inskrivningsärenden upptogs för behandling på särskilda inskrivningsdagar vilka inföll en gång i veckan.
Inskrivningsdomaren i Norra Roslags domsaga inledde sin verksamhet fr.o.m. år 1933 och hade huvudsakligen till uppgift att handlägga inskrivningsärenden rörande fastigheter som var belägna inom domsagans jurisdiktion. Handläggningen skulle ske i enlighet med 1932 års lag om inskrivningsärenden.
Norra Roslags domsaga, som hade kansli i Östhammar samt tingsplatser i Häverödal och Östhammar, omfattade åren 1933-1970 följande församlingar:
Myndigheten Inskrivningsdomaren i Norra Roslags domsaga upphörde vid utgången av år 1970 varmed området för församlingarna Almunge, Bladåker, Faringe och Knutby kom att tillhöra Uppsala domsaga, området för församlingarna Börstil, Forsmark, Gräsö, Harg, Hökhuvud, Valö, Öregrund och Östhammar kom att tillhöra Uppsala läns norra domsaga medan området för församlingarna Björkö-Arholma, Edebo, Edsbro, Häverö, Singö, Ununge och Väddö kom att tillhöra Norrtälje domsaga.
Källor: J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige (1954) Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) SFS 1916:345 (om ändrad tingslagsindelning i Norra Roslags domsaga m.m.), SFS 1932:170 (med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden), SFS 1947:679 (om tingsordningar), SFS 1970:294 (om ändrad judiciell indelning i Uppsala), SFS 1970:639 (om ändring i lagen [1932:170] med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden, SFS 1970:994 (jordabalk), skrivelsen den 25 september 1970 till Svea hovrätt om ändrad judiciell indelning i Stockholms län
Enligt 1932 års lag om handläggning av inskrivningsärenden skulle ärenden om lagfart och fång till fast egendom antecknas i lagfartsprotokollet. Handlingar i lagfartsärenden (akter) skulle, om inte annat förordnats, bifogas protokollen.
Bilagorna till protokollen (akterna) återfinns åren 1933-1935 i volymerna G I:1-3.
Fr.o.m. år 1936 förekommer endast akter i lagfartsärenden, vilka återfinns i serie G I.
Enligt 1932 års lag om handläggning av inskrivningsärenden skulle ärenden om inteckning i fast egendom antecknas i inteckningsprotokollet. Handlingar i inteckningsärenden (akter) skulle, om inte annat förordnats, bifogas protokollen.
Bilagorna till protokollen (akterna) återfinns åren 1933-1935 i volymerna G II:1-3.
Fr.o.m. år 1936 förekommer endast akter i inteckningsärenden, vilka återfinns i serie G II.
Serien omfattar lagfartsböcker som fördes fr.o.m. 1876 i enlighet med 1875 års kungörelse om lagfarts- och inteckningsböcker. Lagfartsböckerna ersattes fr.o.m. 1933 av fastighetsböcker som förts i enlighet med 1932 års författningar om nya fastighetsböcker för landet (se serierna D I a och D I b).
Serien omfattar inteckningsböcker som fördes fr.o.m. 1876 i enlighet med 1875 års kungörelse om lagfarts- och inteckningsböcker. Inteckningsböckerna ersattes fr.o.m. 1933 av fastighetsböcker som förts i enlighet med 1932 års författningar om nya fastighetsböcker för landet (se serierna D I a och D I b).
Serien omfattar inbundna fastighetsböcker för byarna Gottsta, Hallsta och Ytterby i Häverö socken som har förts fr.o.m. år 1933 (cirka) i enlighet med SFS 1875:70 (om lagfarts- och inteckningsböcker för landet och fastighetsböcker för städer).
Fr.o.m. år 1943 (cirka) har fastighetsböckerna för dessa områden förts enligt lösbladssystem i enlighet med SFS 1932:169 (om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet) och SFS 1932:519 (om hur nya fastighetsböcker för landet ska inrättas och föras). Övergången till denna typ av fastighetsböcker kan dock i vissa fall ha påbörjats först år 1953 (cirka).
För övriga områden inom Norra Roslags domsaga har fastighetsböcker förts enligt lösbladssystem fr.o.m. år 1933. Samtliga sådana fastighetsböcker har överlämnats till efterkommande arkivbildare (se arkivbildarhistoriken för information om efterkommande arkivbildare).
Serien omfattar fastighetsböcker som fr.o.m. år 1933 fördes enligt lösbladssystem i enlighet med SFS 1932:169 (om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet) och SFS 1932:519 (om hur nya fastighetsböcker för landet ska inrättas och föras).
Serien omfattar endast fastighetsupplägg som har avställts före år 1971 vilka har överlämnats till efterkommande arkivbildare (se arkivbildarhistoriken för information om efterkommande arkivbildare). Även fastighetsupplägg som var aktuella vid utgången av år 1970 har överlämnats till efterkommande arkivbildare.
Serien omfattar fastighetsböcker som förts i enlighet med kungörelsen (1875:70) om lagfarts- och inteckningsböcker för landet och fastighetsböcker för städer.
Bestämmelser om inteckning i jordbruksinventarier återfinns i lagen (1932:171) om inteckning i jordbruksinventarier. Ansökan om inteckning i jordbruksinventarier ingavs fr.o.m. den 1 juli 1932 till inskrivningsdomaren i den domsaga eller stad där rörelsen hade sin verksamhet.
Enligt kungörelsen (1932:282) med föreskrifter angående tillämpningen av lagen den 3 juni 1932 (nr 171) om inteckning i jordbruksinventarier skulle det i inskrivningsboken göras ett upplägg för varje jordbruk. Upplägg upprättades då en ansökan om inteckning i de för jordbruket avsedda inventarierna första gången inkom till inskrivningsdomaren. Uppläggen skulle ordnas i bokstavsföljd efter gäldenärens tillnamn. Inskrivningsboken skulle inrättas enligt lösbladssystem. Över de i inskrivningsboken upptagna gäldenärerna skulle föras register.
Ärenden om inteckning i jordbruksinventarier ersattes fr.o.m. den 1 juli 1967 av ärenden om företagsinteckning. Ansökningar i sådana ärenden ingavs till inskrivningsdomaren vid rådhusrätten i den stad som var residensstad i det län där rörelsen bedrevs.
I samband med att lagen (1966:454) om företagsinteckning trädde i kraft överlämnades vanligtvis inskrivningsböcker för ärenden om inteckning i jordbruksinventarier från länets inskrivningsdomare till inskrivningsdomaren i den stad som var länets residensstad. Eftersom Norra Roslags domsaga, som tillhörde både Stockholms län och Uppsala län, hade sitt kansli i Östhammar, som fram till år 1970 tillhörde Stockholms län, återfinns inskrivningsböckerna i Fastighetsavdelningens vid Stockholms rådhusrätt arkiv, vol. D 4:1.
Registrering av inskrivningsärenden (lagfarts- och inteckningsärenden) har före år 1936 endas skett i lagfarts- och inteckningsprotokollen (serierna A I och A II). Fr.o.m. år 1936 har lagfarts- och inteckningsärenden registrerats i särskilda dagböcker (ser serierna D III b och D III c).
Förteckningarna har förts årvis i ärendenummerordning.
Stämpelskatteförordningen (1964:308) trädde i kraft den 1 januari 1965 och innehöll bl.a. bestämmelser om att stämpelskatt skulle erläggas vid förvärv av fast egendom och tomträtt. Skatt utgick med en krona för varje fullt hundratal kronor av egendomens värde med utgångspunkt från taxeringsvärdet året närmast före det år då lagfart söktes.