Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Rämen-Liljendals Bruk


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50433
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/rjtn4crBaKIuom3u7fUja1
ExtraID50433
Omfång
81 Hyllmeter  (48/72, 31/79, 27/84, 39/84, 50/84, 43/85, 66/85.)
Datering
1613 – 1969  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Liljendals bruk, 1764 – 1930 (Arkivbildare)
Alternativa namn: AB Rämen-Liljendal  (1906 – )
Alternativa namn: Rämen-Liljendals bruk
Alternativa namn: Rämmen-Liljendals bruk
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
Kategori: Företag. Processindustri (Träsliperi)
 
Rämmen-Liljendals bruk, 1764 – 1931 (Arkivbildare)
Alternativa namn: Rämmens bruk
Alternativa namn: Rämens bruk
Alternativa namn: Rämen-Liljendals bruk
Alternativa namn: AB Rämen-Liljendal  (1906 – )
Alternativa namn: Rämens sågverk
Alternativa namn: Rämmens sågverk
Alternativa namn: Österviks sågverk
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk)
 
Brunsbergsverken (Värmland) (Ingående arkivbildare) (Volym D 6: 2 (Nr 387 a): Register till fastighetshandlingar för Borgviks och Brunsbergs bruk.)
Alternativa namn: De Brunsbergske Werken
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruksbolag)
 
Nordmarks gruvor, 1413 – 1962 (Ingående arkivbildare)
Alternativa namn: Nordmarks grufvor
Alternativa namn: Nordmarks Grufve AB  (1877 – 1916)
Alternativa namn: Nordmarkshyttan
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk)
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri (Gruvverksamhet)
 
Oforsens bruk, 1889 – 1930 (Ingående arkivbildare)
Kategori: Företag. Processindustri (Träsliperi)
 
Rämsbergs gruvor (Ingående arkivbildare)
Kategori: Företag. Gruvor och mineralutvinningsindustri
 
Sandsjöhyttan, 1649 – 1689 (Ingående arkivbildare)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik
Liljendals bruk
Järnbruk 1764-1890, träsliperi 1891-1930. Uppköpt av Billeruds AB 1915

Rämmen-Liljendals bruk
Järnbruk 1764-1890, sågverk 1878-1931. Uppköpt av Billeruds AB 1915

ÄLDRE ARKIVHISTORIK:

I ganska sen tid blev Rämenbygden i östra Värmland - ca 4 mil norr om Filipstad - befolkad och föremål för begynnande exploatering. Länge var traktens milsvida skogar endast tillhåll för jägare och fiskare. Bara två fornfynd finns registrerade från Rämens socken. Det var först på 1600-talet som enstaka finnar slog sig ned och bröt bygd.
Då järnhanteringen sköt fart i bergslagen, vars västliga utkant berör Rämen, anlades år 1646 Rämens hytta och vid ungefär samma tidpunkt började gruvfyndigheten i Rämsberg att brytas. På 1740-talet köpte Christoffer Myhrman d.ä. in sig i hyttan och flyttade 1757 till Rämen, då herrgården blivit färdigbyggd. Brukspatron Myhrman anlade vid Rämen ett gjuteri, vilket var grunden till en omfattande bruksrörelse. År 1764 privilegierades, det till Liljendal anlagda, garvstålverket med två hamrar, vilket utnyttjade spilljärn från gjuteriet vid Rämshyttan. Bergsrådet Christoffer Myhrman d.y. övertog vid faderns död 1775 dennes arbete och utökade undan för undan bruksrörelsen bl. a. genom anläggande av Myhrmansfors stångjärnshammare. Även Liljendals bruk utvidgades.
För bygdens näringsliv blev Chr. Myhrman d.ä. och d.y. genom sin driftighet och kulturella gärning av allra största betydelse. Chr. Myhrman d.y.:s söner blev senare ledare för bruken.
På grund av försämrade konjunkturer, långa och dyra transporter och alltför stora ej bärande anläggningar, fick det sedan år 1874 bildade familjeföretaget, stora svårigheter att kämpa emot. År 1884 såldes bruket till Jonas Kjellberg från Göteborg. Järnbruksrörelsen nedlades successivt och 1896 blåstes Rämens hytta ned för sista gången.
En ny epok började nu. I stället för järnet blev träet det som utgjorde råvaran för industrin vid bruket. Utbyggnaden av inlandsbanan förbättrade transportmöjligheterna för de färdiga varorna. Träsliperier anlades vid Oforsen och Liljendal varjämte ett större sågverk byggdes vid Rämen.
Familjebolaget Kjellberg & Söner överlät sina aktier på det nybildade bolaget AB Rämen-Liljendal. Detta bolag köptes år 1916 av Billeruds Aktiebolag och har genom likvidation helt gått upp i sistnämnda bolag. Vid de stora rationaliseringsåtgärdena omkring år 1930 nedlades såväl träsliperierna som sågverket.
Rämens bruk har under sin relativt korta tillvaro en historia fylld av spänning och dramatik. Ej alltid har bruksledning eller bruksarbetare haft det så lätt i de skilda utvecklingsfaserna.
För genomsnittssvensken är namnet Rämen känt, dock ej så mycket för det som ovan skildrats utan för att vårt lands kanske största diktare Esaias Tegnér är med sitt namn förknippat till Rämen. Där hämtade han sin brud, brukspatron Chr. Myhrman d.y.:s dotter Anna, och fann i skog och natur inspiration för sin diktning.
ArkivhistorikArkivalierna vid Rämen förvarades i en särskild fristående arkivbyggnad och förtecknades första gången sommaren 1956 av fil. mag. Lars Nilsson, Landsarkivet, Göteborg. Denna förteckning ordnades serievis men med löpande nummer från 1 till 1651. Dessa handlingar samt 125 onumrerade volymer bestående av band, häften, buntar och lådor överlämnades till Värmlandsarkiv i februari 1973.
Därefter har material inkommit i maj 1979 i form av korrespondens för åren 1907-1933, avlöningslistor m m åren 1911-1966, förskottsböcker för åren 1907-1933 samt avverkningsböcker för 1906-1919, tillsammans 17 säckar. I maj 1984 inkom ytterligare två lådor handlingar med bl. a. protokoll, köpehandlingar, domstolsutdrag m m.
En omförteckning påbörjades under år 2002 för att sammanföra hela arkivet och sedan införa allt i databas. I den nya förteckningen återfinns den gamla numreringen från 1956 i första hand beroende på att räkenskaperna före år 1800 och de äldre F-serierna mikrofilmats med den gamla numreringen.

"Diverse" är ett ord som man inte gärna använder i arkivsammanhang. Serie B3 har ändå fått behålla det som namn eftersom det står "Diverse" utanpå volymerna. Innehållet är beskrivet i serieanmärkningen. Diversejournalerna i serie G5f innehåller vitt skilda saker vilka räknas upp i serieanmärkningen. "Arkivbok" kan ju låta märkligt som seriebeteckning i ett sammanhang där allt är arkivmaterial, även här har den ursprungliga volymbeteckningen fått kvarstå. Där finns en del av de äldsta handlingarna i arkivet. 1600-talshandlingar återfinns för övrigt i serierna F1 och F2. Handlingar från 1700-talet finns representerade i D- och E-serier, mycket i de olika F-serierna samt bland räkenskaperna främst kapital- och avräkningsböcker. Hela arkivets omfång sträcker sig från 1613 till 1966.
Allmän anmärkningFörteckningsnummer 1/06

Nummer i anmärkningskolumn hänvisar till äldre förteckning. Handlingar från tiden före år 1800 är mikrofilmade med äldre volymnumrering.

Kontroll

Skapad2004-07-16 00:00:00
Senast ändrad2020-12-14 11:02:26