[Det är en maskin, som kallades för porslinsvarv. Efter drejning, stod materialet och torkade lite grand, tills det hade fått en lite fastare form. Sen sattes de i en svarv av en annan arbetare, mellan dubbar, och så användes en fem mm plåt, som var format som en schablon. Det var en som hette "Bernand Coute-Rigou", en grabb, som gjorde sådana. Sen körde de fram och svarvade det i den formen de skulle ha. Därefter togs materialet försiktigt av och sattes åt sidan. Antal per dag berodde på hur komplicerade de var. När de hade fått torka åkte materialet till tunnelugnen för bränning, och slutligen färdiga produkter. Uppgiftslämnare: Erik Rasmusson i Bromölla.]
[Det är en maskin, som kallades för porslinsvarv. Efter drejning, stod materialet och torkade lite grand, tills det hade fått en lite fastare form. Sen sattes de i en svarv av en annan arbetare, mellan dubbar, och så användes en fem mm plåt, som var format som en schablon. Det var en som hette "Bernand Coute-Rigou", en grabb, som gjorde sådana. Sen körde de fram och svarvade det i den formen de skulle ha. Därefter togs materialet försiktigt av och sattes åt sidan. Antal per dag berodde på hur komplicerade de var. När de hade fått torka åkte materialet till tunnelugnen för bränning, och slutligen färdiga produkter. Uppgiftslämnare: Erik Rasmusson i Bromölla.]