Redan från urminnes tider har gruvor vid Riddarhyttan bearbetats. Från 1400-talet kan nämnas Hälsingegruvan och Munkhyttan. Dessa har under långa tider varit mindre givande och till och med helt ödelagda. Nuvarande verket vid Riddarhyttan är från 1610, då Thomas Hammarsmed fick tillstånd att anlägga en hytta. Bland ägarna under 1600-talet märks Hans och Jakob Urbansson, rådmannen i Stockholm Hans Hansson, dennes måg Johan Funck, under 1700-talet J. F. Wretman som investerade stora summor i Riddarhyttan. Från 1810 ägdes Riddarhyttan av grosshandlare K. F. Bohnstedt i Stockholm. Vid hans död 1838 övertogs egendomen av sonen T. C. Bohnstedt. Denne sålde Riddarhyttan till K. I. Ohlsson, dennes svärfar P. Hinnersson på Dalkarlsberg och brukspatron A. Wedberg i Nora. Ohlsson utlöste snart sina medintressenter och efter hans död 1876 bildades Riddarhyttan AB. I styrelsen ingick förutom ordföranden A. T. Ohlsson även brukspatronerna H. Schröder och G. Rettig. Till disponent utsågs A. V. Schedin. Från 1879 och ett trettiotal år framåt i tiden innehade översten O.W. Falkman posten som ordförande. A.T. Ohlsson kvarstannade dock som verkställande direktör. Stor del av aktierna var under denna tid i släkten Ohlssons ägo. Senare noterades stora bankintressen i företaget. Dess siste styresman var disponenten S.E. Karlén.
Riddarhytte AB ägde järn- och koppargruvor samt anriknings- och sintringsverk vid Riddarhytte malmfält, sågverk, hyvleri och tryckimpregneringsanläggning. Bolaget idkade även jord- och skogsbruk samt drev kraftstationer. Antalet anställda var 1964 ca 400. Då hade Uddeholms AB förvärvat anläggningarna. Förvaltningen flyttade till Värmland. I samband därmed överlämnades nedan redovisade handlingar till Västerås stadsarkiv.
Västerås i stadsarkivet den 14 januari 1971 Björn Waldemarsson (Björn Waldemarsson)
Arkivbildarhistorik
Riddarhytte AB Redan tidigt bedrevs gruvdrift i Riddarhyttan. 1610 anlades en hytta och en hammare av Tomas Hammarsmed. Under 1800-talet utökades verksamheten till att omfatta ett flertal gruvor, järnbruk och stora skogsdomäner. 1877 bildades skogs- och gruvbolaget Riddarhytte AB. Riddarhytte AB ägde järn- och koppargruvor, anriknings- och sintringsverk vid Riddarhytte malmfält, sågverk, hyvleri, tryckimpregneringsanläggning samt bruken vid Lienshyttan och Gisslarbo. Bolaget idkade även jord- och skogsbruk samt drev kraftstationer.
Företaget förvärvades av Uddeholms AB 1962.
Allmän anmärkning
Förteckningsnummer 28/76
Kontroll
Senast ändrad
2016-10-14 10:05:07
Riddarhytte bruks arkiv
Inledning
Redan från urminnes tider har gruvor vid Riddarhyttan bearbetats. Från 1400-talet kan nämnas Hälsingegruvan och Munkhyttan. Dessa har under långa tider varit mindre givande och till och med helt ödelagda. Nuvarande verket vid Riddarhyttan är från 1610, då Thomas Hammarsmed fick tillstånd att anlägga en hytta. Bland ägarna under 1600-talet märks Hans och Jakob Urbansson, rådmannen i Stockholm Hans Hansson, dennes måg Johan Funck, under 1700-talet J. F. Wretman som investerade stora summor i Riddarhyttan. Från 1810 ägdes Riddarhyttan av grosshandlare K. F. Bohnstedt i Stockholm. Vid hans död 1838 övertogs egendomen av sonen T. C. Bohnstedt. Denne sålde Riddarhyttan till K. I. Ohlsson, dennes svärfar P. Hinnersson på Dalkarlsberg och brukspatron A. Wedberg i Nora. Ohlsson utlöste snart sina medintressenter och efter hans död 1876 bildades Riddarhyttan AB. I styrelsen ingick förutom ordföranden A. T. Ohlsson även brukspatronerna H. Schröder och G. Rettig. Till disponent utsågs A. V. Schedin. Från 1879 och ett trettiotal år framåt i tiden innehade översten O.W. Falkman posten som ordförande. A.T. Ohlsson kvarstannade dock som verkställande direktör. Stor del av aktierna var under denna tid i släkten Ohlssons ägo. Senare noterades stora bankintressen i företaget. Dess siste styresman var disponenten S.E. Karlén.
Riddarhytte AB ägde järn- och koppargruvor samt anriknings- och sintringsverk vid Riddarhytte malmfält, sågverk, hyvleri och tryckimpregneringsanläggning. Bolaget idkade även jord- och skogsbruk samt drev kraftstationer. Antalet anställda var 1964 ca 400. Då hade Uddeholms AB förvärvat anläggningarna. Förvaltningen flyttade till Värmland. I samband därmed överlämnades nedan redovisade handlingar till Västerås stadsarkiv.
Västerås i stadsarkivet den 14 januari 1971 Björn Waldemarsson (Björn Waldemarsson)