Landsfiskal var ett ämbete mellan 1918 - 1964 på den svenska landsbygden. Landsfiskalerna var verksamma inom sina respektive landsfiskalsdistrikt, som omfattade en eller flera kommuner, och övertog en del av de uppgifter som tidigare hade ålegat kronofogden och länsmannen. Landsfiskalen var inom sitt distrikt chef för kriminal- och ordningspolisen, allmän åklagare samt ansvarig för utmätningen av skatter, avgifter och böter, och stadgan om landsfiskalsexamen (1917:907) innehöll krav på kunskaper i juridik. Landsfiskalen ansvarade även för att handel och näringsliv, samfärdsel och kommunikationer, brandskydd, fattigvård, byggande mm. fungerade enligt gällande regler, och hade särskild tillsyn över utlänningar, tiggare, lösdrivare och alkoholister samt tillverkning och försäljning av rusdrycker.
Landsfiskalen tillsattes av länsstyrelsen genom fullmakt av Kungl Maj:t, och inspekterades av landsfogden som var länspolismästare och överåklagare på länsnivå. 1965 upphörde landsfiskalsämbetet då det svenska polisväsendet förstatligades och de tre verksamhetsgrenarna polis, åklagare och domare skildes åt.
Under år 1964 slogs landsfiskaldistriktet Stora Kopparberg samman med stadsfiskalen i Falun. Arbetsuppgifterna fördelades på två landsfiskaler, en polischef-åklagare och en utmätningsman. Detta arkiv innehåller handlingar i utmätningsärenden. Det omfattar alltså endast perioden 1/1 - 31/12 1964.
Arkivbildarhistorik
Landsfiskalen i Faluns distrikt. Utmätningsmannen Ämbetet som landsfiskal fanns på den svenska landsbygden från 1918 till 1964. Landsfiskalen var en kombinerad polischef, åklagare och kronofogde i sitt distrikt. Ämbetet försvann 1965 när polisväsendet förstatligades.
Under år 1964 slogs landsfiskaldistriktet Stora Kopparberg samman med stadsfiskalen i Falun. Arbetsuppgifterna fördelades på två landsfiskaler, en polischef-åklagare och en utmätningsman.