Länsstyrelsen förde fordonsregister från 1916 till 1972. Registreringsbeteckningen bestod av länsbokstaven för det län där fordonets ägare var folkbokförd samt ett ordningsnummer, exempelvis D 123 för ett fordon registrerat i Södermanlands län.
1972 överfördes länsstyrelsernas register till ett rikstäckande register vid Trafiksäkerhetsverket. Samtidigt ändrades registreringsbeteckningarna till det nuvarande med en kombination av tre bokstäver och tre siffror, som gäller oavsett var i landet fordonets ägare bor.
Detta arkiv innehåller bland annat de två äldre fordonsregistren: bundna böcker 1916-1923 (serie C XI) och liggare med lösbladssystem 1924-1941 (C I-C IV).
Den äldre förteckningen upptar också serierna D X, Äldre mobilakter och D XI, Äldre motorcykelakter, i bägge fallen med odaterade volymer. Serierna anges som saknade: "synes vara utgallrad".
Arkivet innehåller även många andra handlingar i vägtrafik- och körkortsärenden. Dessa ärenden övertogs 1953 av planeringssektionen.
Biographical history
Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.
Södermanlands län kallades under 1700- och 1800-talen ofta Nyköpings län.
Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.
Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.
Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Landskontoret delades upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.
System of arrangement
De fordonsregisterkort som fördes 1942-1972 finns i allmänna enhetens arkiv, serie D 15.
Serien inbunden. T o m år 1926 ingår A II i landarkivets huvudserie A III. I brevkoncepten införes allA skrivelser och ärenden, som beroR på assessorns föredragning. Serien ingår fr o m år 1953 i A V.
Serien inbunden. T.o.m. 1926 ingår A III i landskansliets huvudserie A IV. A III ingår fr.o.m. 1953 i A V. Enklare tergalresolutioner antecknas endast i diariet.
Tid: 1924 och framåt. Utgallrad i enlighet med kungligt brev 7/12 1934 samt länsstyrelsens gallringsplan 30/10 1940. Gallringsfrist 30 år som dock ändrades retroaktivt till 15 år i enlighet med landskansliets protokoll 31/5 1951.