Arkiv

Taxeringssektionen

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11034/307

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ERyZIcmaweZJTe018W43t3

Omfång

7,1 Hyllmeter

Datering

1958 – 1971 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1634 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. Taxeringssektionen avgjorde taxeringsärenden av många slag, se arkivserierna protokoll (A I) och inkomna handlingar (D I a). En annan stor del av sektionens uppgifter handlade om den allmänna varuskatten (oms), föregångaren till mervärdesskatten (moms). Taxeringssektionen utgjorde del XII i länsstyrelsens dåvarande organisation.

Vid omorganisationen 1971 övertogs sektionens uppgifter huvudsakligen av taxeringsenheten och mervärdesskatteenheten.

Arkivbildarhistorik

Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Södermanlands län kallades under 1700- och 1800-talen ofta Nyköpings län.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Landskontoret delades upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Tillgänglighet

Sekretess