Arkiv

Allmänna sektionen (inklusive handelsregister fr.o.m. 1888)

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11037/301

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/QhyZIcmaweZJTe018W43t3

Omfång

42,5 Hyllmeter

Datering

1953 – 1971 (Huvudsaklig tid)
1888 – 1974 (Tidsomfång)	Handelsregister fr.o.m. 1888.

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1634 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

När landskansliet indelades i sektioner 1953 fick Allmänna sektionen ansvaret för en mängd olika områden, t.ex. vapen, pass, utsökning (vräkning och utmätning) samt jakt och fiske. Viktiga arkivserier är protokoll (A I), diarier (B) och diarieförda handlingar (D I).

Arkivet innehåller även handelsregister (C I) från och med registrens införande år 1888. De äldre registren är överförda till allmänna sektionen från landskansliet (landsbygden) respektive städernas magistrater (städer).

Allmänna sektionen upphörde vid halvårsskiftet 1971, fr.o.m. vilket datum (1 juli) länsstyrelsen indelades i enheter. Allmänna sektionens ansvarsområden övertogs då av Allmänna sektionen.

Arkivbildarhistorik

Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Länets geografiska område varierade under 1600-talet. Strömsholms län tillhörde Livgedinget 1633-1651 och 1661-1718. Västerbergslagen och Västerdalarna ingick i Västmanlands län 1631-1640.

Arkivhistorik

En efterleverans omfattande en volym (C 1 aa:3) inkom i januari 2012 från länsstyrelsen i Västmanlands län.

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter

Se-hänvisning från: Kungliga brev och departementsskrivelser (SE/ULA/11037/304/D I ab)

Se-hänvisning från: Kungligt brev och departementsskrivelser (SE/ULA/11037/303/D I aa)

Se-hänvisning från: Cirkulär (Referensexemplar) (SE/ULA/11037/302/A III b)

Se-hänvisning från: Koncept till länskungörelse (SE/ULA/11037/302/A III a)

Kontroll