Arkiv

Prövningsnämndens kansli (XI)

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11037/308

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/SRyZIcmaweZJTe018W43t3

Omfång

51,2 Hyllmeter

147,3 Hyllmeter

Datering

1936 – 1971 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1634 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Skatteärenden behandlades av länsstyrelsens landskontor. Den som var missnöjd med ett taxeringsbeslut kunde överklaga till prövningsnämnden. När landskontoret 1958 indelades i sektioner bildade prövningsnämndens kansli ett eget arkiv

I detta arkiv finns bland annat fastighetstaxeringslängder (F I a) och inkomsttaxeringslängder (F I b), två mycket omfattande serier. Dessutom innehåller det de allmänna fastighetsdeklarationerna år 1957 och 1966 (F II aa och F II ab) samt allmänna självdeklarationer för privatpersoner (F II ba) år 1966. (Övriga årgångar har gallrats ut.)

Serierna A I och A II består av protokoll med prövningsnämndens beslut angående felaktiga deklarationer och andra taxeringsärenden.

Vid länsstyrelsens omorganisation 1971 efterträddes prövningsnämnden av länsskatterätten, som ingick i länsstyrelsens rättsenhet. 1979 bröts länsdomstolarna (länsrätten, länsskatterätten och fastighetstaxeringsrätten) ut från länsstyrelsen till en ny fristående förvaltningsdomstol, kallad länsrätten.

Arkivbildarhistorik

Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Länets geografiska område varierade under 1600-talet. Strömsholms län tillhörde Livgedinget 1633-1651 och 1661-1718. Västerbergslagen och Västerdalarna ingick i Västmanlands län 1631-1640.

Tillgänglighet

Sekretess