Domkapitlets många uppgifter och ansvarsområden (som presenteras under samlingsposten för Uppsala domkapitel) avspeglas i ett både omfattande och omväxlande arkivmaterial.
Domkapitlets många uppgifter och ansvarsområden avspeglas i ett både omfattande och omväxlande arkivmaterial. Domkapitlets arkiv är inte bara en rik källa till kunskap om kyrkans och stiftets historia utan också till exempelvis undervisnings-, social-, kultur- och lokalhistoria. Dessutom innehåller det mycket personuppgifter om både präster och andra stiftsbor.
De äldsta originalhandlingarna i arkivet utgörs av protokollen som finns bevarade med början 1593, då arbetet i domkapitlet fick både ny fart och stramare former. (Några få medeltida handlingar överlämnades på 1800-talet till Uppsala universitetsbibliotek.) Från mitten av 1600-talet börjar källserierna bli mer obrutna och omfattande.
En av de mest använda serierna är protokollen (huvudserien A 1) som behandlar allt från prästvigningar och prästtillsättningar till skilsmässor, kyrkans fastigheter och andra egendomar samt ekonomiskt understöd till prästänkor.
Andra välutnyttjade serier är handlingar ordnade efter pastorat (E 5 A–B), visitationshandlingar (F 6), handlingar angående äktenskapsskillnad (F 7 A–B) och handlingar angående svenska utlandsförsamlingar (F 8 A–B) som alla innehåller såväl personhistoriskt som lokalhistoriskt stoff. Rikhaltig information om stiftets skolor och undervisningsväsende finns i både serie G och bland räkenskaperna (H 3).
Utvecklingen och omformandet av kyrklig lagstiftning och kyrkans böcker såsom Bibeln, psalmboken och kyrkohandboken, har samlats i serierna F 26 och F 27.
Det religiösa livet kan studeras genom t.ex. protokoll (A 1) och visitationshandlingar (F 6) men också en särskild serie (F 22).
En stor del av arkivet speglar dock mer det jordiska i form av exempelvis domkapitlets ekonomi (H), fastigheter (F 9, F 12) och de inom stiftet anställda och deras löner m.m. (F 1, F 10 A).
Arkivbildarhistorik
Domkapitlet i Uppsala stift Domkapitlen är stiftens centrala juridiska och administrativa organ. De var statliga myndigheter fram till år 2000, när kyrkan skildes från staten.
I Sverige infördes domkapitel på 1200-talet, men deras verksamhet begränsades på 1500-talet genom reformationen. De återupprättades på 1600-talet och fick ordnade former genom 1686 års kyrkolag. Domkapitlet, även kallat konsistorium, bestod av biskopen, domprosten samt lektorer vid stiftsgymnasier och teologiprofessorer.
Domkapitlen hade bland annat ansvar för prästexamen, tjänsteärenden, disciplinärenden och ekonomi. Fram till 1748 var det endast domkapitlen som beslutade om upplösning av äktenskap. Även efter detta år och in på 1900-talet fortsatte de att utfärda skiljobrev. Ända fram till 1958 hade de även en viss tillsyn över undervisningsväsendet.
Uppsala stift omfattade fr.o.m. 1647 Uppsala län, Gävleborgs län samt delar av Stockholms län och Västmanlands län. Stiftet var i slutet av 1800-talet indelat i 28 kontrakt, 169 pastorat och 246 församlingar. Stockholm, som haft ett eget domkapitel inom stiftet, bildade 1942 ett eget stift.
Ordning & struktur
Arkivet är huvudsakligen ordnat efter "plan till förteckning öfver domkapitels arkiv" av den 22 maj 1903.
2017-2018 skedde ett omfattande omordnings- och omförteckningsarbete av Uppsala domkapitels arkiv I (se information under huvudposten Uppsala domkapitel). Förändringarna finns dokumenterade i en omfattande konkordans som är bifogad förteckningen. Det finns både konkordans från gamla till nya arkivbeteckningar och konkordans från nya till gamla beteckningar.
Förutom förteckningarna och konkordansen finns några särskilda ingångar till specifika delar av Uppsala domkapitels arkiv I. Ett församlingsregister gäller specifikt för serierna E 5 A och E 5 B (handlingar ordnade efter pastorat). Registret är bifogat förteckningen. I forskarexpedition på Landsarkivet i Uppsala finns också några pappersbaserade register: • Personregister i två band till serie E 1 A (inkomna skrivelser, huvudserie), vol. 1–26 1484–1850 och serie E 1 B (brev från hovrätter, kollegier och andra myndigheter) vol. 1–2 1579–1800. Registren är framställda av Stiftshistoriska kommittén under arbetet med ärkestiftets herdaminne. • Sakregister i pärm till vol. E 5 A:421–423 (Uppsala domkyrkas handlingar 1538–1746), vol. E 5 A:429 (Uppsala domkyrkas räkenskaper 1649–1700, 1712). Registren är framställda på Upplandsmuseet för arbetet med flerbandsverket om domkyrkans historia. Till dessa register hör också avskrifter ur nämnda volymer samt dessutom några avskrifter rörande 1699 ur volym E 5 A:426 (Uppsala domkyrkas handlingar).
Följande handlingstyper har utgallrats i enlighet med Riksarkivets gallringsbeslut 25 april 1947: • Ansökningar om semesterkostnadsbidrag 1937–1951 • Ansökningar om semester och tjänstledighet 1901–1962 • Ansökningar om tjänstgöringsbetyg 1901–1962
Arkivhistorik
Efterleverans 2024:017, inkommen den 15 maj 2024, har ordnats in som vol D 11:2 - 3.
Avskrifter ur protokollen 1593-1800, samt orts- och personregister till dessa avskrifter finns tillgängliga digitalt på datorer vid Landsarkivet i Uppsalas läsesalsexpedition. Avskrifterna och registren är delar av Stiftshistoriska kommitténs excerptsamling.
Sacerdotalexamen är detsamma som prästexamen, som den blivande prästen avlägger före prästvigningen. Pastoralexamen fanns 1693-1884 och innebar att prästens kunskaper prövades inför domkapitlet innan han befordrades. Serien avslutad 1842. För tidigare och senare examensprotokoll, se A 1.
Innehåller ärenden angående prästers tjänstefel. De åtgärder domkapitlet kunde tillgripa var varning eller avstängning på viss tid. Definitiv avstängning av en präst beslutades av hovrätten. Dessa ärenden finns bevarade endast för vissa år. För vissa år mellan 1908 och 1948, se B 1 A. Domkapitlets domsrätt upphörde från och med 1949.
Äldre benämningar för denna serie är "domkapitlets expeditioner", "domkapitlets kopieböcker" och "konceptböcker". Vissa årgångar överlappar i nästkommande volym. Det förekommer också att den kronologiska datumordningen har brutits och ett tidigt datum i en månad kommer efter ett senare datum.
Serien är i huvudsak ordnad alfabetiskt efter pastorat (i enlighet med äldre stavning) och, inom respektive pastorat, kronologiskt. För handlingar från och med år 1901, se E 5 B.
Huvuddelen av handlingarna t.o.m. 1800 är inbundna, ibland tillsammans med handlingar från närliggande pastorat i alfabetet. Övriga handlingar är kapslade eller i arkivboxar.
Vilket/vilka pastorat handlingarna i respektive volym avser framgår av volymanmärkningarna.
I vissa volymer i serien har handlingarna ordnats efter åtta handlingsslag, betecknade a-h, i stället för kronologiskt:
a) Visitationshandlingar, b) Valhandlingar, c) Inventariehandlingar och räkenskaper, d) Av- och tillträdessyner (boställen), e) Ekonomiska beräkningar, f) Andra handlingar avseende boställen, g) Skolhandlingar, samt h) Övriga ("diverse") handlingar.
Denna ordning gäller endast handlingar från åren 1850-1900, och pastoraten Adelsö-Frösunda. Vilka volymer som är ordnade på detta sätt framgår i volymanmärkningarna.
Ett register till serien, uppställt alfabetiskt efter församling, finns som bilaga till denna förteckning. Då serien omförtecknats finns också en konkordans bilagd, vilken redovisar överensstämmelsen mellan de tidigare volymbeteckningarna (egentligen registerbeteckningar) och de nya.
På tre datorer vid Landsarkivet i Uppsalas läsesalsexpedition finns ett personregister till serien tillgängligt digitalt. Registret är en del av Stiftshistoriska kommitténs excerptsamling.
Observera att de digitala bilderna i SVAR endast omfattar handlingar till och med ca år 1800.
Serien är i huvudsak ordnad alfabetiskt efter pastorat och, inom respektive pastorat, kronologiskt. För handlingar före 1901, se E 5 A.
Vilket pastorat handlingarna i respektive volym avser framgår av volymanmärkningarna.
Häri även handlingar rörande kyrkomusikerdistrikten 1950-1962 - de återfinns längst bak i volymen med handlingar från den aktuella tiden för respektive pastorat/församling.
Ett register till serien, uppställt alfabetsikt efter församling, finns som bilaga till denna förteckning. Då serien omförtecknats finns också en konkordans bilagd, vilken redovisar överensstämmelsen mellan de tidigare volymbeteckningarna (egentligen registerbeteckningar) och de nya.
I volym F 4 A:16 finns en karta med kontrakten utmärkta och identifierade med nummer, vilket ger vägledning om i vilken ordning de kontaktsordnade handlingarna ligger.
Serien är ordnad årsvis och inom varje år efter församling i bokstavsordning till och med år 1900. Därefter kronologiskt efter det datum ansökningstiden utgick för respektive tjänst.
För förteckning över sökande till prästerliga tjänster, "Rotulus", se D 2.
Ansökningshandlingar till prästerliga tjänster återfinns även i F 1 B.
Ansökningshandlingar rörande exempelvis tjänstledighet, tjänstgöringsbetyg, ämbetsbiträde, understöd och nådår med mera. Innehåller även odaterade ansökningshandlingar till prästerliga tjänster samt ansökningar till andra tjänster i domkapitlet. Kronologiskt ordnade om inte annat anges.
Handlingar finns för alla kyrkomöten och utgörs av valprotokoll vid val av prästerliga och lekmannaombud med suppleanter. För vissa kyrkomöten finns också röstsedlarna.
I vol. F 4 A:16 finns en karta med kontrakten utmärkta och identifierade med nummer, vilket ger vägledning om i vilken ordning de kontaktsordnade handlingarna ligger. Vid denna tid användes 1908 års matrikelnummerordning som dock kan ha justerats med tiden.
Serien är ordnad alfabetiskt efter pastorat och, inom respektive pastorat, kronologiskt.
Visitationshandlingar före 1901 återfinns bland de pastoratsordnade handlingarna i serie E 5 A. Även yngre visitationshandlingar kan oavsiktligt ha blivit kvar bland de pastoratsordnade handlingarna (då serie E 5 B).
Enstaka visitationshandlingar från tiden före 1963 återfinns i Uppsala domkapitels arkiv II serie F 4 A. Härom finns då anteckning i samband med aktuell församling.
Visitationshandlingarna från ärkebiskop Nathan Söderbloms tid (främst 1920-talet) innehåller ofta fotografier.
Till denna serie finns inte endast en konkordans redovisande förändringarna under omordnandet och -förtecknandet 2017-2018 utan också en redovisning av hur serien var förtecknad före 1906. Den återfinns sist i Konkordans utifrån 1906 års förteckning.
Innehåller bl. a. ansökningshandlingar, skrivelser från stipendieutdelaren, anmälningar och förslag från kurator och inspektor. För tiden 1933-1962 finns en änkehjälpsliggare i Uppsala domkapitels arkiv II D 5:1.
Serien omfattar: Protokoll, restaureringsplaner och -åtgärder, kontrakt och mottagningsbevis gällande domkyrkans inventarier, fastigheter och mark.
Tjänstgörings- och arbetsordningar samt tjänstgöringsintyg för domkyrkans befattningshavare, såsom ringaråldermän, klockare, vaktmästare och domkyrkosysslomän.
Handlingar beträffande verksamheten i domkyrkan, såsom konserter, avtäckningar, invigningar o.dyl.
Ärenden beträffande domkyrkans fonder, dock ej direkta räkenskaper vilka återfinns under H 7.
Serien är huvudsakligen ordnad kronologiskt. För äldre handlingar rörande domkyrkans vård och verksamhet, se E 5 A:421-440. Merparten av handlingarna är numrerade och ett register finns i Uppsala domkyrkas arkiv, Librariet vol. D 2:1 nr 5.
Volymerna 1-5 innehåller tabeller över bl. a. kontraktens folkmängd, uppgifter om födda och döda, olyckshändelser, brottmålsstatistik, väderleksförhållanden samt domkapitlets sammandrag av dessa tabeller. Volymerna 23-30 innehåller blandade uppgifter och handlingar.
Innehåller företrädesvis kallelser till huspredikanter, löneuppgifter samt kyrkoherdarnas uppgifter huruvida huspredikanter finns anställda i församlingarna.
Innehåller huvudsakligen årsredogörelser rörande kyrkomusikerverksamheten i ärkestiftet, samt redogörelser av organist och kantorenligt 10 § 5 mom. kyrkomusikerstadgan.
Serien är huvudsakligen ordnad årsvis, och därefter alfabetiskt efter församling eller kyrkomusikerdistrikt.
Handlingar rörande pastorats- och kontraktsindelningen i stiftet, utan skönjbar ordning. Många dubbletter.
Innehåller bland annat preliminära förslag angående indelning och tjänsteorganisation, Kammarkollegiets remisser, yttranden och protokollsavskrifter från församlings- och pastoratkyrkoråd, statistiska sammanställningar och promemorior, ekonomiska uppgifter och sammanställningar över sökande till kyrkoherde- och komministertjänster.
Handlingar rörande frivilliga kyrkliga organisationer, huvudsakligen ärkestiftets ungdomsråd. Innehåller exempelvis protokollsavskrifter, valhandlingar och kollektansökningar.
Handlingarna i denna serie betecknades i den äldre förteckningen "religionsmål" och utgör i regel religiösa företeelser som på ett eller annat sätt i samtiden sågs som avvikande, problematiska eller åtminstone märkvärdiga.
Mängden handlingar angående de allmänna läroverken minskade efter 1905, då ärkebiskopens roll som eforus (inspektor över läroverken) märkbart begränsades. Handlingar rörande lärarutbildningarna (seminarierna) fortsatte i samma omfattning som tidigare.
Serien innehåller rektorers olika skrivelser rörande bl.a. uppgifter om lärares och elevers (lärjungars) antal, läsordningar, kataloger (ej examenskataloger), protokollsutdrag, avskrifter av donationshandlingar.
Examenskataloger tycks inte ha förts särskilt före år 1800, men anteckningar om framsteg, betyg m.m. kan finnas i förteckningar över lärjungar, se G 2 A A:1.
Serien innehåller rektorers olika skrivelser rörande bl.a. uppgifter om lärares och elevers (lärjungars) antal, läsordningar, kataloger (ej examenskataloger), protokollsutdrag och avskrifter av donationshandlingar.
Serien innehåller bl.a. verifikationer på kollekt-och stamboksmedel, kollekter och insamlingar till svenska krigsfångar i Ryssland, till fångar i Algier, änkehjälpskvittenser, lasarettsmedel, Riksdagskontigenten m.m.
Volymerna 184-189, gällande åren 1943-1949 saknas. I en tidigare förteckning från 1997 är dessa volymer redovisade men saknar information om vilka år respektive volym gäller. Därför redovisas inga årtal för de bortkomna volymerna.