Jämfört med Uppsala domkapitels arkiv I är detta arkiv mer begränsat till innehållet. Domkapitlens ändrade befogenheter och samhällsroll speglas bl.a. i avsaknaden av skolhandlingar och skilsmässoärenden. Centrala handlingstyper är protokoll med bilagor (A 1), visitationshandlingar (F 4 A–B) och pastoratsordnade handlingar (F 6 A), liksom personakter och andra personalhandlingar (F 8–F 11).
Biographical history
Domkapitlet i Uppsala stift Domkapitlen är stiftens centrala juridiska och administrativa organ. De var statliga myndigheter fram till år 2000, när kyrkan skildes från staten.
I Sverige infördes domkapitel på 1200-talet, men deras verksamhet begränsades på 1500-talet genom reformationen. De återupprättades på 1600-talet och fick ordnade former genom 1686 års kyrkolag. Domkapitlet, även kallat konsistorium, bestod av biskopen, domprosten samt lektorer vid stiftsgymnasier och teologiprofessorer.
Domkapitlen hade bland annat ansvar för prästexamen, tjänsteärenden, disciplinärenden och ekonomi. Fram till 1748 var det endast domkapitlen som beslutade om upplösning av äktenskap. Även efter detta år och in på 1900-talet fortsatte de att utfärda skiljobrev. Ända fram till 1958 hade de även en viss tillsyn över undervisningsväsendet.
Uppsala stift omfattade fr.o.m. 1647 Uppsala län, Gävleborgs län samt delar av Stockholms län och Västmanlands län. Stiftet var i slutet av 1800-talet indelat i 28 kontrakt, 169 pastorat och 246 församlingar. Stockholm, som haft ett eget domkapitel inom stiftet, bildade 1942 ett eget stift.
System of arrangement
Uppsala domkapitels arkiv II är i stort sett i det skick som när det levererades till landsarkivet. Smärre justeringar gjordes i samband med omordnandet av Uppsala domkapitels arkiv I under 2017–2018. Den mest märkbara förändringen utgörs av överflyttandet av prästmöteshandlingar som tidigare felaktigt varit inordnade i Uppsala domkapitels arkiv I. Denna förändring finns dokumenterad i en konkordans gällande nuvarande serie F 5 a i Uppsala domkapitels arkiv II.
Fr.o.m. 1963 gällande arkivbildnings-, förtecknings- och gallringsbestämmelser återfinns i Riksarkivets föreskrifter rörande domkapitlens arkivvård fr.o.m. 1963, fastställda 1962-12-15. Ytterligare gallringsföreskrifter tillkom 1985 och 1989 (Riksarkivets gallringsbeslut 1985:96 samt 1989:35).
Diarieplansgrupp A. Ny diarieplan tillämpas fr o m 1989. Ärendegrupper betecknas med siffror. Instruktion, anslagsärenden och övriga ärenden benämns med 00.
Diarieplansgrupp B. Ny diarieplan tillämpas fr o m 1989. Ärendegrupperna betecknas med siffror. Församlingar, pastorat och kontrakt benämns med siffrorna 01, 011, 014, 019 o s v.
Diarieplansgrupp D. Ny diarieplan tillämpas fr o m 1989. Ärendegrupperna betecknas med siffror. Gudstjänster och andra kyrkliga förrättningar benämns med siffrorna 20, 21, 23 o s v.
Diarieplansgrupp E. Ny diarieplan tillämpas fr o m 1989. Ärendegrupper betecknas med siffror. Ansökningar om stiftskollekt och ändrad kollektdag benämns med 31, 32, 39, övriga ärenden.
Diarieplansgrupp H. Ny diarieplan tillämpas fr o m 1989. Ärendegrupper betecknas med siffror. Fastighets- och byggnadsärenden betecknas 5, 50, 51, 59. Handlingar för åren 1984-1989 saknas.
Diarieplansgrupp L. Ny diarieplan tillämpas fr o m 1989. Ärendegrupperna betecknas med siffror. Fonder, stiftelser och kassor benämns 61, 611, 62, 69 o s v.
Diarieplansgrupp M. Ny diarieplan tillämpas fr o m 1989. Ärendegrupperna betecknas med siffror. Ärenden rörande anordnings-, bokförings- och kassaväsendet benämns med 69.
Åren 1963-1989 saknas. Eventuellt gallrat vid okänd tidpunkt.
Diarieplansgrupp Ö. Ny diarieplan tillämpas fr o m 1989. Ärendegrupperna betecknas med siffror. Övriga domkapitelsärenden (kyrkomöte, prästmöte, visitationer m.m.) benämns 9.