Uppgifter från underrätter ang. äktenskapsskillnad. Serien tar bl.a. upp: makarnas namn, antal barn, trosbekännelse, orsaker till äktenskapsskillnad. Serien bevaras pga. möjligheterna för forskning på individnivå.
Uppgifter från underrätter ang. hemskillnad. Serien bevaras pga möjligheterna för forskning på individnivå. Serien tar upp bl.a. makarnas namn, antal barn, trosbekännelse, orsaker till äktenskapsskillnad.
Uppgifter från nedre justitierevisionen och hovrätter angående äktenskapsskillnad, återgång av äktenskap, ogiltighet av vigsel och hemskillnad. Bevaras pga. möjligheten till forskning på individnivå.
Bevaras bl.a. att det publicerade materialet inte omfattar någon regional sammanställning. Från och med 1961 finns uppgifterna på blankett Statistikuppgift 20 enligt SFS 1960:693, 3) (arkiv 67 H 2 AA). Ur diskussionsunderlag för bevarande av 934/H 1 AD: 1-779 straffuppgifter 1913-1960 och tvångsarbete 1947-1964: Dessa handlingar utgörs av uppgifter ur straffregistret och är insända från kriminalvårdsstyrelsen (fångvårdsstyrelsen). Uppgifterna är sammanställda och publicerade i SOS Brottsligheten. I handlingarna kan man se uppgifter som registeraktsnummer, år, diarienummer, domstol, kön, ålder, civilstånd, född utom/inom äktenskapet, födelsetid, bildningsgrad, eventuellt tidigare straff, tidigare dömd för brott mot, straff enligt tidigare dom, tiden som förflutit sedan senaste straffet m.m. Dessa uppgifter är publicerade på riksnivå, ungefär med ovanstående rubriker, sedan 1915 (med undantag av tidigare straff som finns från 1917) fram till och med 1948. Rubriken yrke är uppdelad i tre klasser med ett antal yrken i varje. En variabel som inte är sammanställd i trycket är föräldrars yrke. Denna uppgift är dock lämnad ganska oregelbundet och saknas ofta. Samma sak gäller i än högre grad för variablerna nationalitet och trosbekännelse. Tidigare (för 1913 och 1914) är redovisningen mer knapphändig, bl.a. saknas civilstånd, född inom/utom äktenskapet och bildningsgrad. Efter 1948 har den särskilda redovisningen av straffregisterfångar inskränkts, något som omtalas i inledningen till Brottsligheten 1949 och 1950. Det faktum att man inskränkte redovisningen medförde att uppgifterna som lämnades blev knapphändigare. Nu omtalades inte bildningsgrad, född utom/inom äktenskapet, yrke, tidigare dömda, tidigare straff etc. Hos domstolarna sparas domarna. I dessa kan man utläsa flera av de variabler som är uppräknade ovan. Vad man inte kan se är troligtvis: födda utom/inom äktenskapet, bildningsgrad, eventuellt inte heller tidigare straff etc. Det förefaller som om dessa variabler är sammanställda tillfredsställande för de akuella åren. En invändning är att regional redovisning saknas. En sådan sammanställning försvåras av att straffuppgifterna är sorterade efter registeraktsnummer och inte efter domstol eller geografisk bestämning. Mellan åren 1916-1940 ligger straffuppgifterna blandade vad gäller år, men fortfarande i löpande registeraktsnummer. Vid kontakter med arkivarier på Stockholms tingsrätt och på Svea Hovrätt har framkommit att de anser det värdefullt att materialet finns samlat på ett ställe. De anser också att materialet bör bevaras bland annat med tanke på möjligheterna till t.ex. regionala sammanställningar. Vid telfonkontakter med Tillsynsbyrån på Riksarkivet har samma synpunkter framförts. Vi bedömer att materialet med hänsyn till vad som sagts ovan bör bevaras.
Bevaras pga. att tabellerna är utförligare än det publicerade materialet. Innehåller information från de enskilda häradsrätterna samt sammanställningar på högre aggregeringsnivå. Tar upp: brottens eller förseelsernas beskaffenhet, antal brott om vilka slutgiltigt utslag meddelats, antal personer, straffens beskaffenhet.
Bevaras p.g.a. att tabellerna är utförligare än det publicerade materialet. Innehåller information från de enskilda rådhusrätterna samt sammanställningar på högre aggregeringsnivå. Tar upp: brottens eller förseelsernas beskaffenhet, antal brott om vilka slutgiltigt utslag meddelats, antal personer, straffens beskaffenhet.
Tar upp bl.a: tvistemålets beskaffenhet, tvisteföremålets värde, processtidens längd. Observera att serien inte innehåller material för åren 1915-1933.
Arbetstabeller och sammandrag av formulären 11 a, 11 b, 15-18. Innehåller bl.a: lagrum, tilltalade personer, sakfällda personer, straff. Krigsdomstolarna avskaffades från och med 1949 så vitt angår fredstid.
Tabellerna är utförligare än det publicerade materialet. Exempel: länsnivå där publiceringen är på riksnivå, där publikationerna talar om "juridiska personer" finns i materialet en uppdelning av dessa etc. Åren 1921-1925. saknas.
Bevaras bland annat p.g.a. att det inte finns något publicerat för åren 1919-1920 (volym 1).
Åren 1921-1930 saknas. Innehåller bl.a. avskrifter av ägodelningsrätternas och ägodelningsdomarnas dagböcker i jorddelningsmål. Dagböckerna redovisar bl.a. målets beskaffenhet och vidtagna åtgärder.
Bevaras p.g.a. att dessa tabeller är mer detaljerade än det publicerade materialet (SOS: Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet). Publikationerna tar upp lagfarter och inteckningar länsvis fördelade på häradsrätter och rådhusrätter. Serien upptar de enskilda häradsrätterna och rådhusrätterna. Volymerna 17-20 innehåller även material som hör till arkiv 65 H 2 B (åren 1962-1968 som förtecknas här av praktiska skäl).
Utdrag ur tomträtts- och vattenrättsprotokoll (dagbok). Tar upp bl.a: stämpelavgifter, beviljade inskrivningar, inteckningar för fordran. Bevaras p.g.a. att publikationerna upptar sammanställning för hovrätterna och Stockholm, Göteborg och Malmö och summa för alla häradsrätter och rådhusrätter. Serien omfattar de enskilda domstolarna.
Tar upp: - brottens eller förseelsernas beskaffenhet; - antal brott om vilka slutligt utslag meddelats; - antal personer; - straffens beskaffenhet. Tabeller 1939-1947 saknas.
Utdrag ur saköreslängden ang. personer dömda till dagsböter. Tar upp: lagrum, högsta belopp av varje dagsbot i olika klasser, summa personer, antal dagsböter, bötesbelopp. Uppdelning i tre samhällsklasser.
Formulären tar upp resp. lagrum, antal sakfällda (könsuppdelat), därav dömda till böter (könsuppdelat) eller disciplinstraff. Serien innehåller även prickningslistor.
Utredningen, på uppdrag av Kungl. Maj:t, rör förhållandet mellan texerings- och saluvärden vid frivillig försälj. (jordbruksfast.) och där lagfart sökts 1/1 1936-30/6 1937. Daterad 18/9 1937. SCB:s dnr: 438/37. Tryck 1938-44: se SM, ser. A band 6.
I volym 3 även material hörande till 065/H 1 B (1962-1964). Arbetstabeller utförligare än det publicerade materialet (i Statistiska meddelanden och Statistisk tidskrift) förekommer.
Bevaras då materialet ang. vissa tabell upptar fler variabler, t.ex. fler grupper av taxeringsvärden etc, än den publicerade sammanställningen (Statistisk tidskrift, bl.a. 1958:5 s 247). Häri även matr. hörande till 065/H 1 B (1962-1963).
Uppgifter om brott m.m. som kommit till polisens kännedom. Uppgifter insända från respektive statsåklagare, landsfiskal, stadsfiskal och tullåklagare. Formulären tar upp bl.a: brottens beskaffenhet, under året uppklarade fall (med vidare uppdelning), för brott (även bötesbrott) misstänkta personer (med köns- och viss åldersfördelning), dödsfall och bränder som föranlett polisundersökning, husrannsakan och kroppsbesiktning, biträde vid förundersökning. Volym 23-25: formulär 23, volym 25: sammandrag.
Uppgifter rörande brott som kommit till polisens kännedom. Formulären tar upp brottens beskaffenhet och antal för varje brottsrubrik. Uppgifter lämnade av varje landsfogde och av polischefen i varje polisdistrikt. Enligt äldre förteckningar är åren 1950-57 gallrade i omgångar 1966-68.
Uppgifter rörande brott, som kommit till polisens kännedom. Uppgifterna är insända av samtliga landsfogdar samt från polischefen i vart och ett av rikets polisdistrikt. Formulären tar upp brottens beskaffenhet och antal för varje brottsrubrik.