Folkräkningen 1920. Inledning. Material tillhörande den egentliga folkräkningen.
Tryck: Folkräkningen den 31 december 1920: 1-5. S.O.S. Primärmaterialet utgjordes av 1) utdrag ur församlingsböckerna och för Stockholm ur mantalsböckerna i samma omfattning som 1910. Uppgifterna om obefinliga hämtades ur prästerskapets årliga summariska folkmändsredogörelser, varför inga förteckningar över obefintliga denna gång insändes av pastorsämbetena, som fallet hade varit vid folkräkningarna 1870-1910. 2) För yrkesräkningen: a) uppgifter till mantalsskrivningen för år 1921 enligt k. förordning 25 september 1920 (tryckt som bil. 1 i del 4 av folkräkningsberättelsen, samt särskilda bestämmelser för Stockholm och Göteborg i k.k. 632,633,770 och 771 för år 1920). Skriftliga uppgifter skulle lämnas från samtliga vid mantalsskrivningen uppgiftsskyldiga. Den tidigare medgivna rätten för "allmoge och mindre skrivkunniga" på landsbygden att lämna muntliga uppgifter vid mantalsskrivningen upphävdes nu, fastän ett tiotal kommuner befriades från skyldigheten att lämna skriftliga uppgifter. Uppgifterna kunde, om så fordrades, göras upp med biträde av för mantalsskrivningen förordnade kommunalombud, som även skulle mottaga, granska och koplettera uppgifterna samt överlämna dem till pastor vid för - skrivning. (Se instruktion för kommunalombuden, tryckt som bil. 3 i del 4 av folkräkningsberättelsen). Pastor skulle sedan ytterligare granska och komplettera uppgifterna samt med ledning av dem utskriva församlingsboksutdragen och slutligen insända dem till statistiska centralbyrån på samma gång som församlingsboksutdragen. Det för folkräkningen använda exemplaret av mantalsuppgifterna har sedemera makulerats (SCB till Konungen den 30 maj 1924).
För yrkesräkningen användes ytterligare b) Självdeklarationer för taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt, arbetsgivarnas bevillningsuppgifter samt taxeringsländer, ett material, som efter slutförd bearbetning återsändes till vederbörande myndigheter.
Bearbetningen av primärmaterialet (med undantag för uppgifterna ang. hushåll, trosbekännelse, biyrke, lyte, utländsk födelseort samt främmande stam och nationalitet) skedde maskinellt enligt Hollerithsystemet. Beträffande taxeringsuppgifterna bör observeras, att endast två poster bearbetades, nämligen dels det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, sedan 1/60 av förmögenheten avdragits, dels den behållna förmögenheten. Ang. bearbetningen se vidare 1920 års folkräkningsberättelser, i främsta rummet del 5, bihanget, och bil. 4.
Material till översikter utarbetade i samband med folkräkningen. Dödlighets- och livslängdstabeller och översikt över befolkningsrörelse se Sveriges officiella statistik.
System of arrangement
Förteckning över 420401.10
Statistiska centralbyrån 1920 års folkräknings arkiv
Förteckning: Utan namn, upprättad år 1967.
Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet år 1999. Handläggare: Tommy Eriksson
Topics
Topic, object
SCB (Lokalt ämnesord)
Control
Amended
07/02/2013 16:50:28
Folkräkningen 1920. Inledning. Material tillhörande den egentliga folkräkningen.
Tryck: Folkräkningen den 31 december 1920: 1-5. S.O.S. Primärmaterialet utgjordes av 1) utdrag ur församlingsböckerna och för Stockholm ur mantalsböckerna i samma omfattning som 1910. Uppgifterna om obefinliga hämtades ur prästerskapets årliga summariska folkmändsredogörelser, varför inga förteckningar över obefintliga denna gång insändes av pastorsämbetena, som fallet hade varit vid folkräkningarna 1870-1910. 2) För yrkesräkningen: a) uppgifter till mantalsskrivningen för år 1921 enligt k. förordning 25 september 1920 (tryckt som bil. 1 i del 4 av folkräkningsberättelsen, samt särskilda bestämmelser för Stockholm och Göteborg i k.k. 632,633,770 och 771 för år 1920). Skriftliga uppgifter skulle lämnas från samtliga vid mantalsskrivningen uppgiftsskyldiga. Den tidigare medgivna rätten för "allmoge och mindre skrivkunniga" på landsbygden att lämna muntliga uppgifter vid mantalsskrivningen upphävdes nu, fastän ett tiotal kommuner befriades från skyldigheten att lämna skriftliga uppgifter. Uppgifterna kunde, om så fordrades, göras upp med biträde av för mantalsskrivningen förordnade kommunalombud, som även skulle mottaga, granska och koplettera uppgifterna samt överlämna dem till pastor vid för - skrivning. (Se instruktion för kommunalombuden, tryckt som bil. 3 i del 4 av folkräkningsberättelsen). Pastor skulle sedan ytterligare granska och komplettera uppgifterna samt med ledning av dem utskriva församlingsboksutdragen och slutligen insända dem till statistiska centralbyrån på samma gång som församlingsboksutdragen. Det för folkräkningen använda exemplaret av mantalsuppgifterna har sedemera makulerats (SCB till Konungen den 30 maj 1924).
För yrkesräkningen användes ytterligare b) Självdeklarationer för taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt, arbetsgivarnas bevillningsuppgifter samt taxeringsländer, ett material, som efter slutförd bearbetning återsändes till vederbörande myndigheter.
Bearbetningen av primärmaterialet (med undantag för uppgifterna ang. hushåll, trosbekännelse, biyrke, lyte, utländsk födelseort samt främmande stam och nationalitet) skedde maskinellt enligt Hollerithsystemet. Beträffande taxeringsuppgifterna bör observeras, att endast två poster bearbetades, nämligen dels det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, sedan 1/60 av förmögenheten avdragits, dels den behållna förmögenheten. Ang. bearbetningen se vidare 1920 års folkräkningsberättelser, i främsta rummet del 5, bihanget, och bil. 4.
Material till översikter utarbetade i samband med folkräkningen. Dödlighets- och livslängdstabeller och översikt över befolkningsrörelse se Sveriges officiella statistik.