Tingsrätten efterträdde från och med år 1971 Ingelstad och Järrestad domsaga. Den ursprungliga benämningen på tingsrätten mellan 1971 och 1974 var Ingelstad och Järrestad tingsrätt. 2001-11-26 uppgick Simrishamns tingsrätt i Ystads tingsrätt.
Simrishamns (Ingelstad och Järrestads) tingsrätt omfattade Simrishamn och Tomelilla kommuner, det vill säga följande församlingar: Andrarum Benestad Bollerup Bolshög Borrby Brösarp Eljaröd Fågeltofta Gladsax Hammenhög Hannas Järrestad Kverrestad Onslunda Ramsåsa Ravlunda Rörum S:t Olof Simris Simrishamn Smedstorp Spjutstorp Stiby Södra Mellby Tomelilla Tosterup Tranås Tryde Ullstorp Vallby Vitaby Östra Herrestad Östra Hoby Östra Ingelstad Östra Nöbbelöv Östra Tommarp Östra Vemmerlöv Övraby
Arkivbeskrivningen nedan bygger i huvudsak på den av Simrishamns tingsrätt upprättade gällande från och med 1996-01-01.
1. Tingsrättens organisation och arbetsuppgifter Tingsrätten bildades vid den så kallade tingsrättsreformen den 1 januari 1971. Domsagan omfattade Simrishamns och Tomelilla kommuner. Knuten till tingsrätten var en inskrivningsmyndighet, vilken bildade ett eget arkiv. Tingsrätten hade vid slutet av 1990-talet följande organisation: 1 lagman, 1 tingsfiskal, 3 notarier, 1 byrådirektör, 1 byråsekreterare, 4 byråassistenter och 1 expeditionsvakt.
Tingsrättens huvuduppgift var rättsskipning, vartill knutits vissa uppgifter av rent rättsvårdande karaktär. För rättskipningen och den del av rättsvården som handlades som domstolsärenden var tingsrätten indelad i 2 rotlar, var och en med en domare som ansvarig. Övriga funktioner fördelades på enskilda enheter, även dessa med en domare som ytterst ansvarig. Den närmare indelningen framgår av tingsrättens arbetsordning.
Rättskipningen var inriktad på brottmål och tvistemål. Verksamheten reglerades främst av rättegångsbalken jämte processuella bestämmelser i äktenskaps- och föräldrabalkarna.
Från den 1 januari 1994 prövade tingsrätten överklaganden av beslut från kronofogdemyndigheten i Kristianstads län, se 18 kap 1 § utsökningsbalken.
Till utgången av 1991 förekom härjämte en särskild summarisk process (lagsökning, betalningsföreläggande, handräckning). Från och med den 1 januari 1992 gick dessa ärenden över till Kronofogdemyndigheten.
Rättsvården avsåg ett stort antal ärenden av skiftande karaktär, nämligen - domstolsärenden, se närmare lag (1946:807) om handläggning härav. - bouppteckningsärenden enligt närmare bestämmelser i ärvdabalken; se även 26 § protokollskungörelsen (1971:1066) för de allmänna domstolarna beträffande de så kallade boupptecknings- och avhandlingsprotokollen. - konkurs- och ackordsärenden, samt - ärenden rörande vigsel.
Till utgången av juni 1995 förekom härtill förmynderskapsärenden enligt närmare bestämmelser i föräldrabalken. Ärendetypen utgick den 1 juli 1995, då huvuddelen av funktionerna överfördes till överförmyndarna och länsstyrelsen. Tingsrättens kvarvarande befattning med förmynderskapsfrågor handläggs därefter som domstolsärenden.
Vid tingsrätten förekom därtill en administrativ enhet och ett kassakonto. Den administrativa verksamheten reglerades närmare i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion.
Den till tingsrätten knutna inskrivningsmyndigheten bildade eget arkiv, vilket dock förvaltades av tingsrätten, jämför ovan.
2. Sambandet mellan tingsrättens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag Handlingar i den rättskipande verksamheten registrerades som brottmål eller tvistemål. Alla handlingar i ett mål fördes samman till en akt. En akt innehåller dels handlingar som kommit in till tingsrätten, dels handlingar som upprättats vid tingsrätten. Inkomna handlingar är till exempel stämningsansökningar och andra skrifter från parterna. Även handlingar från andra myndigheter förekommer, till exempel i brottmålen förundersökningsprotokoll och utdrag ur kriminalregister. Upprättade handlingar är till exempel protokoll, kallelser och föreläggande av olika slag samt tingsrättens dom eller beslut.
För tvistemål och brottmål samt flertalet typer av ärenden finns kronologiska dagböcker respektive förteckningar. Förmynderskapen registrerades härutöver i en särskild förmynderskapsbok till utgången av juni 1995, då den avslutades (se ovan). Domar och särskilt uppsatta beslut inbands årligen i särskilda domböcker.
Inkomna bouppteckningar sammanfördes i en särskild serie i kronologisk ordning med utgångspunkt från dag för inregistrering.
Rutinerna för registrering av mål och domstolsärenden ändrades i samband med att ett nytt, databaserat målhanteringssystem, MÅHS, infördes vid tingsrätten under 1999. Ändringen innebar i huvudsak att brottmål, tvistemål, konkurs- och domstolsärenden kom att registreras i en gemensam löpande nummerserie i en gemensam dagbok. Övergången till MÅHS medförde även att serierna för akter i de olika mål- och ärendetyperna kom att sammanföras till en gemensam aktserie.
Förkortningar använda av tingsrätten för olika dom- och måltyper: T - tvistemål FT - förenklat tvistemål MT - militärt tvistemål B - brottmål MB - militärt brottmål Ä - domstolsärende K - konkursärende A - ackordsärende U - utmätningsed L - mål i lagsökning FM - förmynderskapsärende BF - mål i betalningsföreläggande F - fastighetsdomstolsmål HA - mål om handräckning
DT - dom i tvistemål ST - slutligt beslut i tvistemål DFT - dom i förenklat tvistemål SFT - slutligt beslut i förenklat tvistemål DMT - dom i militärt tvistemål SMT - slutligt beslut i militärt tvistemål DB - dom i brottmål SB - slutligt beslut i brottmål DMB - dom i militärt brottmål SMB - slutligt beslut i militärt brottmål SÄ - Slutligt beslut i domstolsärende SFM - Beslut i förmynderskapsärende UL - utslag i mål om lagsökning DF - dom i fastighetsdomstolsmål UF - utslag i fastighetsdomstolsmål SF - slutligt beslut i fastighetsdomstolsmål UH - utslag i handräckningsmål
3. Av tingsrätten förvarade arkiv Simrishamns tingsrätt förvarade även arkiven för Ingelstad och Järrestad Härads domsaga, Simrishamns Rådhusrätt samt inskrivningsmyndigheten, se ovan.
4. Sökingångar i arkiven De kronologiska dagböckerna är den primära sökingången i arkivet. Genom dessa identifieras det målnummer som sedan används för att lokalisera vilken volym i aktserierna som målets akt ligger i, samt vilket domnummer en eventuell dom fått för att kunna avgöra vilken dombok den tillhörande domen är inbunden i. För ärenden gällande konkurser, ackord, betalningsförelägganden samt utmätningseder förekommer också namnregister som alternativa sökingångar.
5. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess Tingsrättens arkivhandlingar är, med ett fåtal undantag, offentliga. Men rätten att ta del av allmän handling begränsas av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och en prövning av om uppgiften är sekretessbelagd måste göras i varje enskilt fall. Akter med sekretessbelagt material har förvarats avskilt av tingsrätten, vilket resulterat i en aktserie för särskilda mål. Det förekommer även att akter är sekretessmärkta utanför denna serie. Uppgifter om av tingsrätten bedömd sekretess framgår av respektive dagbok och av notering på aktomslaget.
6. Gallring Förekommande gallringsbeslut är antecknat i respektive serieanmärkning. Gallring i arkivet har skett med stöd av Riksarkivets beslut samt beslut av tingsrätten med stöd av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse RA-FS 1991:6 ändrad 1997:6 och allmänna gallringskungörelsen 1953:716 ändrad 1991:446.
I de flesta fall bygger gallringen mellan 1971-1999 på Riksarkivets gallringsbeslut nr 264 och ändring nr 346 samt nr 754 och ändring nr 935. Riksarkivets gallringsbeslut nr 785 har använts gällande System S-handlingar.
För arkivbildningen mellan 2000-2001 gäller i huvudsak RA-MS 1998:56 för tvistemål och domstolsärenden och 1999:56 för brottmål. Gallringsfristen är 10 år, men 5 år för brottmål.
7. Verksamhetsstöd MÅHS: Mål- och ärendehanteringssystem har använts från och med april 1999. De uppgifter som registrerats i verksamhetsstödet bevaras inte elektroniskt utan gallras i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2001:636). Uppgifterna bevaras i skrift.
8. Kompletteringar av arkivförteckningen I samband med tillgängliggörandet av arkivförteckningen efter leverans till Landsarkivet har ett visst ordnings- och förteckningsarbete ägt rum, till följd av att det i leveransen medföljde ett antal oförtecknade volymer. Serierna G XII ca, D IV a och D IV d har sorterats och förtecknats om. Den ursprungliga J-serien har brutits upp i en serie för föremål, J I, och en serie för video- och ljudband J II, som dessutom fyllts på med material från aktserierna då audiovisuellt material påträffats i dessa. En serie, J III, har tillkommit för att inrymma övriga aktbilagor som brutits ut av tingsrätten - specifikt handlingar rörande delgivningar. K-serierna har uppdaterats, främst gällande gallringsföreskrifter. De två Ö-serierna lades till vid en inventering på Landsarkivet 2006 och dessa serier har fyllts på och omarbetats något vid förteckningsarbetet 2016.
Biographical history
Simrishamns tingsrätt På Landsarkivet i Lund har i myndigheten införlivats Ingelstads och Järrestads tingsrätts handlingar 1971-1974.
General note
Arkivförteckningen upprättad av tingsrätten på 1970-talet efter domstolsverkets arkivbildningsplan. Komplettering av förteckningen gjordes 2006 av arkivhandläggare Maria Wallin i samband med inventering på landsarkivet. Ytterligare kompletteringar gjorda 2016 på tilläggsleveranserna 2014 av arkivarie Catharina Grönqvist under handledning av arkivarie Christina Isberg.
Tingsrätten efterträdde från och med år 1971 Ingelstad och Järrestad domsaga. Den ursprungliga benämningen på tingsrätten mellan 1971 och 1974 var Ingelstad och Järrestad tingsrätt. 2001-11-26 uppgick Simrishamns tingsrätt i Ystads tingsrätt.
Simrishamns (Ingelstad och Järrestads) tingsrätt omfattade Simrishamn och Tomelilla kommuner, det vill säga följande församlingar: Andrarum Benestad Bollerup Bolshög Borrby Brösarp Eljaröd Fågeltofta Gladsax Hammenhög Hannas Järrestad Kverrestad Onslunda Ramsåsa Ravlunda Rörum S:t Olof Simris Simrishamn Smedstorp Spjutstorp Stiby Södra Mellby Tomelilla Tosterup Tranås Tryde Ullstorp Vallby Vitaby Östra Herrestad Östra Hoby Östra Ingelstad Östra Nöbbelöv Östra Tommarp Östra Vemmerlöv Övraby
Arkivbeskrivningen nedan bygger i huvudsak på den av Simrishamns tingsrätt upprättade gällande från och med 1996-01-01.
1. Tingsrättens organisation och arbetsuppgifter Tingsrätten bildades vid den så kallade tingsrättsreformen den 1 januari 1971. Domsagan omfattade Simrishamns och Tomelilla kommuner. Knuten till tingsrätten var en inskrivningsmyndighet, vilken bildade ett eget arkiv. Tingsrätten hade vid slutet av 1990-talet följande organisation: 1 lagman, 1 tingsfiskal, 3 notarier, 1 byrådirektör, 1 byråsekreterare, 4 byråassistenter och 1 expeditionsvakt.
Tingsrättens huvuduppgift var rättsskipning, vartill knutits vissa uppgifter av rent rättsvårdande karaktär. För rättskipningen och den del av rättsvården som handlades som domstolsärenden var tingsrätten indelad i 2 rotlar, var och en med en domare som ansvarig. Övriga funktioner fördelades på enskilda enheter, även dessa med en domare som ytterst ansvarig. Den närmare indelningen framgår av tingsrättens arbetsordning.
Rättskipningen var inriktad på brottmål och tvistemål. Verksamheten reglerades främst av rättegångsbalken jämte processuella bestämmelser i äktenskaps- och föräldrabalkarna.
Från den 1 januari 1994 prövade tingsrätten överklaganden av beslut från kronofogdemyndigheten i Kristianstads län, se 18 kap 1 § utsökningsbalken.
Till utgången av 1991 förekom härjämte en särskild summarisk process (lagsökning, betalningsföreläggande, handräckning). Från och med den 1 januari 1992 gick dessa ärenden över till Kronofogdemyndigheten.
Rättsvården avsåg ett stort antal ärenden av skiftande karaktär, nämligen - domstolsärenden, se närmare lag (1946:807) om handläggning härav. - bouppteckningsärenden enligt närmare bestämmelser i ärvdabalken; se även 26 § protokollskungörelsen (1971:1066) för de allmänna domstolarna beträffande de så kallade boupptecknings- och avhandlingsprotokollen. - konkurs- och ackordsärenden, samt - ärenden rörande vigsel.
Till utgången av juni 1995 förekom härtill förmynderskapsärenden enligt närmare bestämmelser i föräldrabalken. Ärendetypen utgick den 1 juli 1995, då huvuddelen av funktionerna överfördes till överförmyndarna och länsstyrelsen. Tingsrättens kvarvarande befattning med förmynderskapsfrågor handläggs därefter som domstolsärenden.
Vid tingsrätten förekom därtill en administrativ enhet och ett kassakonto. Den administrativa verksamheten reglerades närmare i förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion.
Den till tingsrätten knutna inskrivningsmyndigheten bildade eget arkiv, vilket dock förvaltades av tingsrätten, jämför ovan.
2. Sambandet mellan tingsrättens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag Handlingar i den rättskipande verksamheten registrerades som brottmål eller tvistemål. Alla handlingar i ett mål fördes samman till en akt. En akt innehåller dels handlingar som kommit in till tingsrätten, dels handlingar som upprättats vid tingsrätten. Inkomna handlingar är till exempel stämningsansökningar och andra skrifter från parterna. Även handlingar från andra myndigheter förekommer, till exempel i brottmålen förundersökningsprotokoll och utdrag ur kriminalregister. Upprättade handlingar är till exempel protokoll, kallelser och föreläggande av olika slag samt tingsrättens dom eller beslut.
För tvistemål och brottmål samt flertalet typer av ärenden finns kronologiska dagböcker respektive förteckningar. Förmynderskapen registrerades härutöver i en särskild förmynderskapsbok till utgången av juni 1995, då den avslutades (se ovan). Domar och särskilt uppsatta beslut inbands årligen i särskilda domböcker.
Inkomna bouppteckningar sammanfördes i en särskild serie i kronologisk ordning med utgångspunkt från dag för inregistrering.
Rutinerna för registrering av mål och domstolsärenden ändrades i samband med att ett nytt, databaserat målhanteringssystem, MÅHS, infördes vid tingsrätten under 1999. Ändringen innebar i huvudsak att brottmål, tvistemål, konkurs- och domstolsärenden kom att registreras i en gemensam löpande nummerserie i en gemensam dagbok. Övergången till MÅHS medförde även att serierna för akter i de olika mål- och ärendetyperna kom att sammanföras till en gemensam aktserie.
Förkortningar använda av tingsrätten för olika dom- och måltyper: T - tvistemål FT - förenklat tvistemål MT - militärt tvistemål B - brottmål MB - militärt brottmål Ä - domstolsärende K - konkursärende A - ackordsärende U - utmätningsed L - mål i lagsökning FM - förmynderskapsärende BF - mål i betalningsföreläggande F - fastighetsdomstolsmål HA - mål om handräckning
DT - dom i tvistemål ST - slutligt beslut i tvistemål DFT - dom i förenklat tvistemål SFT - slutligt beslut i förenklat tvistemål DMT - dom i militärt tvistemål SMT - slutligt beslut i militärt tvistemål DB - dom i brottmål SB - slutligt beslut i brottmål DMB - dom i militärt brottmål SMB - slutligt beslut i militärt brottmål SÄ - Slutligt beslut i domstolsärende SFM - Beslut i förmynderskapsärende UL - utslag i mål om lagsökning DF - dom i fastighetsdomstolsmål UF - utslag i fastighetsdomstolsmål SF - slutligt beslut i fastighetsdomstolsmål UH - utslag i handräckningsmål
3. Av tingsrätten förvarade arkiv Simrishamns tingsrätt förvarade även arkiven för Ingelstad och Järrestad Härads domsaga, Simrishamns Rådhusrätt samt inskrivningsmyndigheten, se ovan.
4. Sökingångar i arkiven De kronologiska dagböckerna är den primära sökingången i arkivet. Genom dessa identifieras det målnummer som sedan används för att lokalisera vilken volym i aktserierna som målets akt ligger i, samt vilket domnummer en eventuell dom fått för att kunna avgöra vilken dombok den tillhörande domen är inbunden i. För ärenden gällande konkurser, ackord, betalningsförelägganden samt utmätningseder förekommer också namnregister som alternativa sökingångar.
5. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess Tingsrättens arkivhandlingar är, med ett fåtal undantag, offentliga. Men rätten att ta del av allmän handling begränsas av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och en prövning av om uppgiften är sekretessbelagd måste göras i varje enskilt fall. Akter med sekretessbelagt material har förvarats avskilt av tingsrätten, vilket resulterat i en aktserie för särskilda mål. Det förekommer även att akter är sekretessmärkta utanför denna serie. Uppgifter om av tingsrätten bedömd sekretess framgår av respektive dagbok och av notering på aktomslaget.
6. Gallring Förekommande gallringsbeslut är antecknat i respektive serieanmärkning. Gallring i arkivet har skett med stöd av Riksarkivets beslut samt beslut av tingsrätten med stöd av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse RA-FS 1991:6 ändrad 1997:6 och allmänna gallringskungörelsen 1953:716 ändrad 1991:446.
I de flesta fall bygger gallringen mellan 1971-1999 på Riksarkivets gallringsbeslut nr 264 och ändring nr 346 samt nr 754 och ändring nr 935. Riksarkivets gallringsbeslut nr 785 har använts gällande System S-handlingar.
För arkivbildningen mellan 2000-2001 gäller i huvudsak RA-MS 1998:56 för tvistemål och domstolsärenden och 1999:56 för brottmål. Gallringsfristen är 10 år, men 5 år för brottmål.
7. Verksamhetsstöd MÅHS: Mål- och ärendehanteringssystem har använts från och med april 1999. De uppgifter som registrerats i verksamhetsstödet bevaras inte elektroniskt utan gallras i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2001:636). Uppgifterna bevaras i skrift.
8. Kompletteringar av arkivförteckningen I samband med tillgängliggörandet av arkivförteckningen efter leverans till Landsarkivet har ett visst ordnings- och förteckningsarbete ägt rum, till följd av att det i leveransen medföljde ett antal oförtecknade volymer. Serierna G XII ca, D IV a och D IV d har sorterats och förtecknats om. Den ursprungliga J-serien har brutits upp i en serie för föremål, J I, och en serie för video- och ljudband J II, som dessutom fyllts på med material från aktserierna då audiovisuellt material påträffats i dessa. En serie, J III, har tillkommit för att inrymma övriga aktbilagor som brutits ut av tingsrätten - specifikt handlingar rörande delgivningar. K-serierna har uppdaterats, främst gällande gallringsföreskrifter. De två Ö-serierna lades till vid en inventering på Landsarkivet 2006 och dessa serier har fyllts på och omarbetats något vid förteckningsarbetet 2016.
Serien i arkivboxar. Serien är sorterad efter efternamn. Dossiererna har arkiverats i samband med avslutandet av anställning samt ställts av vid tingsrättens sammanslagning med Ystads tingsrätt 2001.
Serien utgallrad för perioden 1971-1980 med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264, för perioden 1981 till 1983 med samma gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 och för åren 1984-1999 enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935.
Serien innehåller dagböcker över ärenden om kvarhållande av försändelse på befordringsanstalt och om telefonavlyssning. Serien ej levererad till Landsarkivet 2014.
Serien i arkivboxar. Serien upphörd 1995-07-01. Volymerna innehåller de förmynderskapsböcker som var aktuella under tingsrättens verksamhetsperiod, även om vissa förordnanden upprättats tidigare. Förmynderskapsbladen är sorterade efter registernamn vilket inte alltid är namnet på den person som har stått under förmynderskap. Exempelvis kan registernamnet för ett barn eller syskonskara vara ena förälderns namn med tillägget ", barn", likaså kan en dödsbodelägare vara registrerad under dödsboets namn.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 för åren fram till och med 1980 och nr 935 för perioden efter 1981.
Serien i arkivboxar, inbunden till och med 1978. Serien sorterad efter målnummer och ankomstdatum. Namnregister mellan 1979 och 1991 sorterade på efternamn.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 (gällande dossiererna 1.2.1, 1.2.3, 2.1, 2.3, 2.4.1, 2.4.2, 2.5.1, 2.5.2, 3.1, 3.2.1, 3.4.1, 3.5.1, 3.5.2) samt KK 1953:716 (dossierer 3.3.1 - 3.3.4, 3.4.2, 3.6) under perioden 1981-2001.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist jämlikt tingsrättens lokala gallringsbeslut daterat 1998-02-02, gällande perioden 1981-2001. Hit förs dossierer nr 3.3.1, 3.3.4, 3.4.2 och 3.6.
Serien utgallrad för perioden 1971-1980 med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264, för perioden 1981-1983 med samma gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 och för perioden 1984-1999 med samma gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935. Serien upphörd 1999-12-31.
Serien utgallrad för perioden 1971-1980 med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264, för perioden 1981-1983 med samma gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 och för perioden 1984-1999 med samma gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935. Serien upphörd 1999-12-31.
Serien innehåller akter i ärenden om kvarhållande av försändelse på befordringsanstalt och om telefonavlyssning. Serien ej levererad till Landsarkivet 2014.
Serien utgallrad för perioden 1971-1980 med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264, för perioden 1981-1983 med samma gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 och för perioden 1984-1991 med samma gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935. Serien upphörd 1991-12-31.
Serien utgallrad för perioden 1971-1980 med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 264, för perioden 1981-1983 med samma gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 och för perioden 1984-1991 med samma gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935. Serien upphörd 1991-12-31.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 under perioden 1980-1983 och med samma gallringsfrist enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 935 för perioden 1984-1999. Serien upphörd i samband med övergång till MÅHS 1999-12-31.
Serien utgallrad med 10 års gallringsfrist jämlikt Riksarkivets gallringsbeslut nr 754 under perioden 1980-1983 och med samma gallringsfrist jämte Riksarkivets gallringsbeslut nr 935 för perioden 1984-1999.
Serien i arkivboxar. Övergår från och med 2001-11-16 till Ystads tingsrätt. Arkivlagda i målnummerordning oavhängigt mål- eller ärendetyp. Serien innehåller fotografier i vissa akter.
Serien i arkivboxar. Innehållsförteckning med aktuella målnummer i varje box. Akter med sekretessbelagt material har förvarats avskilt av tingsrätten, vilket resulterat i en aktserie för särskilda mål. Vissa volymer innehåller aktbilagor i form av video- och ljudband som flyttats till serie J II. Volymindelningen i serien har ändrats jämfört med tingsrättens arkivförteckning och hänvisningar gjorts för de akter som, av tingsrätten, återbördats till ordinarie aktserie.
Serien utgallrad jämlikt RA-MS 1998:56 för tvistemål, domstolsärenden och konkursärenden med en gallringsfrist av 10 år och RA-MS 1999:56 för brottmål.
Serien i arkivboxar. Serien innehåller video- och ljudband urtagna ur akter till mål och domstolsärenden. Upptagningarna i volymerna 2 och 4 - 5 härrör från akter i särskild serie och bör sekretessbedömas därefter.
Serien i arkivboxar. Etiketter saknas helt eller delvis på merparten av rullbanden vilket gör bestämning av innehållet osäkert. Vissa av banden härstammar från tingsrättens föregångare, Ingelstads och Järrestads domsagas arkiv. Serien lades till vid inventering 2006-10.