INSKRIVNINGSDOMAREN I UPPSALA LÄNS NORRA DOMSAGA (1933-1971)
Fr.o.m. den 1 januari 1933 skulle inskrivningsärenden rörande fastigheter i rättens ställe handläggas av inskrivningsdomaren vid dess kansli. På landet var domsaga inskrivningsdomarens verksamhetsområde och i städerna stadens jurisdiktion. Inskrivningsärenden upptogs för behandling på särskilda inskrivningsdagar vilka inföll en gång i veckan.
Inskrivningsdomaren i Uppsala läns norra domsaga inledde sin verksamhet fr.o.m. år 1933 och hade huvudsakligen till uppgift att handlägga inskrivningsärenden rörande fastigheter som var belägna inom domsagans jurisdiktion. Handläggningen skulle ske i enlighet med 1932 års lag om inskrivningsärenden.
Uppsala läns norra domsaga, med kansli i Uppsala och tingsställe i Örbyhus, omfattade följande församlingar:
Alunda Björklinge (Uppsala domsaga fr.o.m. år 1971) Börstil (Norra Roslags domsaga före år 1971) Dannemora Ekeby Film Forsmark (Norra Roslags domsaga före år 1971) Gräsö (Norra Roslags domsaga före år 1971) Harg (Norra Roslags domsaga före år 1971) Hållnäs Hökhuvud (Norra Roslags domsaga före år 1971) Lena (Uppsala domsaga fr.o.m. år 1971) Morkarla Rasbo Rasbokil Skutskär Skäfthammar Stavby Söderfors Tegelsmora Tensta (Uppsala domsaga fr.o.m. år 1971) Tierp Tolfta Tuna Valö (Norra Roslags domsaga före år 1971) Vendel Viksta (Uppsala domsaga fr.o.m. år 1971) Västland Älvkarleby Ärentuna (Uppsala domsaga fr.o.m. år 1971) Öregrund (Norra Roslags domsaga före år 1971) Österlövsta Östhammar (Norra Roslags domsaga före år 1971)
Fr.o.m. den 1 januari 1971 bildade områdena för Dannemora, Hållnäs, Olands, Söderfors, Vendels, Västlands, Älvkarleby, Österlövsta och Östhammars kommuner samt dåvarande Tierps köping och Tierps landskommun domkrets för en tingsrätt med kansli i Uppsala kallad Uppsala läns norra tingsrätt.
Myndigheten Inskrivningsdomaren i Uppsala läns norra domsaga upphörde vid utgången av år 1971 i samband med att den nya jordabalken trädde i kraft. Inskrivningsverksamheten i Uppsala läns norra domsaga bedrevs fr.o.m. år 1972 av Inskrivningsmyndigheten i Uppsala läns norra domsaga.
Källor: Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) SFS 1932:170 (med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden), SFS 1970:294 (om ändrad judiciell indelning i Uppsala län), SFS 1970:639 (om ändring i lagen [1932:170] med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden, SFS 1970:994 (jordabalk)
INSKRIVNINGSDOMAREN I UPPSALA LÄNS NORRA DOMSAGA (1933-1971)
Fr.o.m. den 1 januari 1933 skulle inskrivningsärenden rörande fastigheter i rättens ställe handläggas av inskrivningsdomaren vid dess kansli. På landet var domsaga inskrivningsdomarens verksamhetsområde och i städerna stadens jurisdiktion. Inskrivningsärenden upptogs för behandling på särskilda inskrivningsdagar vilka inföll en gång i veckan.
Inskrivningsdomaren i Uppsala läns norra domsaga inledde sin verksamhet fr.o.m. år 1933 och hade huvudsakligen till uppgift att handlägga inskrivningsärenden rörande fastigheter som var belägna inom domsagans jurisdiktion. Handläggningen skulle ske i enlighet med 1932 års lag om inskrivningsärenden.
Uppsala läns norra domsaga, med kansli i Uppsala och tingsställe i Örbyhus, omfattade följande församlingar:
Alunda Björklinge (Uppsala domsaga fr.o.m. år 1971) Börstil (Norra Roslags domsaga före år 1971) Dannemora Ekeby Film Forsmark (Norra Roslags domsaga före år 1971) Gräsö (Norra Roslags domsaga före år 1971) Harg (Norra Roslags domsaga före år 1971) Hållnäs Hökhuvud (Norra Roslags domsaga före år 1971) Lena (Uppsala domsaga fr.o.m. år 1971) Morkarla Rasbo Rasbokil Skutskär Skäfthammar Stavby Söderfors Tegelsmora Tensta (Uppsala domsaga fr.o.m. år 1971) Tierp Tolfta Tuna Valö (Norra Roslags domsaga före år 1971) Vendel Viksta (Uppsala domsaga fr.o.m. år 1971) Västland Älvkarleby Ärentuna (Uppsala domsaga fr.o.m. år 1971) Öregrund (Norra Roslags domsaga före år 1971) Österlövsta Östhammar (Norra Roslags domsaga före år 1971)
Fr.o.m. den 1 januari 1971 bildade områdena för Dannemora, Hållnäs, Olands, Söderfors, Vendels, Västlands, Älvkarleby, Österlövsta och Östhammars kommuner samt dåvarande Tierps köping och Tierps landskommun domkrets för en tingsrätt med kansli i Uppsala kallad Uppsala läns norra tingsrätt.
Myndigheten Inskrivningsdomaren i Uppsala läns norra domsaga upphörde vid utgången av år 1971 i samband med att den nya jordabalken trädde i kraft. Inskrivningsverksamheten i Uppsala läns norra domsaga bedrevs fr.o.m. år 1972 av Inskrivningsmyndigheten i Uppsala läns norra domsaga.
Källor: Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) SFS 1932:170 (med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden), SFS 1970:294 (om ändrad judiciell indelning i Uppsala län), SFS 1970:639 (om ändring i lagen [1932:170] med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden, SFS 1970:994 (jordabalk)
Enligt 1932 års lag om handläggning av inskrivningsärenden skulle ärenden om lagfart och fång till fast egendom antecknas i lagfartsprotokollet. Handlingar i lagfartsärenden (akter) skulle, om inte annat förordnats, bifogas protokollen.
Fr.o.m. år 1943 förekommer endast akter i lagfartsärenden, vilka återfinns i serie G I.
Enligt 1932 års lag om handläggning av inskrivningsärenden skulle ärenden om inteckning i fast egendom antecknas i inteckningsprotokollet. Handlingar i inteckningsärenden (akter) skulle, om inte annat förordnats, bifogas protokollen.
Fr.o.m. år 1943 förekommer endast akter i inteckningsärenden, vilka återfinns i serie G II.
Enligt 1907 års lagar om inskrivning av tomträtt och om inteckning i tomträtt skulle ärenden om upplåtelse och inteckning i tomträtt antecknas i tomträttsprotokollet. Handlingar i tomträttsärenden (akter) skulle bifogas tomträttsprotokollet.
Av tomrättsprotokollen i denna serie framgår att inga tomträttsärenden har förekommit mellan den 7 januari 1948 och den 27 december 1951. Det kan antas att det heller inte har förekommit några tomträttsärenden före år 1948 och efter år 1951.
Serien omfattar lagfartsböcker som fördes fr.o.m. 1876 i enlighet med 1875 års kungörelse om lagfarts- och inteckningsböcker. Lagfartsböckerna ersattes fr.o.m. 1933 av fastighetsböcker som förts i enlighet med 1932 års författningar om nya fastighetsböcker för landet (se serie D I).
Serien omfattar inteckningsböcker som fördes fr.o.m. 1876 i enlighet med 1875 års kungörelse om lagfarts- och inteckningsböcker. Inteckningsböckerna ersattes fr.o.m. 1933 av fastighetsböcker som förts i enlighet med 1932 års författningar om nya fastighetsböcker för landet (se serie D I).
Serien omfattar fastighetsböcker som fr.o.m. år 1933 fördes enligt lösbladssystem i enlighet med SFS 1932:169 (om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet) och SFS 1932:519 (om hur nya fastighetsböcker för landet ska inrättas och föras). Fastighetsböckerna i denna serie har överlämnats till efterkommande arkivbildare och återfinns numera i Inskrivningsmyndighetens i Uppsala domsaga arkiv, serierna D I a och D I b.
Fastighetsböcker för tomträtter som har förts enligt lösbladssystem i enlighet med SFS 1953:719 (om nya tomträttsböcker) har också överlämnats till efterkommande arkivbildare och återfinns numera i Inskrivningsmyndighetens i Uppsala domsaga arkiv, serie D II. (Se även serie D I c).
Serien omfattar inbundna fastighetsböcker för stadsägor inom Tierps köping som har förts i enlighet med SFS 1875:70 (om lagfarts- och inteckningsböcker för landet och fastighetsböcker för städer). Uppgift om under vilken tid stadsägoböckerna har förts saknas men de kan som tidigast ha förts fr.o.m. år 1920 då Tierps köping bröts ut ur Tierps landskommun och som längst fram till utgången av år 1970 då Tierps köping uppgick i Tierps kommun. Sannolikt har stadsägoböckerna successivt efter år 1933 ersatts av fastighetsböcker förda enligt lösbladssystem i enlighet med SFS 1932:169 (om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet) och SFS 1932:519 (om hur nya fastighetsböcker för landet ska inrättas och föras). Se serie D I a för närmare information om denna typ av fastighetsböcker.
Serien omfattar inbundna fastighetsböcker för tomträtter inom Tierps köping som har förts i enlighet med SFS 1875:70 (om lagfarts- och inteckningsböcker för landet och fastighetsböcker för städer) och SFS 1907:122 (om tomträttsböckers inrättande och förande). Tomträttsböckerna har enligt uppgift förts åren 1926-1941 men kan som tidigast ha förts fr.o.m. år 1920 då Tierps köping bröts ut ur Tierps landskommun och som längst fram till utgången av år 1970 då Tierps köping uppgick i Tierps kommun. Sannolikt har stadsägoböckerna successivt efter år 1933 ersatts av fastighetsböcker förda enligt lösbladssystem i enlighet med SFS 1932:169 (om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet), SFS 1932:519 (om hur nya fastighetsböcker för landet ska inrättas och föras) och SFS 1953:719 (om nya tomträttsböcker). Se serie D I a för närmare information om denna typ av fastighetsböcker.
Bestämmelser om inteckning i jordbruksinventarier återfinns i lagen (1932:171) om inteckning i jordbruksinventarier. Ansökan om inteckning i jordbruksinventarier ingas fr.o.m. den 1 juli 1932 till inskrivningsdomaren i den domsaga eller stad där rörelsen hade sin verksamhet.
Ärenden om inteckning i jordbruksinventarier ersattes fr.o.m. den 1 juli 1967 av ärenden om företagsinteckning (SFS 1966:454).
I samband med att lagen (1966:454) om företagsinteckning trädde i kraft överlämnades inskrivningsböckerna i denna serie till Inskrivningsdomaren vid Uppsala rådhusrätt och införlivades med dess arkiv (se serie D II).
Registrering av inskrivningsärenden (lagfarts- och inteckningsärenden) har skett årsvis i kronologisk ordning efter dagboksnummer. Fr.o.m. år 1943 återfinns dagböcker över lagfartsböcker i serie D III b och dagböcker över inteckningsärenden i serie D III c.
Av tomrättsprotokollen i serie A III framgår att inga tomträttsärenden har förekommit mellan den 7 januari 1948 och den 27 december 1951. Det kan antas att det heller inte har förekommit några tomträttsärenden före år 1948 och efter år 1951. Således har heller inte dagböcker över tomträttsärenden förts.
Förteckningarna har förts årvis i ärendenummerordning.
Stämpelskatteförordningen (1964:308) trädde i kraft den 1 januari 1965 och innehöll bl.a. bestämmelser om att stämpelskatt skulle erläggas vid förvärv av fast egendom och tomträtt. Skatt utgick med en krona för varje fullt hundratal kronor av egendomens värde med utgångspunkt från taxeringsvärdet året närmast före det år då lagfart söktes.
Gravationsbevjs är ett bevis avseende viss fastighet eller tomträtt innehållande uppgifter om bl.a. ägare och innehavare samt eventuella förhållanden som belastar egendomen, såsom inteckningar, pantbrev, servitut eller andra inskrivningar.
Beställningsböcker förda vid domstolskanslier var gallringsbara med stöd av förordningen (1953:716) om utgallring av handlingar hos vissa statsmyndigheter.
Av tomrättsprotokollen i serie A III framgår att inga tomträttsärenden har förekommit mellan den 7 januari 1948 och den 27 december 1951. Det kan antas att det heller inte har förekommit några tomträttsärenden före år 1948 och efter år 1951. Således har det heller inte tillkommit några handlingar till tomträttsprotokoll.
Det slag av handlingar som denna serie avser, dvs. handlingar till protokoll som förts i enlighet med 16 § i 1932 års lag om handläggning av inskrivningsärenden, har inte förekommit. Se även serie A IV.
Av tomrättsprotokollen i serie A III framgår att inga tomträttsärenden har förekommit mellan den 7 januari 1948 och den 27 december 1951. Det kan antas att det heller inte har förekommit några tomträttsärenden före år 1948 och efter år 1951. Således har inte heller några tomträttsakter upprättats.
Volym 2-4 Ekonomiska kartor, Östhammar-Österlövsta, Grisslehamn-Grundkallen, Uppsala-Norrtälje utgjorde tryckta kartor utan information påförda av arkivbildaren. Volymerna gallrade i november 2021.
Serien omfattar dels domsagokansliets upprättade handlingar såsom anteckningar rörande slutförda inskrivningar i lagfarts- och inteckningsärenden, s.k. "sammanfattningslappar", samt domsagokansliets minnesanteckningar, och dels inkomna döds- och flyttbevis m.m. i inskrivningsärenden.
Om detta slag av handlingar har förekommit före år 1953 och efter år 1967 torde dessa handlingar vara gallrade med stöd av förordningen (1953:716) om utgallring av handlingar hos vissa statsmyndigheter.
Vid jordrannsakning genomfördes en undersökning av en gårds värde för att rättvist bedöma hur mycket skatt som skulle betalas. Jordrannsakningen innefattade en utredning av fastighetens jordnatur, skatteförmåga, hävd och ägarförhållanden.
Serien omfattar huvudsakligen utdrag ur jord- och stadsregisterböcker upprättade hos Länslantmäterikontoret i Uppsala län. Dessa jordregisterböcker återfinns numera i Fastighetsregistermyndighetens i Uppsala län arkiv, serierna A 1 a och A 1 d.
Serien omfattar handlingar som har ingått i någon form av utredning rörande Kronans (statens) fastighetsinnehav inom Uppsala läns norra domsaga. Utredning synes vara utförd under år 1948 varför detta år har angivits som tidsomfattning för handlingarna i denna serie, trots att serien omfattar handlingar från spridda år under 1900-talets första hälft.