Tidigt sammanfördes församlingar och pastorat till prosterier under ledning av en prost, senare kallad kontraktsprost. I ett kontrakt ingår ett antal pastorat.
Enligt 1723 års riksdagsordning valde kontrakten prästeståndets riksdagsledamöter. När befolkningsstatistiken infördes 1749, fick prosten i uppdrag att sammanställa församlingsprästernas tabeller till prosteritabeller, som finns bevarade i kontraktens arkiv.
Prosten utför biskopens och domkapitlets uppdrag: visitationer, d.v.s. inspektion av tillståndet i församlingen, kyrkoherdeinstallationer, kyrko- och kyrkogårdsinvigningar m.m. Kontraktsprosten kunde ha olika inställning till sin befattning, och de små kontraktsarkiven är därför ganska olika till innehållet. Från 1947 skulle kontraktsprosten se till att kyrkoarkiven överlämnades i gott skick vid tjänstebyte.
I början av 1970-talet fanns det 191 kontrakt i landet. Tidigare utsåg biskopen i regel till prost den kyrkoherde som varit längst i tjänst inom kontraktet, men senare kunde även komministrar utses till kontraktsprostar.
Trögds kontrakt omfattade intill 1936 Veckholm, Kungs-Husby, Torsvi, Litslena, Hacksta, Löt, Lillkyrka, Boglösa, Husby-Sjutolft, Vallby, Arnö och Villberga församlingar.
Före 1773 hörde även Härkeberga dit, ehuru annex till Långtora i Lagunda kontrakt.
Trögds kontrakt förenades fr o m 1936 med Åsunda kontrakt till Trögds och Åsunda kontrakt.
Ordning & struktur
Ordnings- och förteckningsarbetet har följt förteckningsplanen för kontraktsprostarkiv (SFS 1946:108).