Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Landskansliet

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Basic data

Reference codeSE/ULA/11034/11
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/BhyZIcmaweZJTe018W43t3
Extent
430.6 Hyllmeter 
Date
1600-tal – 1958  (Tidsomfång)
Terms and conditionsNej
Finding aid
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckningar
Archive institutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Record creator / Origination
Länsstyrelsen i Södermanlands län, 1634 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Content and Biographical History

Scope and Content
Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet i en kameral del och en allmän del. 1687 infördes benämningarna landskontor och landskansli. Chef för landskansliet blev landssekreteraren. Landskansliets arbete utgjordes av ärenden om bland annat fångvård, fattigvård, gästgiverier, riksdagsval och försvarsfrågor.
Biographical history
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Södermanlands län kallades under 1700- och 1800-talen ofta Nyköpings län.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Landskontoret delades upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Accessibility

SecrecyNej

Control

Created01/03/1989 00:00:00
Amended12/12/2023 15:11:21