Arkiv

Landskontoret I

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Basic data

Reference code

SE/ULA/11037/21

Link to archive record

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/QByZIcmaweZJTe018W43t3

Extent

280.6 Hyllmeter

Date

1635 – 1890 (Huvudsaklig tid)
1635 – 1915 (Tidsomfång)

Finding aid

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Archive institution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Record creator / Origination

Länsstyrelsen i Västmanlands län, 1634 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Content and Biographical History

Scope and Content

Förvaltningshistorik

Västmanlands läns landskontor hade sitt ursprung i de bokhållartjänster som inrättades hos ståthållarna (landshövdingarna fr.o.m. 1635) i området under början av 1600-talet. Bokhållaren, sedermera landskamreren, skulle tillsammans med ståthållaren/landshövdingen ansvara för uppbördsväsendet, dvs införseln av skatter och avgifter till kronan, men även ansvara för bl.a. kronans egendom i länet. Bokhållarens arbetsuppgifter reglerades genom bokhållarinstruktioner, den första tillkom redan 1628. I arbetsuppgifterna ingick bl.a. att upprätta landsboken, dvs länets årliga sammandrag av uppbörden, som sedan skulle skickas i ett exemplar till Kammarkollegium i Stockholm för revision. Landskamreren skulle även ansvara för andra uppbördsrelaterade böcker såsom jordeboken.
Först i slutet av 1600-talet började man använda begreppet landskontor om bokhållarens avdelning, dvs länsstyrelsens kamerala avdelning. Länsstyrelsens andra avdelning, landskansliet, sköttes av en handskrivare, sedermera landssekreterare, vars arbetsuppgifter ej var fasttällda i någon instruktion. Landssekreteraren var landshövdingen behjälplig i de flesta frågor.
Det var dock inte förrän 1752 som fördelningen av göromålen mellan dessa två avdelningar slutgiltigt fastställdes. Landskontoret skulle framförallt ansvara för uppbördsväsendet i länet, men även t.ex. militära ärenden (allt utom mönstring och värvning av trupper), kronomagasin, saköresmedel samt medel till sjukhus och barnhus. Resterande ärenden ålåg landskansliet.
Under 1800- och 1900-talet växte länsstyrelsens arbetsuppgifter, och därmed landskontorets. Samhällets förändring medförde ett behov av modernisering av det administrativa systemet och landskontoret fick bl.a. nya åtaganden inom det sociala välfärdsområdet. Även uppbördsverksamheten förändrades genom införandet av inkomsttaxering. Landskontoret fick även ta över ansvarsområden från landskansliet.
En egen avdelning under landskontoret var fr.o.m. 1680-talet t.o.m. 1909 lantränteriet, som ansvarade för utbetalning och mottagning av kronans inkomster.
Landskontoren indelades fr.o.m. 1958 i mindre enheter, kallade sektioner. Vid länsstyrelsernas omorganisation 1971 upphörde indelningen i landskontor och landskansli.

Beståndet

Västmanlands läns landskontorsarkiv består av handlingar huvudsakligen från åren 1635-1957. Landskontorets geografiska ansvarsområde har varit relativt stabilt genom åren, Strömsholms län tillhörde dock Livgedinget 1633-1651 och 1661-1718 och Västerbergslagen och Västerdalarna, som senare tillhört Kopparbergs län, ingick i Västmanlands län 1631-1640.
Landskontorens verksamhet 1635-1890 har skapat ett omfångsrikt och varierat material. Till de äldsta handlingarna hör landsböckerna med verifikationer, som påbörjades redan 1635 och löper med enstaka avbrott fram till 1890. Det exemplar som skickades till Kammarkollegium förvaras numera vid Riksarkivet i Stockholm.
Uppbördsverksamheten har förutom en mängd räkenskapsmaterial, alstrat ett flertal personregistrerande längder bl.a. för taxering och mantalsskrivning, saköreslängder m.m. Ansvaret för kronans egendom återspeglas i bl.a. inventarieförteckningar och kontrakt från kungsgårdar och boställen i länet.
Landskontorens militära åtaganden har gett upphov till ett innehållsmässigt rikt material, ofta uppdelat på de regementen och övriga förband som verkade i länet. Arkivet innehåller även en stor mängd skrivelser i skilda ärenden.

Viktigaste sökingången till den i landsarkivet förvarade delen av landskontorsarkivet är arkivförteckningen. Diarier samt brevregister som ingår i arkivet utgör även de goda sökvägar till beståndet.

Västmanlands läns landskontorsarkiv har omförtecknats av undertecknad inom ramen för projektet SESAM 2 (Det kamerala skattematerialet 1630-1820).

Uppsala i landsarkivet den 26 augusti 1997

Sara Tedebrand

Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet i en kameral del och en allmän del. 1687 infördes benämningarna landskontor och landskansli. Chef för landskontoret blev landskamreraren. Landskontoret sysslade framför allt med mantalsskrivning och taxering, det vill säga allt som hade med skatter att göra. På landskontorets bord hamnade även andra ekonomiska ärenden som förvaltning av statens jordegendomar.

En viktig källserie är landsböckerna (E I a), det årliga sammandraget över kronans inkomster och utgifter i länet. Ett material som ofta används av släktforskare är mantalslängder (E III och E I c). Där förtecknas alla som var mantalsskrivna med uppgifter om namn, bostadsort, yrke och civilstånd. Handlingar om länets regementen och andra militära angelägenheter finns framför allt i serie G I.

En egen avdelning inom landskontoret var från 1600-talets mitt till 1909 ränteriet, som ansvarade för utbetalning och mottagning av kronans inkomster (serie F).

Biographical history

Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.

Länets geografiska område varierade under 1600-talet. Strömsholms län tillhörde Livgedinget 1633-1651 och 1661-1718. Västerbergslagen och Västerdalarna ingick i Västmanlands län 1631-1640.

Archival history

Västmanlands läns landskontors arkiv omförtecknades 1997 av Sara Tedebrand inom ramen för projektet SESAM 2 (Det kommunala skattematerialet 1630-1820).

Från Västerås stadsarkiv inkom i oktober 2009 Västmanlands läns lantränteris depositionsarkiv, omfattande tre volymer (i Västerås stadsarkivs förteckning betecknade F:1 - 3). Landshövding Ragnar Casparsson hade 25 mars 1960 låtit ur lantränteriets i Västerås slotts rikssal stående kista uttaga dessa handlingar. I juli 2011 har de tre volymerna tillförts Västmanlands läns landskontors arkiv, serie F XII b. Härvid har serien omdanats så, att av dessa tre volymer F:1 givits volymsignum F XII b:2, F:2 volymsignum F XII b:6 och F:3 volymsignum F XII b:8. Av de sedan tidigare i serien ingående volymerna har F XII b:2 givits nytt volymsignum F XII b:3, F XII b:3 nytt volymsignum F XII:b 4, F XII b:4 nytt volymsignum F XII b:5 och F XII b:5 nytt volymsignum F XII b:7.

Accessibility

Secrecy

Nej

References

Related archival units

Se även: Deklarationer, särskilda distrikt (SE/ULA/11037/308/F II bc)

Se även: Fastighetsdeklarationer (SE/ULA/11037/308/F II a)

Se även: Deklarationer för fysisk person (SE/ULA/11037/308/F II b)

Se även: Deklarationer för fysiska personer, utgallringsbara (SE/ULA/11037/308/F II bb)

Control