Från och med 1958 delades landskontoret upp på kamerala sektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. Kamerala sektionen fick bland annat hand om personalärenden, arvs- och gåvoskatt och statsbidrag.
Vid omorganisationen 1971 övertogs kamerala sektionens uppgifter främst av den nybildade administrativa enheten.
Biographical history
Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.
Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.
Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.
Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.
Länets geografiska område varierade under 1600-talet. Strömsholms län tillhörde Livgedinget 1633-1651 och 1661-1718. Västerbergslagen och Västerdalarna ingick i Västmanlands län 1631-1640.
System of arrangement
Sektionen existerade 1/1 1958-30/6 1971. De stora arkivserierna med protokoll (A I) och diarieförda handlingar (D I ab) täcker denna period. Räkenskaperna (F I) inleds emellertid den 1/7 1957. Vissa arkivserier, t.ex. gåvoskatteprotokoll (A II ba) och personalregister (C I mc) inleds på 1940-talet.
Gallringsfrist: Kungl. brev 30/12 1958, SFS 416/1941, SFS 581/1947, SFS 716/1953. 10 år med undantag för G 2 + G 11, 12 år RA:s gallringsbeslut nr 121 23/12 1964. Beträffande J 1 gallringsfrist 5 år. Tid: 1964 G 2, G 11 Tid: 1965 G 2, G 11 Tid: 1965 B 31, B 32, B 33, B 39, C, D 1, E 1, F, K 2, K 3, 01, J 1 = plaserad i Dossieserien E I ja, G 11, P 1, R 1, R 2 Tid: 1966 B 31, B 32, B 33, B 39, C, D 1, E 1, F, K 2, K 3, 01, P, R 1, R 2, G 11, G 2 Tid: 1967 B 31, B 32, B 33, E 1, F, K 2, K 3, 01, G 11, G 2, P Tid: 1968 G 1, G 11, G 2, B 5, B 32, B 33, D 1, E 1 , F 1, K 2, 01, P, R 1 Tid: 1969 B 5, B 31, B 32, E 1, F, K 2, K 3, 01, R 1, G, G 11, G 12, P 1 Tid: 1970 B 32, B 35 C, D 1, E 1,G 11, G 12, P 1, R 1, R 2 Tid: 1971 B 5, B 31, D 1, E 1, G 2, G 11, 01, R 2
Gallringsfrist 10 år. Tid: 1962-1965 Väktarmeddelanden från Städernas vakt AB. Tid: 1965 Diverse handlingar. Tid: 1966-1969 Diverse handlingar. Tid: 1966-1972 Delgivning och mottagningsbevis. Tid: 1970 Anslagsframställing budgetåret 1971/1972.
Gallringsfrist 5 år efter utgången av det uppbördsår då anuitet enligt verkställd debitering erlagts. Tid: 1958-1968 Tämnarens säkningsföretag. Tid: 1958-1970 A-H Tid: 1958-1970 J-Ö
Gallringsfrist 4 år eller sedan de mist sin aktualitet enligt Länsstyrelsens beslut. 2 år enligt Kungl. brev 30/12 1958. Tid: 1965-1969 Kontrolluppgifter. Tid: 1967-1970. Övertidsräkning från Kronofogdemyndigheten. Tid: 1969. Duplettanordningar. Tid: 1970. Kontrolluppgifter.