Ägodelningsrätterna tillkom efter stadgan om laga skifte 1827. Uppgiften var att fastställa skiften och avgöra tvister om gränsdragning. De behandlade även frågor om ägostyckning och ägobyte. Det fanns en ägodelningsrätt i varje tingslag fram till tingsrättsreformen 1971, då de ersattes med en fastighetsdomstol i varje län.
Östernärkes domsaga bildades 1810 och omfattade häraderna Örebro, Glanshammar, Asker och Sköllersta.
Fr.o.m. 1928 hade hela domsagan en gemensam ägodelningsrätt. Före 1928 fanns i domsagan två ägodelningsrätter, Glanshammar och Örebro samt Asker och Sköllersta. För tiden dessförinnan, se Östernärkes domsagas ägodelningsrätter (SE/ULA/11820).
Arkivbildarhistorik
Ägodelningsrätten i Östernärkes domsaga Ägodelningsrätterna tillkom efter stadgan om laga skifte 1827. Uppgiften var att fastställa skiften och avgöra tvister om gränsdragning. De behandlade även frågor om ägostyckning och ägobyte. Det fanns en ägodelningsrätt i varje tingslag fram till tingsrättsreformen 1971, då de ersattes med en fastighetsdomstol i varje län.
Östernärkes domsaga bildades 1810 och omfattade häraderna Örebro, Glanshammar, Asker och Sköllersta. (Fram till 1855 ingick även Fellingsbro härad, men dess ägodelningsrätt är en egen arkivbildare.) Före 1904 utgjorde varje härad ett tingslag med var sin ägodelningsrätt. Detta år förenades Örebro och Glanshammar till ett tingslag, Sköllersta och Asker till ett annat. De båda tingslagen hade var sin ägodelningsrätt, vilka är egna arkivbildare. Fr.o.m. 1928 hade hela domsagan en gemensam ägodelningsrätt.
Allmän anmärkning
OBS att arkivet innehåller målförteckningar från åren 1905-1908 (C II som ingår i F I:1).