Sök i arkiven
Genvägar MENY

Askersunds rådhusrätt och magistrat  (1640 – 1947)

Myndighet (upphörd)

KategoriStatlig myndighet. Magistrater -1964
KategoriStatlig myndighet. Rådhusrätter -1970
Historik
Askersunds stads privilegier utfärdades 1643.

I städerna var borgmästaren och rådet, från 1600-talet kallade magistrater, före kommunalreformen 1863 stadskommunernas styrelser. Deras befattning med kommunala ärenden upphörde inte helt förrän 1954. Magistraten utgjorde också statlig förvaltningsmyndighet inom staden och var dessutom allmän domstol. Som sådan betecknades den rådhusrätt eller rådstuvurätt.

Under årtiondena kring 1900-talets mitt lades ett stort antal städer under landsrätt, varvid rådhusrätt och magistrat upphörde. Magistratens administrativa åligganden övertogs då av en kommunalborgmästare. De kvarvarande magistraternas statliga ämbetsutövning minskades efterhand. År 1946 frånhändes de sina åligganden beträffande bl.a. mantalsskrivning och skatteuppbörd. Med utgången av år 1964 avskaffades magistratsfunktionen överallt och de sista magistraternas befogenheter överfördes till resp. länsstyrelse. Samtidigt övertog staten huvudmannaskapet för kvarvarande rådhusrätter, vilka upphörde vid utgången av år 1970 genom tingsrättsreformen.

Askersunds rådhusrätt och magistrat indrogs med utgången av år 1947. Staden överfördes då i judiciellt avseende till Västernärkes domsaga. För fullgörande av magistratsfunktionerna fanns 1948-1964 en kommunalborgmästare i staden.

I Askersund fanns under en period jämte rådhusrätten även en accisrätt.

Enligt 1734 års lag var landshövdingeämbetet överordnad exekutionsmyndighet för såväl stad som landsbygd. Underexekutor i stad var magistraten. Genom 1877 års utsökningslag blev i många städer magistraten eller någon ledamot av magistraten överexekutor. Underexekutorsgöromålen kom där att handhas av stadsfogden, som i denna funktion benämndes utmätningsman. I Askersund innehades tjänsterna som stadsfogde resp. stadsfiskal (nedan) i regel av samma person. Överexekutor i Askersund var borgmästaren.

Stadsfiskalen, som bl.a. var allmän åklagare (senare distriktsåklagare) i staden, var i vissa avseenden underställd magistraten. Chefskapet över städernas polisväsende utövades ursprungligen av borgmästare eller annan ledamot av magistraten. I Askersund var stadsfiskalen polischef från den 1 oktober 1941; dock indrogs stadsfiskalstjänsten med årets utgång.

Kronokassören var en magistraten underställd tjänsteman, som ombesörjde det statliga uppbördsväsendet inom staden. Kronokassörsbefattningarna upphörde med utgången av juni 1946. Askersund införlivades då med Hallsbergs fögderi (häradsskrivardistrikt).

Ärenden om lagfarter och inteckningar avseende fast egendom upptogs t.o.m. 1932 av rådhusrätten, men därefter av inskrivningsdomaren, som utsågs bland rådhusrättens lagfarna ledamöter.

Allmänna rådstugan och borgerskapets äldste var t.o.m. kommunalreformen 1862 representativa organ för stadens borgare. Rådstugan fanns efter 1862 kvar som kommunal representation i de städer som inte hade stadsfullmäktige. I Askersund infördes stadsfullmäktige 1895.

Befattningen som notarius publicus innehades ofta av en av magistratens ledamöter.

På grundval av en kungl. resolution 1680, som gett städerna rätt att upprätta auktionskammare, hade ett stadskommunalt auktionsmonopol uppkommit. Med början under 1800-talets sista årtionden uppgav städerna vid skilda tidpunkter detta monopol. I Askersund synes auktionsmonopolet ha upprätthållits ännu vid början av 1930-talet.
Hänvisningar till orter
Askersunds kommun (Odefinierat värde)
Örebro län (Odefinierat värde)
ReferenskodSE/ULA/995
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/AAFd0mHArH6xpG3GjpvwY3