1841 inrättades ett centralt statligt verk, Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, och landet indelades i tre väg- och vattenbyggnadsdistrikt. Dessa kom att fortleva till 1944, då en vägförvaltning i varje län, som omfattade både landsbygden och en del mindre städer, inrättades.
Enligt bestämmelserna i 11§ i lagen den 30 juni 1943 om allmänna vägar (SFS nr. 431) övertog staten den allmänna väghållningen på landet från och med ingången av år 1944. Tidigare handhades denna uppgift av väghållningsdistrikt och vägdistrikt av närmast kommunal natur.
För den statliga väghållningen inrättades vägförvaltningar, en i varje län. Enligt den första instruktionen (SFS 1943:681) skulle dessa ombesörja projektering, byggande och underhåll av allmän väg. Man skulle ha tillsyn med städers och stadsliknande samhällens allmänna väghållning. Det ålåg också vägförvaltningen att handlägga marklösenfrågor och att biträde länsstyrelsen vid handläggningen av vägfrågor samt av ärenden angående statsbidrag till enskild väg. Vägförvaltningen leddes av en vägdirektör.
I samband med en översyn av arkivbestämmelserna inom vägverket i slutet av 1970-talet fann man, att den gamla förteckningsplanen (utfärdad den 27 maj 1953) var otillräcklig för att täcka in alla nya handlingar, som tillkommit. Riksarkivet beslutade därför, utan att det egentligen fanns organisatoriska förändringar som motiverade det, att vägförvaltningens arkivbildning skulle avslutas i och med utgången av 1978 och att nya förteckningar skulle läggas upp för arkiven fr.o.m. 1 januari 1979.
Allmän anmärkning
Se även Vägförvaltningen i Södermanlands län, 1979-1991.
1841 inrättades ett centralt statligt verk, Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, och landet indelades i tre väg- och vattenbyggnadsdistrikt. Dessa kom att fortleva till 1944, då en vägförvaltning i varje län, som omfattade både landsbygden och en del mindre städer, inrättades.
Enligt bestämmelserna i 11§ i lagen den 30 juni 1943 om allmänna vägar (SFS nr. 431) övertog staten den allmänna väghållningen på landet från och med ingången av år 1944. Tidigare handhades denna uppgift av väghållningsdistrikt och vägdistrikt av närmast kommunal natur.
För den statliga väghållningen inrättades vägförvaltningar, en i varje län. Enligt den första instruktionen (SFS 1943:681) skulle dessa ombesörja projektering, byggande och underhåll av allmän väg. Man skulle ha tillsyn med städers och stadsliknande samhällens allmänna väghållning. Det ålåg också vägförvaltningen att handlägga marklösenfrågor och att biträde länsstyrelsen vid handläggningen av vägfrågor samt av ärenden angående statsbidrag till enskild väg. Vägförvaltningen leddes av en vägdirektör.
I samband med en översyn av arkivbestämmelserna inom vägverket i slutet av 1970-talet fann man, att den gamla förteckningsplanen (utfärdad den 27 maj 1953) var otillräcklig för att täcka in alla nya handlingar, som tillkommit. Riksarkivet beslutade därför, utan att det egentligen fanns organisatoriska förändringar som motiverade det, att vägförvaltningens arkivbildning skulle avslutas i och med utgången av 1978 och att nya förteckningar skulle läggas upp för arkiven fr.o.m. 1 januari 1979.
Serien i kronologisk ordning. Häri även Förslagskommitténs protokoll (A III b), samt det 1972 tillkomna Regionala utbildningsutskottets, RUU, protokoll (A III c).
Skyddskommittéerna inom vägförvaltningen var regionalt organiserade. Dess protokoll kan återsökas via diariet och är arkivlagda i serien F I, Diarieförda handlingar.
Alfabetsikt register över avsändare/mottagare till de diarieförda ärendena ordnat årsvis. I de fall kort ej rymts i den volym som omfattar det aktuella året har de arkivlagts i volymerna 32 - 34.
Diariet var från och med 1955 fört på kort upplagda för respektive vägsamfällighet. Detta diarium blev överfört till Vägverkets nya regionala organisation, 1992 - 2010.
Avlöningskort för arbetare ingår, för åren 1947 - 1953, i D 1 ab. Perioden 1954 - 1974 består serien av lönespecifikationer med årskort och skattekort. Från och med 1975 enbart av lönespecifikationer.
Serien årvis ordnad efter diarieplan (rubriklista 1944-1961, kryssregister 192-1963 resp. verksamhetsregister 1964-1978)
Häri även A II d, Regionala skyddskommitténs protokoll, A III e, Protokoll från skyddsronder, F IV, Skadestånd och andra juridiska och kamerala ärenden, F V b, Civilförsvarsärenden, samt F IV Vägnät (ingår även i F VIII da).
Serien har arkivlagts i ett senare skede än övriga handlingar i arkivet. Seriesignumet på volymerna angivet som "F8da" och serien angivet som "Byggande" på etiketterna. Serien i huvudsak ordnad efter objektnummer. Volym 1-6 dock ordnad efter bronummer eller vägnummer. I de fall där objektnummer saknas har är handlingarna ordnade efter vägnummer. Arkivet innehåller främst sådana objekt vars garantitid löpte ut under perioden 1944 - 1978. Det är också garantitidens utgång som angivits som slutdatum. Objekt med en garantitid som löpte ut efter 1978 är redovisade i arkivförteckningen över Vägförvaltningen i Södermanlands län 1979-1991, SE/ULA/13167. I de fall då garantitid saknas har projektets avslutningsår angivits. Vol 299-302 innehåller handlingar som övertagits från Vägförvaltningens föregångare.
Serien ordnad efter vägnummer. Inventeringen utförd av Södermanlands museum i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Arbetet beskriver utvecklingen av länets viktigare vägar från 1600-talet till nutid och dokumenterar vägarnas omgivning ur kulturhistorisk synvinkel. Inte bara vägen utan också den närmaste omgivningen har uppmärksammats. Milstolpar, f d gästgiverier, väghållningsstenar, runstenar, broar, grindar, alléer, mjölkbord och vägmärken har noterats och oftast fotograferats. Särskilt intressanta vägmiljöer, t ex oskiftade byar, gravfält mm har fotograferats, markerats på karta och beskrivits. Materialet består av kartblad och fotografier samt av tryckt rapport som förvaras i volym 1. Inventeringen och rapporten är den första i sitt slag i landet.
Delar av serien har arkivlagts i ett senare skede än övriga handlingar i arkivet. Seriesignumet är på etiketterna, fr.o.m. volym 10, angivet som "F15".
Serien ordnad efter vägnummer och, för respektive vägnummer, efter byggnummer. Handlingar rörande byggande har betecknats med (B), medan handlingar rörande underhåll har är betecknade (U).
Ansökningar om statsbidrag etc till vägar utan vägnummer. För ansökningar där vägnummer framgår se serie F XV. Serien ordnad alfabetiskt efter vilka vägsträckor som ansökan behandlar
Serien i kronologisk ordning. Utgiftslista resp. inkomstlista ersattes fr o m oktober 1971 av Dagbok över in- och utbetalningar. Denna dagbok omfattar även AB, C, I och U-län samt Östra byggnadsdistriktet.
Häri ingår även G II a, Kassabokföring, inkomstlistor, 1956-1978.
Utgallrade med undantag av nedan förtecknade avlöningsverifikationer (éfter 1969 - se även D I a 1 och D I b 3) samt vissa typårgångar jämlikt kungl. brev den 20 mars 1953 till Riksarkivet ang utgallring av vissa handlingar ur Vägverkets arkiv. Fr o m budgetåret 1976/77 sparas inga typårgångar enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 733 den 10 juli 1980. Fr o m 1979, se vägförvaltningens i Södermanlands län arkiv 1979-1991, serie G U