Arkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).
Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/
Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.
Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.
Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.
För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.
Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.
Israelitiska Ynglingaföreningen grundades 1819 med namnet Israelitischer Jüngling-Verein. Medlem i föreningen kunde varje ogift judisk yngling som fyllt 16 år och åtnjöt gott rykte bli. Syftet med föreningen var dels att skaffa fattiga judiska barn nödiga förkunskaper till utövandet av ett med deras böjelse passande hantverk och framhjälpa dem att bli gesäller och dels att dela ut understöd till nödlidande i olika kategorier. I första hand vill man understöda fattiga judiska ynglingar och behövande judiska familjer, men ifall medel fanns kunde man hjälpa alla nödlidande utan hänsyn till kön eller religion. Den huvudsakliga verksamheten inom Ynglingaföreningen har ända sen grundandet varit att på olika sätt främja den svenska judiska befolkningens utbildning, dock har man under olika tidsperioder understött olika grupper. I början var det ungdomar som ville ägna sig åt hantverksyrken som understöddes, på 1930- och 1940-talen understödde man i stor utsträckning invandrade flyktingar från Tyskland, efter staten Israels grundande understödde man ungdomar som ville studera i det nya landet och fr.o.m. 1960-talet framåt hjälpte man flyktingar från Östeuropa o.s.v. De första stadgarna var på tyska och även övriga föreningshandlingar som protokoll, räkenskaper m.m. fördes på tyska t.o.m. 1840.
Arkivet innehåller protokoll, stipendieansökningshandlingar, räkenskaper m.m. Israelitiska Ynglingaföreningens protokoll med bilagor finns även i digital form 1819-1840.
Mikaela Nybohm
Arkivet innehåller sedvanliga föreningshandlingar. En stor del av arkivet utgör stipendieansökningshandlingarna.
Biographical history
Israelitiska Ynglingaföreningen Israelitiska Ynglingaföreningen grundades 1819 med namnet Israelitischer Jüngling-Verein. Medlem i föreningen kunde varje ogift judisk yngling som fyllt 16 år och åtnjöt gott rykte bli. Syftet med föreningen var dels att skaffa fattiga judiska barn nödiga förkunskaper till utövandet av ett med deras böjelse passande hantverk och framhjälpa dem att bli gesäller och dels att dela ut understöd till nödlidande i olika kategorier. I första hand vill man understöda fattiga judiska ynglingar och behövande judiska familjer, men ifall medel fanns kunde man hjälpa alla nödlidande utan hänsyn till kön eller religion. Den huvudsakliga verksamheten inom Ynglingaföreningen har ända sen grundandet varit att på olika sätt främja den svenska judiska befolkningens utbildning, dock har man under olika tidsperioder understött olika grupper. I början var det ungdomar som ville ägna sig åt hantverksyrken som understöddes, på 1930- och 1940-talen understödde man i stor utsträckning invandrade flyktingar från Tyskland, efter staten Israels grundande understödde man ungdomar som ville studera i det nya landet och fr.o.m. 1960-talet framåt hjälpte man flyktingar från Östeuropa o.s.v.
System of arrangement
Arkivet är ordnat enligt allmänna arkivschemat.
Archival history
Arkivet ingår som ett delarkiv i Judiska församlingens arkiv, som deponerades hos Riksarkivet 1983, med flera tilläggsleveranser senare. År 1993 deponerade Israelitiska Ynglingaföreningen själv handlingar hos Riksarkivet och tilläggsleveransen i mars 2002 innehöll även några volymer med Israelitiska Ynglingaföreningens handlingar.
General note
Israelitiska Ynglingaföreningens protokoll med bilagor finns även i digital form 1819-1840 och är tillgängliga utan tillstånd.
Topics
Topic, object
Hantverk -- studier och undervisning (Svenska ämnesord)
Judiska ungdomar (Svenska ämnesord)
Stipendier (Svenska ämnesord)
Accessibility
Deposition
Ja
Control
Source
Leveransreversal
Source year
1993
Archivist's note
Dnr 54-1993/3504 och 256-2002/127 m.fl.
Created
30/04/2002 00:00:00
Amended
31/05/2023 15:45:43
Israelitiska Ynglingaföreningen grundades 1819 med namnet Israelitischer Jüngling-Verein. Medlem i föreningen kunde varje ogift judisk yngling som fyllt 16 år och åtnjöt gott rykte bli. Syftet med föreningen var dels att skaffa fattiga judiska barn nödiga förkunskaper till utövandet av ett med deras böjelse passande hantverk och framhjälpa dem att bli gesäller och dels att dela ut understöd till nödlidande i olika kategorier. I första hand vill man understöda fattiga judiska ynglingar och behövande judiska familjer, men ifall medel fanns kunde man hjälpa alla nödlidande utan hänsyn till kön eller religion. Den huvudsakliga verksamheten inom Ynglingaföreningen har ända sen grundandet varit att på olika sätt främja den svenska judiska befolkningens utbildning, dock har man under olika tidsperioder understött olika grupper. I början var det ungdomar som ville ägna sig åt hantverksyrken som understöddes, på 1930- och 1940-talen understödde man i stor utsträckning invandrade flyktingar från Tyskland, efter staten Israels grundande understödde man ungdomar som ville studera i det nya landet och fr.o.m. 1960-talet framåt hjälpte man flyktingar från Östeuropa o.s.v. De första stadgarna var på tyska och även övriga föreningshandlingar som protokoll, räkenskaper m.m. fördes på tyska t.o.m. 1840.
Arkivet innehåller protokoll, stipendieansökningshandlingar, räkenskaper m.m. Israelitiska Ynglingaföreningens protokoll med bilagor finns även i digital form 1819-1840.