Arkiv

Tingshusbyggnadsskyldiges i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/10229

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/xMtfGyGHagDJfRdqkU5y05

Omfång

1,3 Hyllmeter

Datering

1852 – 1967 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1984/18

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Tingshusbyggnadsskyldige i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga, 1852 – 1967 (Arkivbildare)

Kategori: Kommunal myndighet. Kommunala myndigheter (tingshusbyggnadsskyldige)

Innehåll och historik

Innehåll

Tingshusbyggnadsskyldige i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härader förvaltade 1874-1967 tingshuset i Åkarps by, Marieholm. Det byggdes omkring år 1800 för Onsjö härad.

1852 sammanslogs Harjagers och Onsjö härader och bildade gemensam domsaga, som 1874 även omfattade Rönnebergs härad. Kansli fanns från 1874 i Landskrona.

Fr.o.m. 1967-07-01 ingick även Landskrona kommun i domsagan. Den förvaltande kommunen benämndes därefter Tingshusbyggnadsskyldige i Landskrona domsaga, vars arkivmaterial redovisas i särskild förteckning.

Arkivbildarhistorik

Tingshusbyggnadsskyldige i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga
Häradet hade enligt byggningabalken uppgift att bygga och uppehålla tingshus (BB 26:4, 4 §). De som bodde inom häradet var därmed skyldiga att erlägga skatt för ändamålet. När de tingshusbyggnadsskyldige behövde höras skedde detta genom att kommunerna i häradet utsåg sockenombud som sammanträdde inför häradsrätten.

De tingshusbyggnadsskyldige hade inte någon organisation som var reglerad i lag. Vanligtvis brukade de dock organisera sig genom en stämma, denna valde därefter en styrelse som skötte det löpande arbetet. Sockenombuden fungerade i sin tur som representanter på stämman. Denna organisation utövade beskattningsrätten gentemot invånarna i häradet; den formella beslutanderätten rörande tingshusbyggnaden låg dock i sista hand hos statsmyndigheten, Kungl. Maj:ts befallningshavande (nuvarande länsstyrelsen). Häradet, eller tingslagets härad, betraktades tidvis som en kommunal enhet, en typ av sekundärkommun (jfr dagens landsting). Tingshusbyggnadsskyldigheten i häradet fullgjordes sålunda i praktiken genom en organisation som till sin struktur var kommunal.

Genom reformen av domstolsväsendet 1971, då en enhetlig statlig underrättsorganisation infördes i riket, upphörde tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet genom att staten tog över tingshusbyggnadsskyldiges fasta egendom, penningmedel, rättigheter och andra tillgångar samt ansvaret för lokalhållningen för de allmänna underrätterna (se SFS 1970:390 samt proposition 1970:1, bilaga 4).

Källor:
Halvar Sundberg: Kommunalrätt, 1942
Nationalencyklopedin

Tillgänglighet

Sekretess