Statspolisen inrättades genom SFS 1932:447 och 488 från 1933 med anledning av det i Ådalen 1931 visat sig ödesdigert att landshövdingen måste kommendera ut militär för att upprätthålla ordningen. Statspolisen delades vanligen i två funktioner med skild arkivbildning, kriminalavdelning och ordningsavdelning. Båda kunde sändas ut på uppdrag på landsbygden. Ordningsavdelningen arbetade med trafikövervakning, upprätthållande av allmän ordning och säkerhet samt övervakning av större evenemang. Kriminalavdelningen kunde rekvireras av t ex Landsfiskal vid grova brottsmål. Vissa motsättningar förekom särskilt under 1930-talet mellan statspolis och den ordinarie polisen (enligt Dahlin/Svenson, Brott i arkiv).
Källa: NAD1996: Förvaltningshistorik
Ordning & struktur
Gallringsföreskrift nr 106 (1964) bestämde att statspolisens arkiv helt skulle gallras utom vissa administrativa handlingar, dagböcker och akter i särskilt uppmärksammade mål. Jönköping skulle dock sparas som typarkiv. Gallringsbeslutet har dock inte följts för alla statspolisavdelningar.
Källa: NAD1996: Förvaltningshistorik
Arkivhistorik
Statspolisen bildades 1933 genom ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1925 om polisväsendet i riket (SFS nr 170/1925, ändr.SFS nr 447/1932) och kungörelsen om stats- och reservpolis (SFS nr 448/1932). Stad med över 10 000 invånare skulle tillhandahålla reservpolismän för ordningens upprätthållande. I sådan stad skulle också ett visst antal polismän förordnas för tjänstgöring som statspolis (ordningsstatspolis). I stad som ovan nämnts skulle också finnas en speciell kriminalpolisavdelning med särskilt utbildad personal för spaning och brottsundersökning. En del av kriminalpolistjänstemännen i sådan stad skulle också förordnas till tjänstgöring som statspolis vid kriminalpolisverksamhet utom staden (kriminalstatspolis). Uppsikt över statspolisens verksamhet utövades av statspolisintendenten i Stockholm. Statspolisorganisationen upphörde vid polisväsendets förstatligande 1/1 1965.