Landsfiskalsinstitutionen i modern mening tillkom genom 1917 års reform av fögderiförvaltningen och innebar i princip att landsfiskalerna fr o m 1918 övertog rollen som polis, åklagare och utmätningsman på landsbygden från de nu indragna länsmännen. I polis- och åklagarärenden var landsfiskalerna underordnade landsfogdarna medan, i utmätningsfrågor, landsfiskalerna var exklusiva verkställighetsorgan. Instruktioner för landsfiskalerna återfinns i SFS 1917:903, SFS 1947:999 samt SFS 1951:771. Landsfiskalerna kom att bestå t o m 1965, då landsfiskalsinstitutionen upphörde och deras arbetsuppgifter uppdelades på tre skilda förvaltningsgrenar med egna personalorganisationer.
Skellefteå södra landsfiskalsdistrikt förblev detsamma under hela perioden 1918-1964, d v s omfattande den söder om Skellefte älv belägna delen av Skellefteå landskommun samt Bureå socken. Som landsfiskal i distriktet utnämndes fr o m 1918 den förre länsmannen i Skellefteå södra distrikt, Otto Tyko Hilarius Burman, vilken kom att förbli vid denna tjänst t o m 1941. Burmans efterträdare som landsfiskal i distriket var Frans Wilmer Lundgren. Lundgren, som kring 1944 utnämndes till e.o. civilförsvarsdirektör, satt kvar på den ordinarie landsfiskalsbefattningen t o m 1952 (under Lundgrens tid som e.o. civilförsvarsdirektör tjänstgjorde Johan Hugo Lundberg 1945-1947 och Folke Sven Thorelli 1947-1952 som tillförordnade landsfiskaler i distriktet), då Folke Sven Thorelli utnämndes till landsfiskal i Skellefteå södra landsfiskalsdistrikt. Thorelli kom att sitta kvar som landsfiskal t o m 1964. Landsfiskalen med sitt kansli residerade i Skellefteå stad. I polis- och åklagarfrågor var Landsfiskalen i Skellefteå södra landsfiskalsdistrikt underordnad Landsfogden i Västerbottens län.
Skellefteå södra landsfiskalsdistrikt var i sin tur indelat i fjärdingsmannadistrikt. Sådana fanns bl a i Böle, Bureå, Falmark, Krångfors och Sunnanå municipalsamhälle. Fr o m 1954 års polislönereglemente upphörde fjärdingsmannainstitutionen och man talade inte längre om fjärdingsmannadistrikt, istället talas om distriktspoliser och två olika polisdistrikt inom landsfiskalsdistriktet: Bureå respektive Skellefteå södra polisdistrikt. Som polis-/fjärdingsmän inom Bureå polisdistrikt 1937-1964 omnämns Petrus Johannes Lundqvist 1933-1962, Gunnar Alexius Löfgren 1949-1964, Leif Ingvar Torsten Dahlgren 1961-1964 samt Johan Torgny Lindberg 1962-1964. Motsvarande för Skellefteå södra polisdistrikt är John Paul Liedström 1947-1964, Olof Torsten Jonsson 1948-1964, Nils Gösta Lindgren 1949-1956, Ernst Josef Gustafsson 1957-1961, Kjell Sören Karlsson 1958-1964 samt Ernst Gustaf Marklund 1962-1964. Polis- och fjärdingsmännen var före 1965 formellt kommunala tjänstemän (d v s deras löner betalades av Skellefteå kommun) men fungerade som biträden åt landsfiskalen i polisiära och exekutiva göromål.
Fr o m 1965 övertogs Landsfiskalens i Skellefteå södra landsfiskalsdistrikt arbetsuppgifter av tre nya myndigheter, nämligen Polismyndigheten i Skellefteå distrikt, Åklagarmyndigheten i Skellefteå distrikt respektive Kronofogdemyndigheten i Skellefteå distrikt. Distrikten var identiska för dessa nya myndigheter och omfattade Skellefteå stad samt Bureå, Burträsks, Byske, Jörns, Lövångers, Malå, Norsjö och Skellefteå landskommuner.
Källor: Landsfiskalens i Skellefteå södra landsfiskalsdistrikt arkiv, volymerna D I:1-3 Svensk Författningssamling (SFS 1917:687, 1941:682, 1951:316, 1956:643, 1964:113, 1964:345 samt 1964:366) Allmänt sakregister 1920-1969 till Svensk Författningssamling Prop. 1986/87:52 Sveriges statskalender, spridda år 1917-1965 Westerhult, Bo; "Kronofogde, häradsskrivare, länsman - Den svenska fögderiförvaltningen 1810-1917" Gerhardsson, Filip, m fl; "Guldstadens polis - Skelleftepolisens historia"
System of arrangement
Arkivförteckningen upprättad 1999 av Niklas Ljungholm.
Accessibility
Secrecy
Ja
Control
Archivist's note
2013-10-16: Serier B IV, C XII och F XIII har lagts till. Ur leverans 159/1997. RF
Tidigare har det varit en lucka i serien C II av åren 1951-1956. Denna volym hittades i Landsfiskalens i Burträsk distrikt arkiv och är nu en del av Skellefteå södra distrikt. 2021-09-22 MS
Created
26/09/1995 00:00:00
Amended
22/09/2021 13:01:08
Landsfiskalsinstitutionen i modern mening tillkom genom 1917 års reform av fögderiförvaltningen och innebar i princip att landsfiskalerna fr o m 1918 övertog rollen som polis, åklagare och utmätningsman på landsbygden från de nu indragna länsmännen. I polis- och åklagarärenden var landsfiskalerna underordnade landsfogdarna medan, i utmätningsfrågor, landsfiskalerna var exklusiva verkställighetsorgan. Instruktioner för landsfiskalerna återfinns i SFS 1917:903, SFS 1947:999 samt SFS 1951:771. Landsfiskalerna kom att bestå t o m 1965, då landsfiskalsinstitutionen upphörde och deras arbetsuppgifter uppdelades på tre skilda förvaltningsgrenar med egna personalorganisationer.
Skellefteå södra landsfiskalsdistrikt förblev detsamma under hela perioden 1918-1964, d v s omfattande den söder om Skellefte älv belägna delen av Skellefteå landskommun samt Bureå socken. Som landsfiskal i distriktet utnämndes fr o m 1918 den förre länsmannen i Skellefteå södra distrikt, Otto Tyko Hilarius Burman, vilken kom att förbli vid denna tjänst t o m 1941. Burmans efterträdare som landsfiskal i distriket var Frans Wilmer Lundgren. Lundgren, som kring 1944 utnämndes till e.o. civilförsvarsdirektör, satt kvar på den ordinarie landsfiskalsbefattningen t o m 1952 (under Lundgrens tid som e.o. civilförsvarsdirektör tjänstgjorde Johan Hugo Lundberg 1945-1947 och Folke Sven Thorelli 1947-1952 som tillförordnade landsfiskaler i distriktet), då Folke Sven Thorelli utnämndes till landsfiskal i Skellefteå södra landsfiskalsdistrikt. Thorelli kom att sitta kvar som landsfiskal t o m 1964. Landsfiskalen med sitt kansli residerade i Skellefteå stad. I polis- och åklagarfrågor var Landsfiskalen i Skellefteå södra landsfiskalsdistrikt underordnad Landsfogden i Västerbottens län.
Skellefteå södra landsfiskalsdistrikt var i sin tur indelat i fjärdingsmannadistrikt. Sådana fanns bl a i Böle, Bureå, Falmark, Krångfors och Sunnanå municipalsamhälle. Fr o m 1954 års polislönereglemente upphörde fjärdingsmannainstitutionen och man talade inte längre om fjärdingsmannadistrikt, istället talas om distriktspoliser och två olika polisdistrikt inom landsfiskalsdistriktet: Bureå respektive Skellefteå södra polisdistrikt. Som polis-/fjärdingsmän inom Bureå polisdistrikt 1937-1964 omnämns Petrus Johannes Lundqvist 1933-1962, Gunnar Alexius Löfgren 1949-1964, Leif Ingvar Torsten Dahlgren 1961-1964 samt Johan Torgny Lindberg 1962-1964. Motsvarande för Skellefteå södra polisdistrikt är John Paul Liedström 1947-1964, Olof Torsten Jonsson 1948-1964, Nils Gösta Lindgren 1949-1956, Ernst Josef Gustafsson 1957-1961, Kjell Sören Karlsson 1958-1964 samt Ernst Gustaf Marklund 1962-1964. Polis- och fjärdingsmännen var före 1965 formellt kommunala tjänstemän (d v s deras löner betalades av Skellefteå kommun) men fungerade som biträden åt landsfiskalen i polisiära och exekutiva göromål.
Fr o m 1965 övertogs Landsfiskalens i Skellefteå södra landsfiskalsdistrikt arbetsuppgifter av tre nya myndigheter, nämligen Polismyndigheten i Skellefteå distrikt, Åklagarmyndigheten i Skellefteå distrikt respektive Kronofogdemyndigheten i Skellefteå distrikt. Distrikten var identiska för dessa nya myndigheter och omfattade Skellefteå stad samt Bureå, Burträsks, Byske, Jörns, Lövångers, Malå, Norsjö och Skellefteå landskommuner.
Källor: Landsfiskalens i Skellefteå södra landsfiskalsdistrikt arkiv, volymerna D I:1-3 Svensk Författningssamling (SFS 1917:687, 1941:682, 1951:316, 1956:643, 1964:113, 1964:345 samt 1964:366) Allmänt sakregister 1920-1969 till Svensk Författningssamling Prop. 1986/87:52 Sveriges statskalender, spridda år 1917-1965 Westerhult, Bo; "Kronofogde, häradsskrivare, länsman - Den svenska fögderiförvaltningen 1810-1917" Gerhardsson, Filip, m fl; "Guldstadens polis - Skelleftepolisens historia"
Serien avser protokoll över syner hållna i enlighet med lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet (SFS 1891:68). Serien upphör fr o m ikraftträdandet av lag om allmänna vägar (SFS 1934:241) år 1937.
Serien avser protokoll över utmätningar av fast såväl som lös egendom liksom över handräckningsärenden. Serien i arkivkartonger. Vol. 1 lev. 141/1964, vol. 2 lev. 198/1988.
Serien avser de koncept till utgående skrivelser som landsfiskalerna var skyldiga att föra såvida innehållet ej var så kortfattat att det kunde noteras i dagboken. Serien inbunden om ej annat anges. Vol. 1 lev. 141/1964, vol. 2-3 lev. 198/1988.
I brevdiariet registrerades perioden 1918-1931 alla polis-, brottmåls- och övriga ärenden som ej rörde utsökning och indrivning. Fr o m 1932 bröts brottmålsärendena ut till ett eget diarium (C VI) och fr o m 1936 bröts ärenden enligt bilaga 1 ut till ett eget diarium (C I b). I brevdiariet registrerades fr o m 1936 bl a ärenden angående 1) vägväsendet, 2) stämningar, utslag och andra handlingar för delgivning och 3) statistiska uppgifter o d samt för övrigt alla ärenden av kameral eller administrativ natur i den mån de ej föll inom dagboken över andra polisärenden. Serien fortsätter fr o m år 1943 i serie C I c. Serien utgörs av band lagda i arkivkartong om ej annat anges. Lev. 141/1964.
Före 1936, se serie C I a. I dessa diarier registrerades 1936-1942 ärenden enligt bilaga 1. Serien fortsätter fr o m år 1943 i serie C I c. Serien utgörs av band lagda i arkivkartong. Lev. 141/1964.
Före år 1943, se serierna C I a respektive C I b. I dessa diarier registrerades, i enlighet med kungörelsen om ändrad instruktion för landsfiskalerna (SFS 1945:893), fr o m 1943 ärenden som ej rör brottmål, utsökning eller indrivning. Serien inbunden. Vol. 1-11 lev. 141/1964, vol. 12-21 lev. 198/1988.
Serien avser dagböcker i enlighet med lag om landsfiskals och stadsfogdes dagbok i utsökningsmål m m (SFS 1917:870). Serien inbunden om ej annat anges. Vol. 1-2 lev. 141/1964, vol. 2-6 lev. 198/1988.
Serien avser dagböcker i enlighet med lag angående dagbok i mål om införsel och avflyttningsförbud (SFS 1917:871). Fr o m 1932 upphörde skyldigheten att föra sådana dagböcker rörande de oguldna utskylderna och allmänna avgifterna, varefter endast underhållsbidragen var obligatoriska. Serien inbunden om ej annat anges. Vol. 1-2 lev. 141/1964, vol. 3 lev. 198/1988.
Serien avser diarier i enlighet med lag angående utmätning för krono- och kommunalutskylder m m (SFS 1917:916). Fr o m 1954 upphörde restlängdsdiariet och restlängderna registrerades hädanefter istället i avräkningsliggare (SFS 1953:630) samt på särskilda indrivningskort. Av dessa avsåg indrivningskorten en registrering av medel som inte upptagits i restlängd. Serien utgörs av band lagda i arkivkartong. Vol. 1 lev. 141/1964, vol. 2 lev. 198/1988.
Serien avser diarier i enlighet med 1947 års instruktion för landsfiskalerna (SFS 1947:999) där strafföreläggande i vissa fall skulle meddelas istället för åtals väckande. Serien utgörs av band lagda i arkivkartong. Vol. 1 lev. 141/1964, vol. 2 lev. 198/1988.
Serien avser dagböcker i enlighet med lag angående föreskrifter om utmätning för krono- och kommunalutskylder m m (SFS 1917:916), där indrivningsärenden mot personer som vistades utanför landsfiskalens distrikt registrerades. Fr o m 1954 registrerades motsvarande uppgifter i ett kortregister (handräckningsregistret) enligt SFS 1953:630. Serien utgörs av band i arkivkartong t o m 1953, därefter av registerkort i arkivkartong. Vol. 1-5 och 7 lev. 141/1964, vol. 6 och 8-12 lev. 198/1988.
Före 1932, se serie C I a. T o m år 1952 registrerades alla brottmålsärenden i en gemensam nummerserie. Fr o m år 1953 underindelades de olika brottmålen i olika avdelningar enligt: 1) tjuvnadsbrott, 2) övriga brott enligt allmänna strafflagen med undantag av brott varå kan följa frihetsstraff, 3) trafikolyckor och rattfylleri, 4) övriga brott och förseelser samt 5) ärenden i övrigt, såsom eldsvådor, alkoholister, sinnessjuka och försvarslösa personer. Serien inbunden om ej annat anges. Vol. 1-6 lev. 141/1964, vol. 7-16 lev.198/1988.
Serien avser diarier i enlighet med kungörelse angående anmälan om olycksfall i arbete (SFS 1917:911 och 1928:429). Före 1928, se serie C I a. Fr o m 1950 gjordes inte längre dessa anmälningar om olycksfall i arbetet till landsfiskalen, dock att denne även i fortsättningen kunde anlitas för att komplettera bristfällinga anmälningar eller utföra undersökningar. Lev. 141/1964.
Serien avser diarier över inkomna ansökningar och anmälningar om offentliga nöjestillställningar, bl a lotterier, idrottstävlingar och biografföreställningar. Före 1931, se serie C I a. Lev. 141/1964.
Serien avser diarier i ärenden enligt SFS 1944:215, där åtalseftergift kunde meddelas för brott begångna av personer under 18 år. Lev. 141/1964 och 198/1988.
Serien avser liggare över utlämnade besiktningsskyltar till fordon som, utan att vara registrerade i särskild ordning, innehar tillstånd att framföras. Serien i arkivkartonger.
Serien avser liggare över anhållna och för brott misstänkta personer i enlighet med kungligt cirkulär angående skyldighet för häktningsmyndighet att föra anteckningar om sådana (SFS 1933:337). Lev. 198/1988.
De bevarade handlingarna 1945-1964 i denna serie avser endast vissa ärendegrupper. Serien i arkivkartonger. Vol. 1 lev. 141/1964, vol. 2-6 lev. 198/1988.
Serien avser restlängder med redovisningar 1918-1934. Serien upphörde år 1947 i samband med källskattens införande. Serien i arkivkartonger. Lev. 141/1964.
Serien avser handlingar till restlängdsdiarium och avräkningsliggare efter källskattens införande år 1947. Vol. 1-5 lev. 141/1964, vol. 6-14 lev. 198/1988.
Serien i arkivkartonger. Ur brottmålsakterna har, med 10 års frist och med stöd av inrikesdepartementets cirkulär den 30/12 1958, utgallrats akter i mål där åtal väckts vid domstol samt akter i mål som avgjorts genom strafföreläggande. År 1975 utgallrades ur 1935-1944 års brottmålsakter, och med stöd av landsarkivets PM 1975-03-03, handlingar rörande 1) trafikolyckor som ej lett till dödsfall eller svårare personskada, 2) snatterier, 3) tillgrepp av cykel, inbrott i bostad, skadegörelse och liknande "bagatellbrott" samt 4) fylleri och förargelseväckande beteende. Vol. 1-20 lev. 141/1964, vol. 20-79 lev. 198/1988.