bild
Arkiv

Socialstyrelsen Utlänningsbyrån

Socialstyrelsen

Utlänningsbyrån tillkom 1938 i samband med att 1937 års utlänningslag trädde i kraft.

Utlänningsbyrån övertog utlänningsärendena från byrån för sociala ärenden i allmänhet, utlänningskontrollen från Statens polisbyrå och uppgiften att utfärda främlingspass från Utrikesdepartementets expedition för utländska passärenden. Byrån fortsatte att föra dossierer och register som övertagits från Socialstyrelsens byrå för sociala ärenden i allmänhet och Statens polisbyrå.

1942-43 slog man ihop ett stort antalet register till ett centralregister och ett kontrollregister med motsvarande dossierer.

Den 1 juli 1944 inrättades Statens utlänningskommission, som bl.a. övertog Socialstyrelsens utlänningsärenden. Stora delar av utlänningsbyråns arkiv har införlivats med utlänningskommissionens. Det gäller bl.a. personkortregister över utlänningar 1920-43, viseringsregister 1917-43, centralregister över utlänningar 1942-, kontrollregister över utlänningar, dossierer över utlänningar som inte blivit svenska medborgare 1920-44 och utlänningar som blivit svenska medborgare eller avlidit 1941-44 samt kontrolldossierer över utlänningar. Centralregister och dossierer (fr.o.m. 1920) över icke-nordiska utlänningar som varken blivit svenska medborgare eller avlidit i Sverige t.o.m. 1970 finns i Statens invandrarverks arkiv. Flertalet hemliga handlingar har överförts till Statens utlänningskommissions hemliga arkiv.


Utlänningsbyrån bildades 1938 genom att de delar av Socialstyrelsens 1:a byrå, vilka handlade ärenden rörande utlänningar, sammanslogs med Statens polis-
byrå för övervakande av utlänningar, detta som en följd av att de båda myndigheternas arbetsuppgifter i stor utsträckning sammanföll.

Byrån var högsta myndighet då det gällde utlänningars rätt att vistas i riket samt övervakning av dessa. UD behöll dock den direkta kontrollen över inresorna, över vilka utlänningsbyrån emellertid hade remissrätt. Byråns uppgifter utökades väsentligt under krigsåren. Utlänningsbyrån gav sålunda arbets- och uppehålls-
tillstånd, utfärdade främlingspass och identitets-
certifikat, gav order om avvisning och förpassning av utlänning samt handlade under krigsåren ärenden rörande utlännings omhändertagande i förläggning. (Själva lägerverksamheten ombesörjdes av Avdelningen för utlänningsförläggningar inom Socialstyrelsen.) Under krigsåren utfärdade byrån även dispens för utlänning att vistas i förbjudet område, att nyttja motorfordon m.m.

För kontroll och övervakning av dessa uppgifter hade byrån till sitt förfogande omfattande register, till stor del övertagna från Polisbyrån. 1941 uppgick sammanlagda antalet register till 25, men genom omläggning av dessa nedbringades antalet till två huvudregister: centralregistret och kontrollregistret.

Den alltjämt rådande splittringen av utlänningsärenden på två myndigheter samt den ökande ansvällningen av ärenden ledde till att utlänningsbyrån uppgick i Statens utlänningskommission den 1 juli 1944. Handlingarna har därefter förvarats hos Statens utlänningskommission och dess efterföljare Statens invandrarverk, varifrån de har levererats till Riksarkivet 1974, acc. nr 42/1974, dnr 801/J 1.

Stockholm den 26 augusti 1975


Kaj Hallqvist

 Serier (11 st)