Generaltullstyrelsen Generaltullstyrelsen inrättades enligt kungl. brev den 24 november 1824 (instruktion den 15 juli 1825). Det tidigare kollegialsystemet övergavs och ersattes med en generaltulldirektör som ensam beslutande. Denne var ansvarig inför Kungl. Maj:t för tullverkets behöriga styrelse, för tullförfattningarnas skyndsamma tillämpning och kraftiga handhavande, till lättnad för handeln och de inhemska näringarnas skydd, samt för tullinkomsternas ordentliga uppbörd och leverering. Närmast under honom fanns två s.k. departementschefer, som fungerade som rådgivare åt generaltulldirektören och tillsammans med honom utgjorde den egentliga styrelsen.
Generaltullstyrelsen var central chefsmyndighet med allmän uppsikt över landets lokala tullförvaltning. Huvuduppgiften var att uppta och redovisa tullar, tullbevillning och andra skatter och införselavgifter samt att utöva kontroll över handelstrafiken. Liksom tidigare överdirektörer vid sjö- respektive landtullen skulle styrelsen också ha särskilt inseende över Stockholms tullförvaltning. Ledningen av den lokala förvaltningen vilade främst på departementscheferna. Organisatoriskt var styrelsen uppdelad på fyra kontor: kansliet, advokatfiskalskontoret (fiskalskontoret), kammar- och bokslutskontoret samt revisions- och kontrollkontoret. De två första kontoren ansvarade för administration respektive jurisdiktion, och de två senare för uppbörd och ekonomi. 1879 uppdelades Generaltullstyrelsen på tre byråer och samtidigt avskaffades departementscheferna. Kansliets uppgifter övertogs av kanslibyrån. Advokatfiskalskontoret drogs in och dess uppgifter överfördes dels på lokalförvaltningen i Stockholm, dels på en särskild ombudsman. Kameralbyrån ersatte kammarkontoret och revisionsbyrån avlöste revisionskontoret.
1907 tillkom tullbehandlings- och upplysningsbyrån, dit ärenden rörande tulltaxering fördes. Under byrån lades tullverkets undervisningsanstalt (tullskolan), inrättad 1911, och tullverkets huvudlaboratorium, som tillkom 1923. Sistnämnda år ändrades byråns namn till tullbehandlingsbyrån, 1969 till tariffbyrån.
1923 genomfördes en större omorganisation av hela tullverket. Vid styrelsen inrättades personalbyrån, som övertog personalfrågorna från kanslibyrån och undervisningsanstalten från tullbehandlingsbyrån.
Tullens verksamhet och organisation har behandlats av en rad utredningar. Här kan nämnas 1900 års tullstatskommitté, 1908 års tullstatskommission, 1914 års tullkommission och 1986 års tulldatautredning.
Kansliet (1825-1879)
I den nya organisationen var de två departementscheferna huvudansvariga för vardera två kontor samtidigt som de tillsammans med generaltulldirektören utgjorde den centrala ledningen. Kansliet ansvarade främst för administrativa och personella frågor.
Advokatfiskalskontoret (1825-1879)
Advokatfiskalskontoret (även kallat fiskalskontoret) ansvarade för tullverkets juridiska ärenden.
Kammar- och bokslutskontoret (1825-1879)
Kammar- och bokslutskontoret handlade ärenden rörande de personella staterna och annan ekonomisk verksamhet, t.ex. tullens inventarier, fastigheter och tomter, skeppsmätning, samt pensionsfrågor och andra frågor av social karaktär.
Revisions- och kontrollkontoret (1825-1879)
Revisions- och kontrollkontoret ansvarade för revision och kontroll av tullverkets ekonomiska verksamhet med undantag av räkenskaper och bokslut.
Kanslibyrån (1879-)
Kanslibyrån (även kallad kansliet) handlade främst ärenden av administrativ och juridisk art, bl.a. personalärenden.
Kameralbyrån (1879-)
Kameralbyrån ansvarade för ärenden rörande inkomster och utgifter i allmänhet, räkenskapsrevision, upphandling och fastighetsfrågor samt uppgiften att upprätta tullverkets huvudbok.
Revisionsbyrån (1879-)
Revisionsbyrån handlade ärenden rörande den centrala revisionen inom verket (ej räkenskaperna), tullbefrielse och tullnedsättning, tillämpningen av tulltaxan samt tvister och klagomål i fråga om tulltaxering. Fr.o.m. 1926 överfördes vissa tullbehandlingsärenden (fyr- och båkavgifter, transiteringsrätt, tullfrihet, tullättnader osv.) samt vissa ärenden rörande personalen (semester, sjuk- och tjänstledigheter) från kanslibyrån. Byrån ansvarade även för tullverkets statistik.
Fortsättning se Generaltullstyrelsen II, Kameralbyrån, serie A 1. Serien i arkivkartong. Utgörs av koncept. Originallistor fr.o.m. 1825 se Kansliet (Huvudarkivet), serie A2.
Fortsättning se Generaltullstyrelsen II, Kanslibyrån, serie B 1. Serien inbunden om ej annat anges. Benämnd "registratur". Innehåller koncpet till "cirkulaire-ordres", skrivelser, pm, memorialer m.m. Handlingarna inbundna i kronologisk ordning.
Fortsättning se Generaltullstyrelsen II, Kameralbyrån, serie D 3. Serien i arkivkartong. med regsiter. Se även A 2 "Föredragningslistor över ansökningar om pensioner av tullmedel åt änkor och barn" samt D 1 "Tullverkets stater" 1825-1834 vari stater för änkor och barn ingår.
Serien i arkivkartong. Handlingarna bundna i kronologisk ordning. Register ingår. Skrivelser och brev i original eller avskrift rörande olika tullärenden och -mål, personalfrågor, gratifikationer, utslag och resolutioner m.m.
Serien i arkivkartong. handlingarna (utdrag samt promemorior) är årsvis ordnade. De äldre handlingarna (före 1825) är enligt anmärkning överlämnade till Kammar- och bokslutskontoret varför de har fått ligga kvar vid uppordnandet.
Fortsättning se Generaltullstyrelsen II, Kameralbyrån, serie E 1. Serien i arkivkartong om ej annat anges. Handlingarna är bundna årsvis, med register.
Fortsättning se Generaltullstyrelsen II, Kameralbyrån, serie E 6. Serien inbunden. Utgör Generaltullstyrelsens resolutioner å ansökningar om anordningar m.m. från myndigheter, tullkammare och enskilda personer. Fr.o.m. 1861 med register.
Serien i arkivkartong. Innehåller skrivelser från tullkamrarna med begäran om extrta medel (traktamenten, extra avlöningar etc) med Generaltullstyrelsens resolutioner. Även protokollsutdrag ingår. handlignarna är årsvis lagda.
Serien i arkivkartong. Årsvis lagda, men ej alltid i inkommande datumordning. Handlingar inkomna från tullkamrarna rörande bl.a. konfiskationsmedel, arbetsersättningar, auktionsmedel, förpassningar m.fl. ekonomiska ärenden. Även pensionsbrev, anställningsbrev, ansökningar om tjänstledigheter och andra handlingar rörande personalfrågor ingår, samt merkegångstaxor (1841), inventarielistor, avskrifter av förordningar m.m.
Serien i arkivkartong. Yttranden avgivna i anledning av Generaltullstyrelsens cirkulär av den 29 april 1826 beträffande ny reglering av pensionsinrättningen för tullverkets tjänstemäns änkor och barn.
Fortsättning se Generaltullstyrelsen II, Kameralbyrån, serie E 5. Serien i arkivkartong. Innehåller kontorets anmärknignsakter rörande tullkamrarnas räkenskaper. Även Kammarkollegii och Kammarrättens utslag över besvär ingår (fram till 1838 och enstaka år framöver) samt tullkamrarnas förklaringar. Perioden 1826-1859 ligger akterna ordnade på det räkenskapsår anmärkningen avser, fr.o.m. 1860 på inkommande år. akterna är årsvis samlade på berörd tullkammare.
Serien i arkivkartong. Handlingarna ligger delvis som ärendeakter (på tullkontor och/eller tjänsteman) och utgörs av s.k. "likviderade immissionshandlingar". Dessa utgörs av protokollsutdrag, utlåtanden, utslag, assignationer, utdrag ur restlängder, resolutioner, kontributionshandlingar m.m. handlingarna, i original eller avskrift, ligger inte alltid i kronologisk ordning. Volymerna 3 och 4 innehåller mestadels handlingar rörande Stockholm (bl.a. kontributionshandlingar, betalningsbevis m.fl. utskyldshandlingar).
Serien i arkivkartong. Rapporter inskickade från tullkamrarna med uppgifter rörande förändringar inom indragnigns-, pensions- eller avlöningsstater. handlingarna är ordnade på inkommande datum och år.
Serien i arkivkartong. Benämnd "Förteckningar å tjänstemän och betjänte..." och deras önskan av övergå från eller kvarstå på 1868 års stat. Handlingarna ordnade på tulldistrikt.
Serien i arkivkartong. Förutom "Finérs balans 1837" ingår handlingar (utslag m.m.) i målet mot presidenten J.P. af Billbergh m.fl. ämbets- och tjänsatemän.
Fortsättning se Generaltullstyrelsen II, Kameralbyrån, serie E 9. Jämför även dess serie D 10. Serien i arkivkartong. Utgör s.k. "fattigpensionsansökningar".
Serien i arkivkartong. Mätböcker insända från tullkamrarna, innehållande mätningsbevis för svenska fartyg (några utländska ingår dock). Ordnade på tullort och skeppsmätare. Årsvis sammanhållna i nummerordning. Mätningsbevis utgjorde underlag för mätbreven och felaktig mätning prövades vid sjötullrätterna. Skeppsmätnignshandlingar från åren 1875-1893 är överförda till Kommerskollegium, Sjöfartsbyrån, skepssmätningskontrollören, serie EIIIba.
Serien avslutad. Serien i arkivkartong. Infordrade handlingar, alfabetisakt ordnade på år. För varje år finns ett sammandrag över det totala värdet av tullverkets fasta och lösa egendom.
Serien avslutad. Serien i arkivkartong. Lösa handlignar, alfabetiskt ordnade på tullstationernas namn. Handlingarna (kontrakt, avtal, protokoll, skrivelser rörande reparationer, inventeringar m.m. samt äganderättshandlingar) rör främst situationen fr.o.m. 1825 och framåt. Äldre handlingar ingår dock. Enstaka kartor och ritningar kvarligger i akterna.
Serien i arkivkartong. Lösa handlingar årsvis lagda. Gratifikationer kunde utgöra andel i båk- och andra arvoden samt extra medel anslagna för visad flit och skicklighet. Utgick ofta till ordinarie och extra ordinarie kammarskrivare.
1 bd: katalog upprättad efter 1847 över de i Kammarkontorets arkiv befintliga böcker och handlingar 1714-1847 samt förteckning över Kammarkontorets böcker och handlingar 1875. Ingår i F2:1.
Handlingar rörande uniformer med ritning (i färg) över uniformer till kustbevakningens trupp till sjöss: roddare, sergeant/vakt och kustchef 1856. Ingår i F2:1.
Serien inbunden. Löpande årliga fol.nr fram t.o.m. 1876, därefter per volym (numreringen stämmer inte alltid). Fr.o.m. 1869 med tullorter angivna å volymen.
Fortsättning se Generaltullstyrelsen II, Kameralbyrån, serie G 4.
Serien (lösa handlingar) i arkivkartong. Förvaltningen av fonden för stöd till manufakturerna m.m. överförda 1878 från Kommerskollegium till Statskontoret, Fondbyrån.
Serien (lösa handlingar) i arkivkartong. Konvojkommissariatet upphörde 1867 och de fonderade medlen (extra licenser på alla inkommande och utgående varor), då under namnet "Handels- och sjöfartsfonden", förvaltades därefter av Statskontoret, Fondbyrån.
Källarfriheter för Stockholms stad enligt Drottning Kristinas privilegium den 10 mars 1636, Kungl. Maj:ts konfirmation den 4 januari 1775 samt Kungl. Maj:ts skrivelse den 19 juli 1815, innebar att Magistraten i Stockholm skulle gottgöras i penningar från sjötullen enligt gällande sjötullstaxa.
Lösa handlingar i fascikel. Spridda år 1815-1898. Ingår i G11.