Yttre Missionen (YM) – Baptisternas Internationella Mission (BIM)
De svenska baptisterna var tidigt intresserade av mission i andra länder. Till en början handlade det om länder i närheten som Finland, Ryssland och Baltikum. Snart vidgades vyerna och redan 1859 sändes medel till Burma via Baselmissionen. Eric Lund hade 1877 efter studier i England på eget bevåg följt med en kurskamrat för att verka i Spanien. Vid Baptistsamfundets konferens 1880 talade han för att samfundet skulle starta en egen yttre mission varvid han utsågs till Baptistsamfundets missionär i Spanien.
Under 1880-talet började man utbilda missionärer för tjänst i ”fjärran länder”. 1891 sändes Carl Vingren som missionär till Kina för att verka i Shandongprovinsen. Han följdes snart av J E Lindberg och J A Rinell. Verksamheten i Kina varade i sextio år till dess att alla missionärer utvisades ur landet 1951 av den kommunistiska regimen. Under denna period verkade sammanlagt 47 missionärer i Kina. Efter utvisningen upptog några av missionärerna arbete i Japan medan andra återvände till Sverige.
Baptistsamfundets första missionär i Kongo var Edvard Wilhelm Sjöblom som sändes ut 1892. Han arbetade tillsammans med amerikanska missionärer samtidigt som han gjorde vidsträckta resor i landet för att hitta något område där de svenska baptisterna kunde starta egen missionsverksamhet. Han vann internationell berömmelse genom att i pressen avslöja den omänskliga behandlingen av Kongofristatens befolkning. Han dog i sviterna av en febersjukdom 1903. Arbetet i Kongo låg därefter i träda till dess att Oskar Andersson kom dit 1916. Efter en tids rekognoseringsarbete grundades den första missionsstationen vid Bendela i Bandunduprovinsen. 1919 bildades den första församlingen.
Svenska Baptistsamfundet övertog ett arbete i Indien 1944 som dittills bedrivits av pingstgruppen ”Guds församling”. Svenska Baptistsamfundet inledde samarbete med de amerikanska baptisterna på 1950-talet och verkade i delstaten Andhra Pradesh inom ramen för det sydindiska samfundet Samavesam of Telugu Baptist Churches. Den svenska insatsen kom att sträcka sig över nästan femtio år. Arbetet övertogs efter hand av inhemska krafter vilket var nödvändigt då de indiska myndigheterna vägrade ge inresevisum åt missionärer.
När Kina stängdes för utländsk mission riktades blickarna mot Japan. Där hade det amerikanska systersamfundet arbetat under flera tionden. Det blev naturligt för de svenska baptisterna att söka samarbete också här. Egron Rinell började 1951 att arbeta i Himeji och året därpå kom familjen Martin Jansson till Toyooka. Efterhand kom nio av de tidigare kinamissionärerna till Japan. Svenska medarbetare har varit med i församlingsbildning på orter som Higashi Futami, Kobe Nishsi och Hiroshima. Ett fortsatt utbyte mellan samfunden i Japan och Sverige fortgår (2018).
Då det blev allt svårare att sända missionärer till Indien började Baptistsamfundet söka efter ett alternativt missionsfält. Man fastnade för de nordliga bergstrakterna i Thailand och ett minoritetsfolk, karenerna. Karenerna har två huvudgrupper sgaw- respektive pwokarener. När Thailand Karen Baptist Convention bjöd in Svenska Baptistsamfundet att verka i Thailand var tanken att man skulle fokusera på att arbeta bland pwokarenerna. Det första svenska missionärsparet, Maria och Anders Hovemyr, kom till Mae Sariang 1976.
Olika missionsinsatser har gjorts på andra håll efter andra världskriget, alltid i samverkan med inhemska samfund och/eller andra missioner. Bland dessa kan nämnas Österrike, Frankrike, Albanien, Estland, Indonesien, Elfenbenskusten, Tunisien, El Salvador och Guatemala.
Om arkivet
Korrespondens och handlingar från före ca 1948 finns mest i Huvudarkivets serier E2a-c.
Handlingar från Kongomissionen finns i serierna A2, E2, F2a-f och G2. Handlingar från Kinamissionen finns i serierna A3, E3 och F3. Handlingar från Japanmissionen finns i serierna A4, E4, F4 och G3. Handlingar från Indienmissionen finns i serierna E5 och F5a-b. Handlingar från Thailandmissionen finns i serierna E6 och F6a-b.
Handlingar med när anknytning till den internationella missionen finns också i andra delarkiv, framför allt Sociala missionen serie E1 och F5, Kvinnoförbundet serie E2 och Ungdomsförbundet F5b. För samarbete med baptissamfund i östeuropa och centralasien se Huvudarkivet serie F8c.
Projektarbeten i Zaire/Kongo, Indien, Thailand/Burma och på enstaka andra ställen drevs i nära samarbete med Stiftelsen Baptisternas Sociala Missions (SBSM), ofta också med andra organisationer, t.ex. Diakonia. För arbetet i Filippinerna, se Sociala Missionens arkiv, serie F5.
Svenska Baptistsamfundet var även delaktigt i U-hjälpsorganisationen Bröd till Bröder (nu ”Ge för Livet”). Organisationens handlingar finns i Örebromissionens arkiv, samt i olika lokala aktörers arkiv.
Kina: Handlingar från Kina från 1970-tal och framåt rör de kontakter som byggdes upp med de gamla församlingarna i Kina efter den politiska uppmjukningen i landet. Köpekontrakt för flera av Baptistsamfundets fastigheter förvaras i Equmeniakyrkans lokaler på Campus Bromma.
Japan: Svenska Japankommittén och Kommittén för Svenska Skolan i Japan drevs av flera frikyrkliga samfund. För handlingar rörande Svenska Japankommittén se även delarkiv i Svenska Missionskyrkans arkiv, ref.kod. SE/RA/730284/8/6 och kanske även i andra samfunds arkiv.
Indien: Se också Kvinnoförbundet, serie E2 och Sociala Missionen, serie E1.
Thailand: Handlingar rörande missions- och hjälparbete i Burma är sidospår inom Thailandmissionen och arbetet i Karenregionen, Thailand. Det fanns också ett samarbete mellan SB och THS och Myanmar Institute of Theology (MIT) runt lärarutbyte mm. Många av projekten bedrevs i nära samröre med Baptistsamfundets Sociala Mission, Diakonia och andra organisationer. Se också Kvinnoförbundet, serie E2.
Litteratur:
Vägmärken för baptister (s 276-296), Votum 2016.
Allmän anmärkning
Utländska missionskommittén
Tillgänglighet
Upphovsrätt
Upphovsmannen
Hänvisningar
Reproducerat
Nej
Kontroll
Skapad
2019-05-27 00:00:00
Senast ändrad
2019-06-13 15:03:07
Yttre Missionen (YM) – Baptisternas Internationella Mission (BIM)
De svenska baptisterna var tidigt intresserade av mission i andra länder. Till en början handlade det om länder i närheten som Finland, Ryssland och Baltikum. Snart vidgades vyerna och redan 1859 sändes medel till Burma via Baselmissionen. Eric Lund hade 1877 efter studier i England på eget bevåg följt med en kurskamrat för att verka i Spanien. Vid Baptistsamfundets konferens 1880 talade han för att samfundet skulle starta en egen yttre mission varvid han utsågs till Baptistsamfundets missionär i Spanien.
Under 1880-talet började man utbilda missionärer för tjänst i ”fjärran länder”. 1891 sändes Carl Vingren som missionär till Kina för att verka i Shandongprovinsen. Han följdes snart av J E Lindberg och J A Rinell. Verksamheten i Kina varade i sextio år till dess att alla missionärer utvisades ur landet 1951 av den kommunistiska regimen. Under denna period verkade sammanlagt 47 missionärer i Kina. Efter utvisningen upptog några av missionärerna arbete i Japan medan andra återvände till Sverige.
Baptistsamfundets första missionär i Kongo var Edvard Wilhelm Sjöblom som sändes ut 1892. Han arbetade tillsammans med amerikanska missionärer samtidigt som han gjorde vidsträckta resor i landet för att hitta något område där de svenska baptisterna kunde starta egen missionsverksamhet. Han vann internationell berömmelse genom att i pressen avslöja den omänskliga behandlingen av Kongofristatens befolkning. Han dog i sviterna av en febersjukdom 1903. Arbetet i Kongo låg därefter i träda till dess att Oskar Andersson kom dit 1916. Efter en tids rekognoseringsarbete grundades den första missionsstationen vid Bendela i Bandunduprovinsen. 1919 bildades den första församlingen.
Svenska Baptistsamfundet övertog ett arbete i Indien 1944 som dittills bedrivits av pingstgruppen ”Guds församling”. Svenska Baptistsamfundet inledde samarbete med de amerikanska baptisterna på 1950-talet och verkade i delstaten Andhra Pradesh inom ramen för det sydindiska samfundet Samavesam of Telugu Baptist Churches. Den svenska insatsen kom att sträcka sig över nästan femtio år. Arbetet övertogs efter hand av inhemska krafter vilket var nödvändigt då de indiska myndigheterna vägrade ge inresevisum åt missionärer.
När Kina stängdes för utländsk mission riktades blickarna mot Japan. Där hade det amerikanska systersamfundet arbetat under flera tionden. Det blev naturligt för de svenska baptisterna att söka samarbete också här. Egron Rinell började 1951 att arbeta i Himeji och året därpå kom familjen Martin Jansson till Toyooka. Efterhand kom nio av de tidigare kinamissionärerna till Japan. Svenska medarbetare har varit med i församlingsbildning på orter som Higashi Futami, Kobe Nishsi och Hiroshima. Ett fortsatt utbyte mellan samfunden i Japan och Sverige fortgår (2018).
Då det blev allt svårare att sända missionärer till Indien började Baptistsamfundet söka efter ett alternativt missionsfält. Man fastnade för de nordliga bergstrakterna i Thailand och ett minoritetsfolk, karenerna. Karenerna har två huvudgrupper sgaw- respektive pwokarener. När Thailand Karen Baptist Convention bjöd in Svenska Baptistsamfundet att verka i Thailand var tanken att man skulle fokusera på att arbeta bland pwokarenerna. Det första svenska missionärsparet, Maria och Anders Hovemyr, kom till Mae Sariang 1976.
Olika missionsinsatser har gjorts på andra håll efter andra världskriget, alltid i samverkan med inhemska samfund och/eller andra missioner. Bland dessa kan nämnas Österrike, Frankrike, Albanien, Estland, Indonesien, Elfenbenskusten, Tunisien, El Salvador och Guatemala.
Om arkivet
Korrespondens och handlingar från före ca 1948 finns mest i Huvudarkivets serier E2a-c.
Handlingar från Kongomissionen finns i serierna A2, E2, F2a-f och G2. Handlingar från Kinamissionen finns i serierna A3, E3 och F3. Handlingar från Japanmissionen finns i serierna A4, E4, F4 och G3. Handlingar från Indienmissionen finns i serierna E5 och F5a-b. Handlingar från Thailandmissionen finns i serierna E6 och F6a-b.
Handlingar med när anknytning till den internationella missionen finns också i andra delarkiv, framför allt Sociala missionen serie E1 och F5, Kvinnoförbundet serie E2 och Ungdomsförbundet F5b. För samarbete med baptissamfund i östeuropa och centralasien se Huvudarkivet serie F8c.
Projektarbeten i Zaire/Kongo, Indien, Thailand/Burma och på enstaka andra ställen drevs i nära samarbete med Stiftelsen Baptisternas Sociala Missions (SBSM), ofta också med andra organisationer, t.ex. Diakonia. För arbetet i Filippinerna, se Sociala Missionens arkiv, serie F5.
Svenska Baptistsamfundet var även delaktigt i U-hjälpsorganisationen Bröd till Bröder (nu ”Ge för Livet”). Organisationens handlingar finns i Örebromissionens arkiv, samt i olika lokala aktörers arkiv.
Kina: Handlingar från Kina från 1970-tal och framåt rör de kontakter som byggdes upp med de gamla församlingarna i Kina efter den politiska uppmjukningen i landet. Köpekontrakt för flera av Baptistsamfundets fastigheter förvaras i Equmeniakyrkans lokaler på Campus Bromma.
Japan: Svenska Japankommittén och Kommittén för Svenska Skolan i Japan drevs av flera frikyrkliga samfund. För handlingar rörande Svenska Japankommittén se även delarkiv i Svenska Missionskyrkans arkiv, ref.kod. SE/RA/730284/8/6 och kanske även i andra samfunds arkiv.
Indien: Se också Kvinnoförbundet, serie E2 och Sociala Missionen, serie E1.
Thailand: Handlingar rörande missions- och hjälparbete i Burma är sidospår inom Thailandmissionen och arbetet i Karenregionen, Thailand. Det fanns också ett samarbete mellan SB och THS och Myanmar Institute of Theology (MIT) runt lärarutbyte mm. Många av projekten bedrevs i nära samröre med Baptistsamfundets Sociala Mission, Diakonia och andra organisationer. Se också Kvinnoförbundet, serie E2.
Utländska missionskommittén (1901-1904) Kommittén för mission utom landet (1904-1940) Yttre Missionskommittén (1940-1953).
1954-1963 låg yttre missionen under Missionsutskottet/Verkställande utskottet, se Huvudarkivet, serie A3. Yttre missionen handhades av missionsstyrelsens verkställande utskott under 1954-1963 (se Huvudarkivet, serie A3). Från 1964 självständig sektion (BMS) under styrelsen, se serie A2.
Protokoll från årskonferenser, samt från olika stationsmöten, kommittémöten etc. Verksamhetsrapporter, räkenskapssammandrag, revisionsberättelser samt andra handlingar till årskonferenserna.
Handlingar från Kinamissionen finns i serierna A3, E3 och F3. Serien i folioformat.
Internationell korrespondens och korrespondens med missionsfälten. Även korrespondens inom landet i internationella missionsfrågor. För korrespondens före 1948, se Huvudarkivet, serie E1. För handlingar efter Allmänna Konferensen 1964, se serie E1b.
Yttre Missionen (YM), Baptisternas Internationella Mission (BIM). Yttre Missionssekreteraren, biträdande expeditionssekreterare och övriga handläggare inom Internationella Missionen. För korrespondens före Allmänna Konferensen 1964, se serie E1a.
Se också serierna E1a och E1b, samt Huvudarkivets korrespondensserier, framför allt för äldre handlingar.
Volymer med missionärskorrespondens innehåller missionärernas korrespondens, huvudsakligen med expeditionen i Stockholm under perioden 1948-1962, ordnad alfabetiskt (i stort sett) efter korrespondent. Samtliga volymer omfattar inte hela perioden, beroende på korrespondenternas tjänstgöringstid. Korrespondens med enstaka missionärer från andra fält kan finnas med i dessa volymer.
Innehåller också inkomna protokollskopior från olika organisationer med anknyning till SBs missionsverksamhet i Kongo, t.ex. CBB (Communaute Baptiste du Bandundu), MAF (Mission Aviation Fellowship) m.fl.
Kongomissionens centrala administration. Omfattar även inkomna handlingar från olika organisationer i Kongo/Zaire, fr.f.a. systersamfundet Communauté Baptiste de Bandundu (CBB).
Handlingar från Kongomissionen finns i serierna A2, E2, F2a-f och G2.
Studiekompendier på Lingala och Kisakata för missionärerna. Undervisningsmaterial, bibelöversättningar mm på Lingala och Kisakata för skolelever och församlingsmedlemmar.
Handlingar från Kongomissionen finns i serierna A2, E2, F2a-f och G2. Se även Oskar Anderssons personarkiv, volym F1:2.
Köpekontrakt för Baptistmissionens fastigheter i Kiaohsien, Chucheng, Gaomi, Rijao (även Kiashou?) samt en handmålad karta över Kiaohsien förvaras i Equmeniakyrkans lokal på Campus Bromma. Deras långsiktiga förvarande är inte löst.
Handlingar från Kinamissionen finns i serierna A3, E3 och F3
Många av projekten, framför allt de som rörde familjeplanering (CMAI) och lepravård, bedrevs av Sociala Missionen i mycket nära samband med Yttre Missionen/BIM.
Handlingar från Indienmissionen finns i serierna E5 och F5a-b.
LAssociation de Coopération en Tunisie (ACT) - por léducacion et le développment, senare namnändrat till Association for Cooperation and Transformation.
ACT är en NGO med kristen grund, som arbetar med hälsovård, landsbygdsutveckling, handikappfrågor och sociala frågor. Den grundades på initiativ från bland andra Lars O Molin, Örebromissionen. Organisationen är registrerad i Sverige (org.nr. 875001-4840) och har kontor i Örebro och Tunis. Svenska Baptistsamfundet har genom olika medarbetare varit verksamma inom organisationen.