Redan under 1940-talet fördes diskussioner om stöd åt ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet. Det kom att utmynna i ett ökat statligt och kommunalt engagemang på området. Yrkesutbildningen av ungdomsledare blev föremål för flera utredningar under 40 - och 50-talen. Nämnas bör: den statliga ungdomsvårdskommittens betänkanden 1944- 1947, som ägnades ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet, 1953 års statliga utredning angående stöd åt nykterhetsorganisationer och ungdomsvårdande sammanslutningar, vilket resulterade i de s.k. Tollarekursernas tillkomst, 1959 framlade slutligen skolöverstyrelsens planeringskommitte för de stora barnkullarna en utredning om ungdomsledarutbildning. Den sist nämnda utredningen kom dock inte att utmynna i några konkreta resultat.
Vid sidan av skolöverstyrelsens Tollarekurser kom ungdom~ledarutbildning att bedrivas av t.ex. KFUM och KFUK vid ett gemensamt ungdomsledarinstitut, av diakonistyrelsen vid Sköndalinstitutet, samt av vissa folkhögskolor, som Braheskolan, Stensund och Lidingö folkhögskola. I Stockholm hade Birkagårdens folkhögskola en liknande utbildning i samarbete med ABF från 1962. Den kraftiga utbyggnaden av ungdomsverksamheten i Stockholm resulterade i krav på utbildning av ungdomsledare. I juni 1959 fick en särskild kommitte i uppdrag att för barnavårdsnämndens räkning utreda behovet av ungdomsledarutbildning i Stockholm, samt att utarbeta riktlinjer och förslag beträffande kommunalt stöd åt sådan utbildning.
I kommitten ingick bl.a föreståndaren för Birkagården, Curt Norell, konsulenten i skolöverstyrelsen. Lars Gråby, samt ungdomsintendent Anna-Greta Gustafsson som fungerade som ordförande. Utredningen överlämnades i mars 1961.
Ovan nämnda kommitte föreslog att utbildningen skulle ges i form av en ungdomsledarfolkhögskola, men efter fortsatta diskussioner inom Stockholms förvaltning övergavs dock denna tanke och man kom istället att fastna för ett annat alternativ, ett ungdomsledarinstitut av yrkesskolekaraktär. För övrigt medgav ej folkskolestagan yrkesinriktade utbildningar i folkskoleform.
Kontakt togs också med Kungliga överstyrelsen för Yrkesutbildning, som ställde sig positiv till en ettårig ungdomsledarutbildning och medgav en försöksutbildning med årliga 20 000 kronor i statsbidrag.
I ett tjänstememorial från barnavårdsdirektören den 23 februari 1963 föreslogs att anslaget till driften av institutet skulle upptagas under stattitel i barnavårdsnämndens stat. Detta menade man skulle ge administrativ och ekonomisk anknytning till nämndens ungdomsstyrelse och fritidsavdelningen, vilket man ansåg vara viktigt med tanke på utbildningens nära samband med barnavårdsnämndens verksamhet i övrigt".
Av praktiska skäl ansåg man vidare, att institutet skulle utformas som en gren av Stockholms Stads barnavårdsskolas verksamhet. Detta var en central yrkesskola för bl.a barnsköterskor. Vidare föreslogs bl.a att utbildningen skulle bli ettårig.
I en skrivelse till drätselnämnden den 25 april 1963 hemställde barnavårdsnämnden om medgivande att få överskrida vederbörliga anslag i barnavårdsnämndens stat för år 1963 med 60 000 kronor, av vilket belopp 20 000 kronor beräknades komma att täckas av statsbidrag.
Nämnden överlämnade efter yttrande ärendet till Stockholms Stadsfullmäktige och åberopade samtidigt det av barnavårdsdirektören avgivna tjänstememorialet av den 23 februari 1963 . Beslut om inrättandet av ett ungdomsledarinstitut togs av Stadsfullmäktige den 18 juni 1963 utl 215 ).
STOCKHOLMS STADS UNGDOMSLEDARINSTITUT ( ULI )
1963-06-18: Stockholms Stadsfullmäktige beslutade ( utl 215) anslå 60 000 kronor för att anordna kvalificerad ungdomsledarutbildning med start HT 1963, sedan Kungl. överstyrelsen för Yrkesutbildning medgivit en försöksutbildning med årliga 20 000 kronor i statsbidrag. Barnavårdsnämnden blev huvudman för den ettåriga utbildningen.
1967-07-01: Ungdomsledarinstitutet överfördes till Stockholms skoldirektion i enlighet med ett beslut av stadsfullmäktige den 19 juni 1967 ( utl 218 ) och förlades till Enskede fack- och yrkesskola, Enskede Gård. Även organisatoriskt sammanfördes institutet med yrkesskolan.
1971-07-01: Enskede fack- och yrkesskola blev gymnasium och benämndes Enskedegårds gymnasium och Ungdomsledarinstitutet blev en specialkurs med oförändrat innehåll . Beslut i kommunalfullmäktige den 17 juni 1971 ( utl 159 ). Bakom denna förändring låg ett beslut i Riksdagen från 1968 (prop 1968:140 ) som innebar att gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan fr.o.m den 1 juli 1971 skulle sammanföras till en gemensam skolform, benämnd gymnasieskolan.
1976-07-01: Ungdomsledarinstitutet överfördes nu till St:Eriks folkhögskola som tvåårig fritidsledarlinje, men kvarstannade i sina lokaler i Tallkrogen, dit man flyttat 1973, och kallades alltjämt Ungdomsledarinstitutet. Bakgrunden till denna omläggning var regeringens proposition om tvåårig fritidsledarutbildning vid flera folkhögskolor ( prop 1975:14 ) . Från Ungdomsledarinstitutets sida kom därför krav på att utbildningen skulle överföras i högskoleform och bli tvåårig; detta med hänvisning till en ökad "konkurrens" från folkhögskolor som startat tvååriga fritidsledarutbildningar.
1979-07-01: Fritids- och ungdomsledarutbildningen inlemmades i den under detta år tillkomna Tallkrogens folkhögskola ( senare Tallkrogen/Årstagårdens folkhögskola.), samtidigt som St:Eriks folkhögskola delades. Utbildningen ingick fr.o.m detta datum i Tallkrogens kursutbud, varför Stockholms Stads Ungdomsledarinstituts arkivbildning härmed.
Bilagor: l. Skiss över organisationen kring Ungdomsledarinstitutet fr.o.m inrättandet 1963 t.o.m den 30 juni 1967.
2. Skiss över organisationen kring Ungdomsledarinstitutet fr.o.m den l juli 1967 t.o.m den 30 juni 1976. upphör.
(dessa bilagor finns i manuella förteckningen)
Stockholm i stadsarkivet den 12 mars 1993 Christina Hellgren