Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Civildepartementet I


Inledning

Civildepartementet tillkom i samband med departementalreformen i maj 1840. Det upphörde med utgången av juni månad 1920, då huvuddelen av dess ärenden överfördes till de nyinrättade social- och kommunikationsdepartementen (KM:ts stadga angående fördelningen av ärendena mellan statsdepartementen den 25 juni 1920, SFS 1920:333.). Något samband mellan detta äldre departement och en senare tids civildepartement finnes inte.

1. Civildepartementets ärenden.
Enligt 1840 års departementalstadga (KM:ts stadga angående fördelning av ärenderna emellan statsdepartementerne den 16 maj 1840, SFS 1840:14.) hörde följande ärenden under civildepartementet:
Lanthushållning, bergsrörelse, handel, sjöfart, fabriker, hantverk och andra näringar utom vad rör beskattningen, ävensom bildnings- och undervisningsanstalter för dessa näringar;
skjutsväsendet, gästgiverier, allmänna vägar, broar, färjor, kanaler och andra kommunikationsanstalter med undantag av post- och telegrafinrättningar; ekonomiska ordningsmål;
försäkrings-, dykeri- och bärgningsärenden; anstalter till förekommande av smittosamma sjukdomars införande i riket;
undsättningar och lånebidrag av de till departementet hörande fonder och särskilda anslag för jordbruk, fabriker och andra näringar;
lantmäteriet, skiftes-, avvittrings- och justeringsverket, hemmansklyvning samt avsöndring av jord eller andra lägenheter från hemman;
tabellverket samt alla civila ärenden ej hörande under annat departement.

Vidare föreskrevs i denna stadga att i samråd med chefen för civildepartementet skulle beredas ärenden om avhandlingar med främmande makter som avse rikets handel och sjöfart, frågor om lots- och båkanstalter ävensom angående tullbevillningen och postväsendet förekommande eller därmed gemenskap ägande frågor.

Enligt stadgan skulle följande verk och myndigheter höra under civildepartementet:
Bergskollegium med bergslagsstaterna;
kommerskollegium;
överståthållaren och landshövdingarna samt de till överståthållarämbetet och länsstyrelserna hörande ämbets- och tjänstemän;
generallantmäterikontoret med lantmäteri- och justerarestaterna;
stuteriöverstyrelsen med därunder lydande inrättningar;
karantänskommissionen;
styrelser för kanal-, slussverks-, hamn- och väganläggningar;
konvojkommissariatet;
kommissionen över tabellverket;
städernas tjänstemän, som icke innehava domarebefattningar;
lantbruksakademin samt andra bildnings-, undervisnings- och uppmuntringsanstalter för näringarne;
och försäkringsbolag.

Till följd av industrialiseringen, kommunikationernas utveckling m.m. tillfördes departementet efter hand nya arbetsuppgifter, utan att detta fastslogs i särskild stadga. Således kom järnvägsärendena att läggas under civildepartementet (1908 års departementalkommitterades betänkande II:3:1, s. 2), liksom de sociala och socialpolitiska ärenden som blev aktuella mot 1800-talets slut: arbetarskydd och arbetarförsäkring, frivilliga sjukkasseväsendet, invaliditets- och ålderdomsförsäkringen, förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare samt ärenden rörande arbetsmarknaden i övrigt. (Departementalkommitterade 11:3:2, s 39 ff.)

1900 års förnyade departementalstadga (KM:ts förnyade stadga angående fördelningen av ärendena mellan statsdepartementen 31/3 1900, SFS 1900:12) innebar avsevärda förändringar av departementets ärendesområde.
Till det nyinrättade jordbruksdepartementet överfördes ärenden angående jordbruk och fiske, veterinärväsendet, lantmäteriet, avvittringsverket samt hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring, rikets allmänna kartverk, den geologiska undersökningen, skjutsväsendet m.m. (Departementalkommitterade II:6, s 2) Till finansdepartementet överflyttades ärenden angående handel, industri, bergsbruk, hantverk och sjöfart m.m. Till civildepartementet överfördes från finansdepartementet ärenden angående post, telegraf och telefon. (Departementalkommitterade II:4, s 2.) Till civildepartementet överfördes vidare från ecklesiastikdepartementet ärenden angående medicinalväsendet och hälsovården. (Departementalkommitterade II:5, s 2.)

I 1900 års förnyade departementalstadga beskrevs departementets ärendesområde på följande sätt:
Ärenden rörande lantregeringen samt landskommuner, köpingar och städer;
stiftande, upphävande ändring eller förklaring av kommunalförfattningar (Praxis såväl före som efter tillkomsten av den förnyade departementalstadgan var att kommunallagstiftningen, såvida den angick kyrko- och undervisningsväsendet, handhades av ecklesiastikdepartementet, departementalkommitterade 11:5, s 3 f. Detta stadgades uttryckligen i kungl kungörelse 30/1 1903, SFS 1903:9);
järnvägar, post, telegraf, telefon och andra elektriska anläggningar, väg-, farled- och hamnanläggningar jämte kommunikationsväsendet i övrigt, med undantag av frågor om väg-, färje- och brohållningsskyldighet;
medicinal- och karantänsväsendet, den allmänna hälsovården samt sjukvårdsanstalter, med undantag för militärstaternas sjukvårdsanstalter;
försäkrings- och sjukkasseväsendet samt andra sociala frågor;
eldfarliga oljor samt explosiva varor och dylikt;
riksgränsen;
lapparnas särskilda ställning;
övriga civila ärenden, icke tillhörande annat departement.

Under civildepartementet skulle följande verk och myndigheter höra:
KM:ts befallningshavande och landsstaten samt de till överståthållareämbetet hörande ämbets- och tjänstemän;
generalpoststyrelsen med poststaten;
medicinalstyrelsen med läkarestaten, utom de vid armén och flottan anställde läkare, ävensom direktionen vid gymnastiskt-ortopediska institutet;
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med underlydande distriktstjänstemän ävensom väg- och vattenbyggnadskåren;
telegrafstyrelsen med telegrafstaten;
järnvägsstyrelsen med järnvägsstaten;
städernas styrelser, verk och tjänstemän, vilka icke innehava domarebefattning;
karantänsstaten;
kontrollanter för undersökning av eldfarliga oljor;
inspektionen för explosiva varor;
direktioner för kanal- och hamnarbeten;
allmänna försäkringsanstalter.
Fram till 1920 skedde därefter avsevärda förändringar av civildepartementets ärendesområde.

Till civildepartementet fördes sålunda följande ärenden. År 1903 stadgades att lagstiftningsfrågor i ärenden angående försäkringsanstalter och sjukkassor samt angående ersättning för skada av olycksfall i arbetet skulle tillhöra civildepartementet, även i den mån dessa kunde avse bestämmelser av civillags natur. (K kungörelse 30/1 1903, SFS 1903:9.) År 1912 definierades närmare de sociala frågor, som tillhörde civildepartementet: ärenden angående arbetsmarknaden, förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare, arbetarskydd, åtgärder för social förtänksamhet samt ärenden angående arbets- och annan socialstatistik. Även lagstiftningsfrågor i dessa ärenden skulle tillhöra civildepartementet. (K kungörelse 28/11 1912, SFS 1912:305.) Fattigvårdsärendena överfördes till civildepartementet från jordbruksdepartementet den 1 januari 1919. (K kungörelse 22/11 1918, SFS 1918:898.)

Från civildepartementet fördes följande ärenden till andra departement. År 1909 överfördes ärenden rörande det kommunala skatteväsendet till finansdepartementet (K kungörelse 26/11 1909, SFS 1909:134.), år 1912 även ärendena rörande kommunernas hushållning. (K kungörelse 28/11 1912, SFS 1912:305.) Likaledes till finansdepartementet överfördes den 1 juli 1918 ärenden rörande elektriska anläggningar, med undantag av elektriska spårvägs- och järnvägsanläggningar (K kungörelse 28/6 1918, SFS 1918:446), samt den 1 januari 1920 ärenden angående eldfarliga oljor samt explosiva varor. (K kungörelse 19/12 1919, SFS 1919:806.) Ärenden angående regering och riksdag överflyttades till justitiedepartementet år 1919. (Prop 1919:1, sjätte huvudtiteln, s 2, prop 1919:359, s 61 f.)

Vid departementets upphörande den 1 juli 1920 överfördes följande ärenden till socialdepartementet: sociala frågor i allmänhet, socialförsäkringsfrågor, ärenden angående arbetsmarknaden, bostadsväsendet, fattigvårds- och hälsovårdsfrågor, ärenden rörande lantregeringen, städer, kommuner, allmän ordning och säkerhet samt ärenden rörande lappväsendet. Till kommunikationsdepartementet fördes ärenden rörande järnvägar och spårvägar, post, telegraf och telefon, kanaler, farleder och hamnar, vägar, broar och färjor, skjutshållet, automobiltrafik, kommunikationsväsendet i övrigt till lands samt lufttrafik, vidare ärenden angående statens vattenfall, stadsplaneväsendet, byggnads- och brandväsendet. Till justitiedepartementet överfördes ärenden angående riksgränsen och rikets vapen och flagga. (KM:ts stadga angående fördelningen av ärendena mellan statsdepartementen 25/6 1920, SFS 1920:333.)

2. Byråindelningen m m
Före det allmänna genomförandet av byråsystemet inom statsdepartementen existerade under åren 1855-1875 en s k förvaltande byrå inom civildepartementet, brännvinskontrollbyrån. (Inrättad 1/8 1855, k brev till statskontoret och samtliga KM:ts befallningshavande 1/6 1855, civildepartementets reg.) Den 1 januari 1874 överflyttades denna byrå till finansdepartementet. (K kungörelse 13/12 1872, SFS 1872:82.) År 1908 ombildades byrån till ett självständigt ämbetsverk, kontroll- och justeringsstyrelsen. Brännvinskontrollbyråns handlingar återfinnes i kontrollstyrelsens arkiv (RA).

Vid genomförandet av byråsystemet i civildepartementet år 1874 uppdelades ärendena på fyra byråer under ledning av byråchefer, sedermera med titeln kansliråd, samt en avdelning under expeditionschefens direkta ledning.
Första byrån tilldelades ärendena rörande lantregeringen, lantpolisen, kommunalförfattningarnas tillämpning, lantbruket och lantmannanäringar, samt ärenden i övrigt som ej kunde anses tillhöra annan byrå inom departementet.
Andra byrån skalle handlägga frågor rörande städernas styrelser, verk och inrättningar, tillämpning av ordningsstadgan för rikets städer samt byggnads- och brandordningar, handel, sjöfart och hamntaxor, bergsbruk, slöjder m m.
Till tredje byrån hörde alla kamerala mål; frågor rörande skjuts-, gästgiveri-, bro- och väghållningsskyldighet, hemmansklyvning och jordavsöndring, avvittringsmål, flottningsmål, ärenden rörande fiskerinäringen m m.
Till fjärde byrån hörde ärenden rörande allmänna och enskilda järnvägsbyggnader, järnvägstrafiken, justeringsverket, allmänna väg- och vattenbyggnader och arbeten för utdikningar och sjösänkningar. Till expeditionschefens avdelning skulle de sk löpande mål höra, som handlades av expeditionschefen. (Prop 1874:1, bil 5 b, s 4 f.) Denna avdelning kom redan under 1870-talet att benämnas expeditionschefens byrå eller femte byrån. Som departementschefens biträde i fråga om tillsynen över de inrikes försäkringsanstalterna fanns fr.o.m. år 1887 en försäkringsinspektör anställd inom departementet. (K kungörelse 22/10 1886, SFS 1886:80, prop 1903:34, s 3 f.)

Förändringarna av departementets ärendesområde till följd av den förnyade departementalstadgan år 1900 medförde följande konsekvenser för byråerna. Första byråns jordbruksärenden överfördes nu till jordbruksdepartementet. Den tredje, kamerala, byråns ärenden inklusive ärenden angående lantmäteriet, rikets allmänna kartverk samt veterinärväsendet överfördes likaledes till jordbruksdepartementet. Andra byråns ärenden rörande handel, sjöfart och bergsbruk överflyttades till finansdepartementet; från detta departement överfördes till civildepartementet och dess andra byrå ärenden rörande post, telegraf och telefon. Hälsovårdsbyrån överflyttades från ecklesiastikdepartementet och utgjorde fram till civildepartementets upphörande dess tredje byrå. Från fjärde byrån överfördes ärenden angående väganläggningar, utdikning och odlingslånefonden till jordbruksdepartementet, liksom femte byråns ärenden angående den geologiska undersökningen.
Beredandet och föredragandet av femte byråns ärenden hade i allmänhet ålegat underordnade tjänstemän inom departementet. År 1906 förordnades en särskild föredragande för byråns ärenden. (Prop 1906:1, sjätte huvudtiteln, s 171 ff.) Först år 1918 inrättades en byråchefstjänst (kansliråd) på ordinarie stat för denna byrå. (Prop 1917:230, s 21.) Byråns personal hade att gå departementschefen och expeditionschefen tillhanda vid uppdrag och utredningar av olika art. (Prop 1906:1, sjätte huvudtiteln, s 173.) Under åren närmast efter sekelskiftet handlades även inom denna byrå bl.a. vissa ärenden rörande regering och riksdag samt departementets personalärenden. År 1904 överfördes från fjärde byrån ärenden rörande järnvägstaxor och järnvägsaktiebolagsordningar m m, samt från andra byrån ärenden angående elektriska anläggningar (Ibid, s 170 f.) Från tredje byrån överfördes år 1906 ärenden angående allmänna arbeten (1902 års löneregleringssakkunnigas betänkande 53, 1917, s 89) och år 1913 ärenden angående sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor. Byrån tilldelades även automobilärendena. År 1918 överflyttades dess ärenden angående elektriska anläggningar till finansdepartementet.

För att få till stånd en minskning av antalet eftersläpande ärenden hade under år 1907 extra föredraganden tillfälligtvis förordnats att bereda och föredraga vissa ärenden, som utsöndrades från byråerna. Följande år förordnades en särskild extra föredragande, som hade att bereda och föredra besvärsmål tillhörande andra, tredje, fjärde och femte byråerna, vissa besvärsmål från första byrån samt även en del andra ärenden från byråer med många eftersläpande mål. (Prop 1908:1, sjätte huvudtiteln, s 104.) Därmed hade den extra sjätte byrån tillkommit.

Regeringsrättens tillkomst 1909 medförde inte någon förändring vad beträffar föredragningen av de administrativa besvären. Huvuddelen av första byråns besvärsärenden i regeringsrätten - angående beslut av lantkommun - föredrogs även i fortsättningen av chefen för denna byrå, medan de övriga byråernas besvärsärenden föredrogs av den särskilde föredraganden (Departementalkommitterade I, s 84), som även hade att handlägga vissa järnvägstaxe- och trafikärenden.(Departementalkommitterade II:3, s 15.) År 1913 tillkom även en biträdande föredragande för sjätte byråns ärenden (1902 års löneregleringssakkunnigas betänkande 53, 1917, s 273 f.). År 1918 inrättades en ordinarie byråchefstjänst för denna byrå (Prop 1917:230, s 21, s 76).

Detta år inrättades en sjunde byrå inom departementet, lagbyrån, under ledning av en byråchef för lagärenden (Ibid. S 22, s 76).
I samband med inrättandet av statssekreterarebefattningen år 1917 tillkom statssekreterarens avdelning, som hade att gå statssekreteraren tillhanda vid arbetet på departementets propositioner till riksdagen m.m. (Instruktion för befattningshavarna inom statsdepartementen 14/12 1917, SFS 1917:912, 5 §.).

Civildepartementets åttonde byrå, den s k extra fattigvårdsbyrån, tillkom som en följd av att fattigvårdsärendena överflyttades till civildepartementet från jordbruksdepartementet den 1 januari 1919. Kanslirådet och chefen för denna byrå var samtidigt statens fattigvårdsinspektör (Prop 1918:135, s 272 ff. Hesslén, Departement och verk, i Festskrift till Axel Brusewitz, s 255 f.). Fattigvårdsbyråns diarier och koncept till byråskrivelser från den tid den tillhörde civildepartementet återfinnes nu i socialstyrelsens arkiv (RA).
Genom inrättandet av försäkringsinspektionen den 1 januari 1904 upphörde den tidigare försäkringsinspektörsbefattningen inom civildepartementet (Prop 1903:34, s 3 ff. Instruktion för försäkringsinspektionen 31/12 1903, SFS 1903:138.) Försäkringsinspektörens handlingar t.o.m. år 1903 återfinnes nu i försäkringsinspektionens arkiv (RA).

Under åren 1904-1911 utgick ett årligt anslag till en särskild föredragande inom civildepartementet, som hade att biträda vid beredningen av vissa försäkringsärenden. Denna uppgift övergick sedan anslaget indragits till försäkringsinspektionen. (Prop 1903:34, s 11 f, s 13. Departementalkommitterade II:3, s 291.)
Ökningen av antalet ärenden rörande stadsplaner och byggnadsfråqor ledde år 1913 till att en befattning som biträdande föredragande i dessa ärenden inrättades inom andra byrån (1902 års löneregleringssakkunnigas betänkande 53, 1917, s 270 ff, s 494 f.). Ett årligt extra anslag härtill utgick därefter t.o.m. juni 1920, d.v.s. så länge departementet existerade. Den inom civildepartementet bildade samlingen av stadsplaner och stadsplanebeskrivningar överfördes detta år till kommunikationsdepartementet och därifrån till byggnadsstyrelsen. År 1967 överfördes byggnadsstyrelsens samlingar av stadsplaner och beskrivningar till det nyinrättade statens planverk (Se PM RA dnr 1608/S 22/1971.).

Då civildepartementet upphörde vid halvårsskiftet 1920 överflyttades första byrån med dess landsstats- och kommunalärenden till socialdepartementet, där den blev den tredje byrån, landsstatsbyrån. Till denna byrå fördes även civildepartementets andra byrås ärenden rörande städer. I övrigt överflyttades denna byrå till kommunikationsdepartementet, även där den andra byrån, post- och telegrafbyrån. Tredje byrån, hälsovårdsbyrån, flyttades till socialdepartementet och blev dess andra byrå. Fjärde byrån, järnvägsbyrån, överfördes till kommunikationsdepartementet och blev dess första byrå. Femte byråns ärenden delades nu upp på två byråer. Dess ärenden angående sociala frågor, socialförsäkring, bostadsfrågor m.m. överfördes till socialdepartementet och dess första byrå, socialbyrån, medan ärendena angående allmänna arbeten och trafikfrågor hädanefter handlades av kommunikationsdepartementets tredje byrå, trafikbyrån. Fattigvårdsbyrån flyttades till socialdepartementet och blev dess fjärde byrå. Stadsplaneärendena flyttades till kommunikationsdepartementet, där de liksom tidigare bereddes och föredrogs av en särskild föredragande. Civildepartementets regeringsrättsärenden uppdelades mellan socialdepartementets regeringsrättsbyrå och en extra regeringsrättsbyrå i kommunikationsdepartementet. Civildepartementets lagbyrå överfördes till socialdepartementet (Prop 1919;359, s 64 ff, s 73 ff. Prop 1920:3, s 51 ff, s 66 ff.).

Inom civildepartementets byråer har viss arkivbildning försiggått; denna kan numera knappast i detalj rekonstrueras. Genomgående har varit förandet av ett byrådiarium, i huvudsak innehållande samma uppgifter beträffande de där upptagna ärendena som departementets huvuddiarium. I enstaka fall kan dock särskilda anteckningar ha gjorts i byrådiariet. Instruktionen för kanslitjänstemännen den 7 juni 1878 (SFS 1878:21) innehåller bestämmelsen (i 5 §) att kansliråden, vart för sin byrå, skulle ”föra förteckning över sådana av byrån expedierade beslut, vilka kunna tjäna till ledning vid avgörande av likartade frågor”. Bestämmelsen återfinnes även i instruktionen för befattningshavare inom statsdepartementen den 14 december 1917 (SFS 1917:912, 8 §). Stadgandet har resulterat i tillkomsten av prejudikatsamlingar eller sakregister, som regelmässigt ingått i byråarkiven. Delvis torde sakordsvis upplagda samlingar av koncept till respektive avskrifter av kungliga brev, ämbetsskrivelser m.m. ha fått fylla samma funktion som sådana förteckningar. (Jfr PM RA dnr 815/S 22/1971). Viktiga inslag i byråarkiven har vidare varit de mer systematiska liggare, som kunde föras där, över ärenden tillhörande byråns ämnesområde (järnvägsliggare, stadsplaneliggare etc).

Beträffande arkivbildningen inom de byråer, som beredde regeringsrättsärenden, är stadgan den 5 juni 1909 angående behandlingen inom statsdepartementen av ärenden som tillhöra K M:ts regeringsrätt (SFS 1909:49) av vikt.
Då byråerna överfördes till annat departement medföljde, uppenbarligen alldeles oreglerat, deras handlingar helt eller delvis. Upplagda liggare, register och samlingar av avskrifter har förts vidare inom byråerna. I en serie av accessioner från de departement, som övertog civildepartementets uppgifter, har riksarkivet mottagit bl.a. sakregister och liggare härrörande från civildepartementets byråer eller upplagda inom dessa. Vid inplaceringen av detta material har den principen varit vägledande, att volymer som avslutats under civildepartementets tid förts till dettas arkiv, medan andra volymer lagts till det departement, från vilket de senaste anteckningarna i dem härrör. I dessa senare fall har hänvisning gjorts i föreliggande arkivförteckning.

3. Ordningsarbetet.
De tidigare existerande samlingarna Civildepartementets ämnesordnade handlingar och Civildepartementets byrå- och registratorskontors arkiv har nu upplösts; handlingarna har inplacerats i huvudarkivet och i byråarkiven. I stor utsträckning har därvid den tidigare volymindelningen bibehållits. En konkordans över handlingarnas tidigare och nuvarande placering har bifogats förteckningen.

Samlingen Civildepartementets (kammarexpeditionens) byrå- och registratorskontors arkiv utgjorde ett resultat av ordningsarbeten inom riksarkivet, påbörjade år 1927 (MRA 1927, s 16.). För civildepartementets del blev resultatet av dessa ordningsarbeten att handlingarna ifråga uppdelades dels på ett antal ”byråarkiv” i vilka placerades de få dittills levererade byrådiarierna, bevarade förarbeten av olika slag m.m., dels på det s.k. ”registratorskontorets” arkiv, till vilket handlingar som outlösta resolutioner, liggare, departementsräkenskaper m.m. fördes. (Om registratorns uppgifter se de ovan nämnda instruktionerna SFS 1878:21 och 1917:912, 7 respektive 11 §.) Vid det nu företagna ordningsarbetet har en upplösning av dessa samlingar blivit nödvändig.

År 1927 påbörjades även en genomgång av civildepartementets ad acta-handlingar, varvid de icke diarieförda handlingarna frånskildes de diarieförda. Avsikten var att av dessa båda slag av ad acta-handlingar bilda "supplementära serier till de "anmälda" handlingarna, vilka serier komma att ordnas endera kronologiskt eller också i specialserier, så särskilt vissa periodiskt återkommande uppgifter, bl a från länsstyrelserna" (MRA 1927, s 16). Detta arbete synes i huvudsak ha varit fullbordat år 1938 (MRA 1932, s 8, MRA 1933, s 11, 1938, s 15, samt PM av H Appelgren 8/3 1933, Ing I:151 1933. Förteckningen över Civildepartementets ej konseljhandlingar samt ämnesordnade handlingar är daterad 1946.).

Uppdelningen av ej konseljhandlingarna dels på en serie diarieförda handlingar, lagda årsvis efter diarienummer, dels på serier av ej diarieförda handlingar lagda efter avsändare, är således ej ursprunglig utan tillkommen i riksarkivet. Att återställa ad acta-serien i dess ursprungliga skick har bedömts som omöjligt. De tidigare konstruerade ad acta-serierna har därför bibehållits och återfinnes nu under signum EII i huvudarkivet.
Volymbildningen i samlingen Ämnesordnade handlingar synes åtminstone till viss del ha varit ursprunglig (MRA 1920, s 228. Se även den i noten ovan nämnda promemorian.).

Huvuddelen av denna samling utgjordes av icke anmälda, periodiskt inkommande rapporter eller skrivelser i särskilda ärenden; dessa har nu huvudsakligen placerats i huvudarkivet under signum E II, en mindre del under F.
Vid upplösningen av samlingarna Civildepartementets byrå- och registratorskontors arkiv och Ämnesordnade handlingar har följande i stort sett varit vägledande.
1. Om en volym uppenbarligen tillhört ett byråarkiv har den redovisats där. Om tvekan rått härom har den satts i huvudarkivet.
2. Volymer som genomgående innehållit diarieförda handlingar har, om inte särskilda skäl talat emot detta, upplösts; handlingarna har lagts på vederbörande diarienummer i serien av diarieförda ej konseljhandlingar (E II aa). I vissa fall har handlingarna fördelats på övriga allmänna serier av inkomna handlingar.
3. Den volym eller svit volymer som i övrigt genomgående bestått av inkomna handlingar har placerats under någon av specialserierna under E (E II b).
4. Om volymen eller sviten av volymer däremot varit uppblandad med inom departementet tillkomna översikter eller haft karaktären av för något visst ändamål av departementet hopsamlade uppgifter har den satts under F.
Under ordningsarbetet har civildepartementshandlingar från följande accessioner inordnats i arkivet: från socialdepartementet acc 3/1966, 17, 45 och 76/1969, 53/1970 och 81/1971, från kommunikationsdepartementet 73/1969, 63/1971 och K 42/1973, från handelsdepartementet 33/1969, från justitiedepartementet 59/1970, från inrikesdepartementet 77/1970, från jordbruksdepartementet 42/1971 och från socialstyrelsen acc 34/ 1969. Sannolikt kommer ytterligare civildepartementshandlingar att påträffas inom statsdepartementen.

I flera av dessa leveranser har ingått samlingar av ämnesordnade koncept till och avskrifter av kungliga brev, ämbetsskrivelser m.m. Dessa ämnesserier har uppbrutits och koncepten har inordnats i den kronologiskt ordnade konceptserien, signum B II a i huvudarkivet. Angående inordnandet av koncepten se PM dnr 815/S 22/1971 och 1568/S 22/1971. Angående ordningsarbetet i övrigt se följande PM: 1370, 1567 och 1608/S 22/1971 samt 596/S 22/1972.
Som framgår av förteckningen finnes civildepartementshandlingar även i följande i riksarkivet förvarade arkiv: social-, kommunikations-, jordbruks- och handelsdepartementens, kommerskollegiets (statistiska avdelningen och statens elektriska inspektion), kontrollstyrelsens, socialstyrelsens (socialvårdsbyrån) samt försäkringsinspektionens arkiv. De stadsplaneritningar och -beskrivningar, som en gång tillhört civildepartementet, förvaras nu hos statens planverk (PM 1608/ s 22/1971).

Det bör i detta sammanhang påpekas att i riksarkivets kartsamling förvaras en mängd kartor och ritningar med proveniens från civildepartementet, ofta uttagna ur konseljakterna (Se kartsamlingens provenienskatalog, CD-handlingar. Större leveranser av kartor och ritningar har riksarkivet mottagit från civildepartementet åren 1902 och 1920. Se Wernstedt, PM angående kart- och planschsamlingen 1944, dnr I:683 1944.).

Stockholm i maj 1974
James Cavallie

 Arkiv (11 st)

Reference codeTitleDate 
01Huvudarkivet1840 – 1920
 
02Hemliga arkivet1899 – 1920 
03Regeringsrättsarkivet1909 – 1920 
04Första byrån1860 – 1920 
05Andra byrån1871 – 1920 
06Tredje byrån / Kamerala byrån1820c – 1897 
07Tredje byrån / Hälsovårdsbyrån1900 – 1919 
08Fjärde byrån / Järnvägsbyrån1857 – 1920 
09Femte byrån1894 – 1920 
10Sjätte byrån1908 – 1914 
11Statssekreterarens avdelning1918 – 1920