Mer om yrkesuppgifter
Anvisningar för personalen vid utsättandet av yrkesbeteckning.
I. Allmänna anvisningar
Före huvudyrkesbeteckningarna utsättes följande nomenklatur, angivande ställningen till yrket:
1 = manlig yrkesutövare,
2 = kvinnlig yrkesutövare,
3 = hustru utan eget yrke,
4 = gosse under 15 år,
5 = flicka under 15 år,
6 = manlig familjemedlem över 15 år,
7 = kvinnlig familjemedlem över 15 år.
Beteckningar för huvud- och biyrken införs i vederbörande avdelningar i kol. 2 och beteckning för yrke år 1925 till höger i kolumnen Skolbildning i församlingsboksutdraget. Huvudyrke betecknas med 5 siffror enligt yrkesschemat. Beträffande biyrke utesluts 4:e och 5:e siffrorna, beträffande yrke år 1925 utesluts 5:e siffran.
Yrke år 1925 skall endast anges, om personen i fråga då utövade annat yrke eller hade annan yrkesställning.
Yrkesbeteckningarnas utseenden framgår av följande exempel:
– En man, vars yrke är hemmansägare, betecknas 1–102–20;
– En person med bageri som biyrke betecknas 240;
– En person, vars yrke år 1925 var godsägare, betecknas 101–1.
Enligt den ledande principen för yrkesräkningen skall klassificeringen i första hand ske efter näringsfång och i andra hand efter yrkesutbildning.
1:a siffran i yrkesschemat anger huvudgrupp av näringsgren, t. ex. siffran 2 huvudgruppen industri och hantverk.
2:a siffran i yrkesschemat anger undergrupp inom huvudgrupp av näringsgren, t. ex. siffran 2 trävaruindustri inom huvudgruppen industri och hantverk.
3:e siffran i yrkesschemat anger särskild närings- eller yrkesgrupp inom undergrupp, t. ex. siffran 4 båtbyggeri inom undergruppen trävaruindustri av huvudgruppen industri och hantverk.
4:e siffran i yrkesschemat anger (social) ställning i yrket, t. ex. siffran 5 ställning som arbetare.
5:e siffran i yrkesschemat anger slutligen vissa genomgående yrken m. m. t.ex. siffran 4 smed i arbetarställning.
En smed vid ett båtbyggeri ska sålunda betecknas 224–54.
I nämnda fall har angivits beteckningen för en person med ett s.k. genomgående yrke, d.v.s. ett yrke, som efter sin natur inte hör hemma i någon särskild näringsgren utan vilkets utövare kunna uträtta någorlunda likartat hjälparbete inom helt olika näringar. En smed kan exempelvis finna sysselsättning såväl i jordbruk som industri. Till personer med genomgående yrkesutbildning kan räknas målare, reparatörer, murare, hantlangare, elektriska montörer, smeder, mekaniska montörer, reparatörer, snickare, timmermän, kuskar, chaufförer, utkörare, Maskinister (i land), eldare (i land), smörjare (i land), vaktmäster, bud, port och nattvakter, sadelmakare, tapetserare m. fl. En del slags funktionärer med genomgående yrkesutbildning specificeras endast i industrin.
Undantag från de allmänna reglerna utgörs av vissa genomgående yrken inom en del speciella näringsgrenar, vilkas utövare räknas som fackarbetare. Så betecknas alltid som fackarbetare (…–50) smeder, mekaniska montörer och reparatörer, som hänförs till undergrupp II A samt nr. 285 och 286, elektriska montörer och reparatörer, som hänförs till nr. 203 och 287, snickare och timmermän, som hänförs till undergruppen II C, sadelmakare och tapetserare, som hänförs till undergrupp II G (vanligen nr. 263), murare i husbyggnadsverksamhet samt väg- och vattenbyggnad, nr. 28y resp. 283, målare och lackerare, som hänförs till nr. 280, kuskar, chaufförer och utkörare, som hänförs till nr. 373.
Iakttas bör, att utövare av vissa speciella yrken vid försvarsväsendet och sociala inrättningar betecknas på särskilt sätt (se yrkesschemat).
Funktionärer utom och inom industrin (de sistnämnda med undantag av maskinister) uppdelas genom 5:e siffran på medhjälpande familjemedlemmar och övriga, medan alla medhjälpande familjemedlemmar i arbetarställning (huvudgrupperna I-IV) erhåller särskild beteckning ( …–40). Med medhjälpande familjemedlemmar menas barn, syskon och mågar. …–10, …–20. Företagare inom industri och hantverk och i tillämpliga fall även inom handel och samfärdsel betecknas med …–20, om de har 1–4 arbetare anställda i sin yrkesverksamhet, med …–10, om de har mer än 4 arbetare. Om, vilket särskilt bör gälla handel och samfärdsel, uppgift beträffande antalet anställda arbetare saknas eller inte synes lämplig för ändamålet, bör storleken av inkomsten av yrkesverksamheten läggas till grund för beteckningssättet. …–21. I faders eller moders yrke medhjälpande barn, upptagna i dessas hushåll, räknas inte som linted hjälp.
Ifall flera yrken utövas samtidigt, bör vid bestämmandet av huvudyrket hänsyn tas förutom till inkomstens storlek även till betydelsen i sociala hänseenden. Om yrkesväxling ägt rum under året, anges det yrke, som lämnade den största inkomsten, om inte av sociala skäl annat yrke bör föredras.
Om i deklarationen eller dess bilaga uppges annat yrke eller annan yrkesställning än i församlingsboksutdrag eller mantalsuppgift, äger deklarationen eller bilagan vitsord. Vid denna tillmäts uppgift från arbetsgivare större betydelse än deklarantens egen. Ett särskilt upprättat yrkesregister innehåller behövliga upplysningar om de flesta förekommande yrkesbeteckningar.
I alla tveksamma fall bör ledningen rådfrågas.
II. Speciella anvisningar rörande yrkesbeteckningarna i allmänhet
Då både huvudyrke, biyrke och yrke år 1925 kunna avses, anges i det följande i allmänhet endast de 3 första siffrorna i yrkesschemat.
1. Jordbruk med binäringar
Godsägare, hemmansägare och övriga jordägare betecknas med 101–10, 102–20 resp. 103–20, om de själva bruka sin jord, med 101–11, 102–21 resp. 103–21, om de inte själva brukar sin jord.
120 användes såväl för trädgårdsodlare med egen jord som för trädgårdsodlare med arrenderad jord.
110–111 användas för arrendatorer i övrigt.
Om en person är ägare eller arrendator, framgår i regel av deklarationen och dess bilagor eller fastighetslängden. Under rubriken "Förmögenhet vid beskattningsårets utgång" i deklarationen skall alltså för en ägare men inte för en arrendator bland andra poster även upptas gårdens taxeringsvärde. Vidare bör i bilagan rörande driften för en arrendator bland utgifterna under rubriken ”Arrenden och betesavgifter” ett belopp vara upptaget, för en jordägare däremot inte. Här bör ändå observeras, att en jordägare även kan arrendera ett område eller betesrätt. En jordägare, som arrenderar en mindre eller lika ungefär lika stor jordegendom som den ägda, betecknas som ägare. En jordägare däremot, som arrenderar större egendom än den ägda t. ex. en lägenhetsägare som samtidigt arrenderar ett hemman, betecknas som brukare.
Gränsen mellan gods och hemman är mycket svår att dra men kan anses ligga vid en areal av c:a 100 hektar öppen åker eller vid ett taxeringsvärde av c:a 80 000 kr., om inte andra grunder kunna anses vara att föredra. Skillnaden mellan godsägare och hemmansägare är kanske ibland mera av social art, så att bildning och börd snarare än gårdens storlek kan vara avgörande. En viss uppfattning om bildningsgrad erhålls genom mantalsuppgifternas till församlingsboks-utdraget överförda uppgifter om skolbildning. Samma skillnad som mellan godsägare och hemmansägare råder mellan arrendator och brukare.
Att dra gränsen mellan hemman och lägenhet bereder också stora svårigheter. Man kan anta, att ett hemman bör ha en åkerareal om minst 3 hektar, en häst och ett par kor och ett taxeringsvärde av minst 3000 kronor, men denna gräns måste användas med urskillning. Beteckningen lägenhetsägare är i viss mån tvetydig, i det att med detta kan förstås en innehavare antingen av en mindre jordbruksfastighet, 103, eller ett hus utan nämnvärt jordbruk, 604. Då deklaration med bilaga finns, bör bilagan i regel lämna besked. Har deklaranten i t. ex. bilaga för jordbruksfastighet uppgett sig äga åtminstone en ko eller i bilaga för annan fastighet än jordbruksfastighet (vilken bilaga ibland används för fastigheter, som statistiskt räknas som jordbruksfastigheter) uppgett ett inte allt för obetydligt belopp för värdet av försålda eller i hushållet använda produkter, väljs beteckningen 103. Finns inte bilaga till deklaration, undersöks, om fastighetslängden upptar lägenheten som jordbruksfastighet eller annan fastighet. I förra fallet väljs 103, i senare 604.
112. På många håll, särskilt i norra Sverige, kvarstår i församlingsboksutdraget benämningen torpare för personer, som friköpt torpet och därför bör betecknas med 103. Deklaration, fastighetslängd och mantalsuppgift lämnar ändå besked om detta.
120, 131. Yrkesbeteckningen i församlingsboken är i båda fallen vanligen trädgårdsmästare. Den förra beteckningen användes för sådana, som äger eller arrenderar sin trädgård och på så sätt driver rörelsen för egen del, medan den senare anger anställda, t. ex. vid ett gods för att mot viss ersättning sköta trädgården.
144 och 145 motsvaras ofta av beteckningarna gårdssmed och gårdssnickare. Övriga smeder och snickare på landet förs på resp. 205 och 222 eller den näringsgren, inom vilken de är anställda.
146. Här avses kuskar och chaufförer vid jordbruksegendomar för skjutsning samt stalldrängar. Denna yrkesklass bör skiljas från den i vissa landsändar vanliga benämningen körkarlar, kördrängar, d.v.s. personer som mera direkt är sysselsatta med jordbruk och som därför hänförs till 148–150.
148. Här avses statare och drängar med eget hushåll, i allmänhet gifta. Om far och son i samma hushåll båda betecknats som statare eller statdrängar, hänförs fadern till 148 men sonen på detta nummer, endast om av deklarationen tydligt framgår, att hans lön utgår även in natura, i annat fall på 150.
149. Detta nummer är avsett för tjänstefolk med utearbete; tjänstefolk med huvudsakligt arbete inomhus förs på husligt arbete (huvudgrupp V). Då kvinnliga tjänare i jordbruk ofta deltar i såväl ute- som innearbete, är det ibland svårt att avgöra, hur dessa bör betecknas. Hänsyn bör tas till antalet vuxna kvinnliga medlemmar av husbondens familj, vilka i första hand får anses syssla med arbete inomhus.
160-163. Hemmansägares (102–20) och brukares hemmavarande vuxna barn, mågar, bröder och systrar förs på resp. 160 och 162, då inget yrke eller beteckningen "jordbruksarbetare" är utsatt. Övriga jordägares (103–20) och torpares hemmavarande vuxna barn, mågar, bröder och systrar förs på resp. 161–163 endast i de fall, då inget yrke är angivit eller då de visserligen är betecknade som jordbruksarbetare men deras inkomst därav är obetydlig. Benämns de jordbruksarbetare och dessutom har mer ordinär inkomst, förs de på 150, om inte det av uppgifterna framgår eller görs sannolikt, att de arbetar hemma. Villkoren för användning av 160–163 är: 1) hemmavarande (alltså ingen anteckning i kol. 14 av församlingsboken om frånvarande); 2) ålder över 15 år; 3) arbetsför, d.v.s. inget lyte får förekomma, som omöjliggör deltagande i jordbruksarbete eller gör det mindre sannolikt, att dylikt arbete utförs, exempelvis blindhet, sinnessjukdom, fallandesjuka och lamhet.
160–164 och 183 får endast användas i fråga om hemmavarande personer, med vad i detta fall menas i husbondens hushåll upptagna. Dessa nr får som 4:e och 5:e siffra alltid 40. Nämndemän, häradsdomare och kyrkovärdar på landsbygden räknas vanligen som hemmansägare, om deras huvudyrke inte är angivet.
2. Industri och hantverk
Ofta ingår olika näringsgrenar i ett och samma företag, varför det kan uppstå svårigheter vid rubriceringen. Så är t. ex. järnverk samt järn- och stålmanufaktur (20x och 200), mekaniska verkstäder och skeppsvarv (201 och 202), pappersmassetillverkning och papperstillverkning (230 och 231), spinneri och väveri (250 och 251) ofta nära sammankopplade med varandra. Uppdelning av arbetarstammen låter sig ändå i allmänhet göras med ledning av lämnade yrkes- och inkomstuppgifter, men större svårigheter möter på en del håll vid fördelning av företagets ledande förvaltningspersonal, kontorspersonal och underordnade tjänstepersonal, som mycket ofta är gemensam för företagets olika avdelningar. Om ingen annan möjlighet finns, får nämnda personal rubriceras efter företagets huvudverksamhet.
För utrönande av företagens omfattning, uppdelning på olika näringsgrenar samt lokala fördelning rådfrågas tillgängliga uppslagsböcker, som handels-, industri-, och länskalendrar. 202, 224. Det förra avser byggnad av järn-, det senare av träfartyg. Observera, att även på järnfartyg utförs en del träarbeten av timmermän, som hänförs till 202.
203, 287. Det förra avser tillverkning eller reparation och i samband med detta montering av elektriska maskiner och apparater, det senare arbete vid elektricitetsverk o. dyl. samt montering an elektriska kablar och ledningar, uppsättande av kraftledningar, telegrafledningar och liknande.
28y. Hit räknas företagare och funktionärer vid husbyggnadsverksamhet samt alla byggnadsarbetare utom cement- och betonggjutare samt asfaltkokare. Iakttas bör, att bland byggnadsarbetarna med detta nummer endast murarna räknas som fackarbetare (28y–55). Övriga hänförs till sina genomgående yrken. På så vis betecknas byggnadssnickarna med 28y–55, byggnadsmålarna med 28y–51, murarhantlangarna med 28y–52.
283. Hit räknas företagare och funktionärer vid väg- och vattenbyggnad samt alla väg- och vattenbyggnadsarbetare utom cement- och betonggjutare samt asfaltkokare. Iakttas bör, att bland väg- och vattenbyggnadsarbetarna med detta nummer endast murarna räknas som fackarbetare (283–50). Övriga hänförs till sina genomgående yrken.
Hantverkares vuxna son med faderns yrke räknas som arbetare i hantverket ( …–40).
Hantverkares son utan uppgivet yrke på landsbygden samt dräng hos hantverkare på landsbygden räknas likaså som arbetare i hantverket.
3. Handel och samfärdsel
I möjligaste mån skiljs mellan gross- och minuthandel, vilket i allmänhet låter sig göras med hjälp av deklarationernas bilagor eller ovannämnda kalendrar.
3y0–322. Hit hänförs uteslutande företagare (ägare) eller föreståndare i handel och kommission men inte funktionärer och arbetarpersonal.
Handelsresande, försäkringsinspektörer m. fl. betecknas som företagare, om endast provision men inte fast lön erhålls, som funktionär, om fast lön erhålls. 326. Hit förs även en del med handel närbesläktade och en del mera sällan förekommande yrken, om vilka man ibland knappast vet, om något samband med handeln finns, nämligen personalen vid härvarande konsulat, och legationer, sekreterare hos privatpersoner samt stenografer, bokhållare, kassörer, revisorer och liknande utan närmare specifikation av eventuell viss näringsgren.
4. Allmän förvaltningstjänst och fria yrken
Utbildningen inom speciella yrken, av vilka särskilt de s.k. fria yrkena bör observeras, läggs i regel till grund vid rubriceringen. På detta vis betecknas en regementspastor som präst, 430, en lasarettsläkare eller professor vid medicinsk undervisningsanstalt som läkare, 460, en regementsveterinär som veterinär, 464, en lärare med militär titel vid militärläroverk som militär, 410.
Om inte annat sägs, förs de centrala ämbetsverkens personal i Stockholm under statens förvaltning (IV A) men personalen i övriga landet på sina resp. yrken. Så förs t. ex. vattenfallsstyrelsens tjänstemän i Stockholm på 400–402 men personalen ute i landet under väg- och vattenbyggnad, 283 och 284, eller elektricitetsverk och kraftledningar, 287. Däremot förs hela tullstaten under Statens förvaltning 405–408, lantbruksstyrelsens, stuteriöverstyrelsens, domänstyrelsens och skolöverstyrelsens hela personal under resp. närings- eller yrkesgrupp, riksbankens, riksgäldskontorets, postsparbankens, bankinspektionens, riksförsäkringsanstaltens och pensionsstyrelsens som statlig bank- och försäkringsverksamhet (III B). Se vidare yrkesschemat.
Personalen vid post, telegraf, telefon och järnväg (kommunikationsverken) föres under resp. rubriker.
5. Husligt arbete
Observera vad som anförs under 149. Nära släktingar utan inkomst och förmögenhet, som angivits som tjänarinnor eller hushållerskor, t. ex. en mor hos sin son, en syster hos sin bror, bör räknas som familjemedlemmar i hushållsföreståndarens yrke och inte som tjänarinnor eller hushållerskor. Detta gäller givetvis inte släktingar, som enligt ovan angivna regler ska hänföras till nr 160–164–183.
Om månadskarl, som fallet är särskilt i västra Sverige, används som benämning för handelsarbetare, förs densamma under handel, 328, och inte under husligt arbete.
6. F. d. yrkesutövare och övriga
Om en person angivits som kapitalist, husägare, inhyseshjon, änka eller f. d., men av erhållna uppgifter, framför allt deklarationen, tydligt framgår, att personen i fråga vid folkräkningstidpunkten utövade ett verkligt yrke, bör densamme hänföras till detta. Äldre personer utan inkomst och förmögenhet, vilka angivits som f. d., betecknas som familjemedlemmar, om de är upptagna i nära släktingars hushåll, annars som f. d. F. d. nämndeman, f. d. häradsdomare och f. d. kyrkovärd räknas vanligen såsom f. d. hemmansägare, om inte annat f. d. yrke uppgivs.
600. För att kunna betecknas som kapitalist bör i regel den behållna förmögenheten uppgå på rena landsbygden till 10 000 och i stad eller stadslikt samhälle till 20 000 kr.
601. För att kunna betecknas som ägare av större hus, 601, bör i regel den behållna förmögenheten av fastighet uppgå på rena landsbygden till 10 000, i närheten av stad eller stadslikt samhälle till 15 000 samt i stad eller stadslikt samhälle till 20 000 kr.
604. Observera vad ovan anförts om 103 och 604.
603 och 607 bör undvikas, om yrke kan angivas. En person utan angivet yrke eller betecknad med fröken, frånskild hustru eller liknade bör därför inte alltid föras på 607 utan på 600, om avsevärd förmögenhet finns, eller på 601 resp. 604, om hus ingår i förmögenheten. Grovarbetare i städerna bör sannolikt ofta vara att hänföra till byggnadsverksamhet eller stuveri- och transportarbete. Kommunalarbetare utan annan uppgift förs på 283 eller 288. Å församlingen skrivna, även ensamstående barn under 15 år, för vilka uppgift om yrke saknas hänförs till 607.
610, 611. Det förra numret har företräde, då båda kunna komma ifråga.
670. Hit förs endast personer, vilka bor på privata välgörenhetsinstitutioner eller annars verkar motta full försörjning från enskilt håll och för vilka ett f. d. yrke inte finns utsatt. Finns sådant yrke utsatt, förs de på detta senare, inte på 670. Exempel: gratialist, ibland lika med f. d. bruksarbetare, förs på 623.
671. Hit förs endast de, som bor på ålderdomshem eller annars ses motta full försörjning av kommunen. De bör alltså inte vara taxerade för inkomst eller äga förmögenhet. Om deras yrke eller f. d. yrke är känt, hänförs de till detta.
681. Fångar förs på visst yrke, om sådant för dem uppgivits, dock inte livstidsfångar.
Om för hemmadöttrar över 15 år uppgift saknas om yrke men desamma av taxeringsmyndigheterna taxerats till inkomstskatt med det för taxeringsdistriktet vanliga värdet av vivre och andra naturaförmåner (ofta 6–800 kr.), kan likväl antas, att de utövat något yrke, om föräldrarnas ekonomiska ställning är sådan, att den svårligen skulle medge, att döttrarna saknade förvärvsarbete. I regel bör de sannolikt ha innehaft anställning som tjänarinnor, även om de fortfarande är skrivna hos föräldrarna. Om det inte med stor sannolikhet kan fastställas, till vilken grupp av husligt arbete de bör hänvisas, upptas de på 575. I den händelse det ses som troligt, att de inte haft anställning som tjänarinnor, förs de på 603. Att märka är att detta inte avser jordägares, brukares, jordtorpares och fiskares döttrar, vilka förs på 160–163 och 183. Uppdrag som styrelseledamot o. dyl. hänförs till vederbörande näringsgren, om sådan kan fastställas, annars till nr 326.
III. Speciella anvisningar rörande biyrkesstatistiken
1) Som utövare av biyrke kan endast räknas personer med huvudyrke. För hustru eller familjemedlem, för vilken det inte angivits huvudyrke men väl biyrke, betecknas detta som huvudyrke, om det är av större betydenhet, t. ex. om en hustru med sömnad som biyrke erhåller en mera väsentlig del av sin utkomst därifrån.
2) Som biyrke räknas i regel endast förvärvsverksamhet av mera stadigvarande och fortlöpande art vid sidan av huvudyrket, t. ex. en jordägare med skomakeri som biyrke, däremot inte säsongsarbete eller arbete av rent tillfällig art, även om sådant lämnat avsevärd inkomst.
3) Om flera bisysslor uppgivits, utmärks som biyrke den ekonomiskt mest givande bisysslan med undantag för i sociala hänseenden mer betydelsefulla bisysslor. Om t. ex. en godsägare innehar ett kommunalt uppdrag, exempelvis som ordförande i kommunalnämnd, vilket lämnar sämre ekonomiskt resultat än ett ledamotskap i en bolagsstyrelse, bör det kommunala uppdraget anges som biyrke.
4) Endast biyrken om minst 50 kr. årlig inkomst medräknas.
5) Som biyrke räknas inte skogsarbete, som utförts av jordägare, arrendator, brukare eller jordtorpare i nära samband med jordbruket, som skogskörslor verkställda med för jordbruket avsedda dragare. Inkomsten av sådant arbete upptas vanligen i bilagan till självdeklarationen rörande inkomst av jordbruksfastighet men inte i själva deklarationen som inkomst av tjänst.
6) Kapitalist eller husägare räknas inte som utövare av biyrke.
7) Reservofficer eller –underofficer betecknas som utövare av biyrke, nr 410 resp. 411, om inkomst som sådan erhållits under det år, deklarationen avser.
8) Riksdagsmannauppdrag betecknas som biyrke, nr 420.
9) Avlönande kommunala uppdrag betecknas som biyrke, nr 420. Som sådana räknas även uppdrag som förmyndare och överförmyndare.