Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Riksdagens revisorer

Riksdagens ombudsmän och revisorer

Riksdagens revisorers arkiv 1971 - 2003
Tillhör Riksdagens ombudsmän och revisorer

INLEDNING
Handlingarna i Riksdagens revisorers arkiv 1971 - 2003 härrör från tiden för bildandet av Sveriges enkammarriksdag 1971 till och med Riksdagens revisorers upphörande som egen myndighet 30 juni 2003 i och med sammanslagningen med Riksrevisionsverket och bildandet av Riksrevisionen 1 juli 2003.

Riksdagens revisorers organisation
För varje valperiod väljes av Riksdagen tolv revisorer och lika många suppleanter. Av revisorerna utser Riksdagen en ordförande, en förste vice ordförande och en andra vice ordförande. Dessa tre får sedan förestå ordförandeskapet på varsin av de tre avdelningar som myndigheten är uppdelad i. Förutom ordföranden leds varje avdelning av tre revisorer och fyra suppleanter. De tre avdelningarna har sina förutbestämda granskningsområden och till sitt förfogande har de ett antal tjänstemän med olika slags expertkunskaper på gällande område.

Till sin hjälp har revisorerna ett kansli med cirka 30 anställda som utför själva utredningarna. Kansliet med sina förvaltningsbevakande, förslagsframställande och utredande uppgifter förestås av en kanslichef. Hos revisorerna finns också ett arbetsutskott för beredning av beslut i vissa ärenden. Detta består av revisorernas ordförande och båda vice ordföranden samt ytterligare en av revisorerna utsedd ledamot och revisorernas kanslichef. Ordförande för utskottet är revisorernas ordförande.

Riksdagens revisorers verksamhet
Riksdagens revisorer ingår i Riksdagens kontrollmakt med Riksdagens konstitutionsutskott och Justitieombudsmannen (JO). Riksdagens revisorer är fristående och självständigt i förhållande till statsförvaltningen och dess uppgift är att å Riksdagens vägnar granska att statsförvaltningen bedrivs på ett effektivt sätt. Förslag på granskningsområden får revisorerna dels från riksdagsutskotten och dels från enskilda ledamöter. Förslagen kan också väckas inom det egna kansliet eller komma direkt från allmänheten.

Riksdagens revisorer genomför ett dussintal utredningar per år. Utredningsarbetet består av insamlande av information genom intervjuer, seminarier och utfrågningar samt studerande av stora mängder dokument. Utredningarna sammanställs i granskningsrapporter som skickas på remiss till berörda instanser.

På grundval av rapporten och eventuella remissyttranden utformas en skrivelse till Riksdagen alternativt till Regeringen innehållande Riksdagens revisorers slutliga ställningstaganden och förslag. Skrivelsen bereds av revisorerna i berört utskott innan Riksdagen fattar beslut.

Granskningsdokumenten utgörs av granskningsplaner och projektplaner, förstudier, rapporter och promemorior med bilagda förslag till åtgärder, skrivelser till Riksdag och Regering, informationsrapporter och informationsbesök. För att förenkla granskningsprocessen beslutade revisorerna att ersätta förstudien med ett utvidgat beslutsunderlag i de ärenden granskningen förordades. Detta system ikraftträdde 1 januari 1991 och varade till 1993.


Arkivhistorik
Vid övergången från tvåkammarriksdag till enkammarriksdag 1971 slutarkiverades Riksdagens revisorers handlingar från 1867-1970 och deponerades i Riksarkivet som en särskild serie, Rr-serien 1867-1970. År 1980 införde man hos Riksdagens revisorer en diarie- och dossiéplan. Handlingarna från åren 1971-1979 fördes till Riksdagens centralarkiv. Önskemål om att dessa skulle ordnas och förtecknas tillsammans med det tidigare avslutade arkivets Rr-serien 1867-1970 framfördes (se följebrev till leverans av Rr-serien 1971-1979 volym D 2:1, 1987-02-27). Handlingarna från 1971-1979 förtecknades dock aldrig tillsammans med Rr-serien 1867-1970 utan kvarstod i Riksdagens arkiv som ett enskilt delarkiv. Våren 1998 förtecknades handlingarna i arkivförteckningen Riksdagens revisorer 1971-1979. I och med att en ny arkivförteckning omfattande Riksdagens revisorers handlingar från 1971-2003 nu har upprättats är denna inaktuell. Likaså är den tidigare arkivförteckningsplanen för Riksdagens revisorer (1987-02-19) om-
fattande 1980-talets och början av 1990-talets handlingar också inaktuell.

Vid förtecknandet av Riksdagens revisorers arkiv har alltså en sammanslagning skett av delarkivet 1971-1979 och Riksdagens revisorers arkiv från åren 1980-2003. Detta har gjorts med stor respekt för tidigare ordningsarbete i enlighet med ovan nämnda arkivförteckning och diarie- och dossiéplan.

I arkivförteckningsplanen från 1987 finns huvudrubriken J, Kartor och ritningar med tillhörande serie bestående av en volym utan år i cylindriskt pappfodral. Denna serie är dock inte medtagen i 2003 års arkivförteckning då den inte återfunnits. Saknas gör också volymerna A 1:9, F 1:3 och F 4 a:18 efter att
de utlånats 1995-11-15.


Sökingångar till arkivet
Arkivförteckningen utgör den huvudsakliga sökingången till arkivet. Andra sökingångar utgörs av diarie- och dossiéplanen (1987-02-19), diarierna (serie C 1) och registren över ärendediarierna (serie C 2).


Gallring
Något specifikt gallringsbeslut för Riksdagens revisorers räkenskapshandlingar existerar inte. En gallringsfrist på tio år från utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutats har därför satts på samtliga gallringsbara räkenskaper. De gallringsbara räkenskaperna förvaras i Riksdagens arkiv Cephalus där gallring sker under överinseende av Riksdagens arkiv.


Stockholm i juni 2003
Anna Frick

 Serier (8 st)