bild
Serie

Nionde serien. Särskilda berättelser om utrikes sjöfarten.

Kommerskollegium

Särskilda berättelser om utrikessjöfarten. Främst sammandrag av tullkammaruppgifter. Enda sammanställningen av utrikessjöfarten som finns i arkivet tiden före 1825 (jfr fjärde serien)

Skeppsläst är ett gammalt storleksmått för fartyg. Den exakta innebörden har varierat tämligen mycket. I Sverige fastställde ett kungligt beslut 1726 att en läst skulle vara ett viktmått motsvarande 18 skeppspund (= cirka 2450 kg.) Det var den svåra eller tunga lästen. Dessutom fanns den lilla lästen, som motsvarade 12 tunnor spannmål (= dryg 1100 kg.) och mellan dessa båda fanns ännu en läst om 18 tunnor spannmål (= cirka 1600 kg.) År 1863 infördes nylästen på 10.000 skålpund (= cirka 4250 kg.)

Skeppslästen upphörde som officiellt mått 1874, då det skeppsmätningssystem infördes som använder registerton som mått.

Stycketal
1 gross = 12 dussin
1 dussin = 12 stycken
1 tjog = 20 stycken

 Volymer (3 st)

Reference codeDateNote 
11769 – 1803Sammandrag av inkomna och utgående fartyg "Ifrån och till Utrikes Orter. "Inkomne och Utgångne Lastade och Barlastade Fartyg wid De Å andra sidan specificerade Stora Sjö Tull-Kamrar". Till- och från Sveriges Stapel-städer. Stycke- och Lästetal. Förteckning över till Medelhavet ankomne skepp. 
21790 – 1799"Annotationsbok Utgångne skeppare wid Samteliga SjöTullskammarne år 1790". Sammandrag Stora Sjötullskammare. Förteckningar inkomna och utgående inhemska och främmande farkosters Stycke- och Lästetal 1796-1799. 
31811 – 1816Förteckningar på fartyg som utgått från Göteborg och hamnar i Öresund och ankomna fartyg. Namn på fartyg, skeppare och förteckningar på svenska varor. Skrivelser/månadsrapporter från Gävle, Norrköping, Varberg, Visby, Västerviks mfl Sjötullskammare.