I generalmönsterrullorna redovisas grunduppgifter om soldaterna – från rekrytering till avsked. Här kan du följa soldaten i dessa. De skannade Generalmönsterrullorna täcker i stort det svenska riket från 1600-talets slut fram till omkring 1900.

Så här söker du

När du i kyrkboken har hittat en officer eller en indelt soldat med sitt typiska soldatnamn och rotenummer, har du fått den första ledtråden för att gå vidare till Generalmönsterrullorna.

Sökväg

1. Vilket år och i vilken församling fanns soldaten?
2. Sök i Indelningsverket (Grill) för hjälp att hitta rätt regemente, kompani och rote. 
3. I Generalmönsterrullorna kan du nu söka dig fram till aktuellt regemente.
4. När du har rätt rulla framför dig söker du vidare i materialet till rätt soldat. Först presenteras officerarna i rangordning sedan kommer soldaterna i nummerordning.

Du kan nu följa soldaten genom att forska i rullorna fram till hans avsked eller följa honom bakåt i tiden då han står mönstrad för första gången.

Generalmönstring gjordes ungefär vart tredje år. Var Sverige i krig gjordes det ofta inga generalmönstringar, därför kan det vara stora hopp mellan åren för de olika regementena.

Vilka uppgifter kan du hitta?

I rullorna som är uppställda regementsvis får du grundläggande kunskap om enskilda soldater och officerare från 1680-talet till 1880-talet. Där anges till exempel ålder, civilstånd, födelselandskap, längd, tjänstgöringstid, betyg vid avsked och deltagande i fälttåg.

Vilken är källan?

Källan är de Generalmönsterrullor som idag finns bevarade hos Krigsarkivet i Stockholm. Det gjordes fler uppsättningar av dessa rullor och de kan återfinnas i de gamla Länsstyrelsearkiven på våra Landsarkiv. Det yngre indelningsverket infördes under Karl XI:s tid i slutet av 1600-talet då noggranna mönstringar skulle göras, som då fick benämningen generalmönstring, oftast av en General, men även kungen själv kunde göra det. Med tiden kom man att hålla generalmönstring än vart femte, än vart tredje år.