Umeå församling bildades under medeltiden. Församlingen ändrade 1646 namn till Umeå landsförsamling.

Från Umeå landsförsamling har följande församlingar utbrutits.
- 1606 Lycksele församling
- 1646 Umeå stadsförsamling
- 1768 Degerfors församling (från 1970 Vindelns församling)
- 1792 Hörnefors-Strömbäcks bruksförsamling som 1861 uppgick igen i Umeå landsförsamling
- 1802 Holmöns församling
- 1823 Sävars församling
- 1825 Vännäs församling
- den 27 februari 1863 Holmsunds församling
- den 1 maj 1913 Hörnefors församling
- den 1 januari 1963 Tavelsjö församling
- den 1 januari 1963 Tegs församling

Umeå landsförsamling delades den 1 januari 1926 in i två kyrkobokföringsdistrikt: Umeå södra kyrkobokföringsdistrikt (Umeå landsförsamlings kyrkoarkiv) och Tavelsjö kyrkobokföringsdistrikt (se Tavelsjö kyrkoarkiv). Kyrkobokföringsdistrikten upplöstes den 1 januari 1963 i samband med att Tavelsjö församling och Tegs församling bildades.

Umeå landsförsamling har ingått i dessa pastorat. Landsförsamlingen har i samtliga fall varit moderförsamling.
- Umeå församling -1617
- 1617-1646 Umeå församling och Lycksele församling
- 1646-1673 Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Lycksele församling
- 1673-1768 Umeå landsförsamling och Umeå stadsförsamling
- 1768-1792 Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Degerfors församling
- 1792-1800 Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling, Degerfors församling och Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling
- 1800-1802 Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling
- 1802-1823 Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling, Hörnefors-Strömbäcks bruksförsamling och Holmöns församling
- 1823-1825 Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling, Hörnefors-Strömbäcks bruksförsamling, Holmöns församling och Sävars församling
- 1825-1834 Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling, Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling, Holmöns församling, Sävars församling och Vännäs församling
- 1835-1861 Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Hörnefors-Strömbäck bruksförsamling
- 1861-1863 Umeå landsförsamling och Umeå stadsförsamling
- 1863-1871 Umeå landsförsamling, Umeå stadsförsamling och Holmsunds församling
- 1872-1918 Umeå landsförsamling och Holmsunds församling
- den 1 maj 1918-1962 Umeå landsförsamling
- 1963-1999 Umeå landsförsamling och Tavelsjö församling

Samtidigt som Tegs församling och Tavelsjö församling utbröts ur landsförsamlingen 1963 bildade Umeå landsförsamlingen, Tegs församling och Tavelsjö församling en kyrklig samfällighet, Umeå sockens kyrkliga samfällighet. Förutom den kyrkliga samfälligheten fanns det även från och med 1969 ett gemensamt kansli för församlingarna i Umeå, Umeå kyrkliga centraladministration. Samfälligheten och centraladministrationen innehåller bland annat protokoll, fastighetshandlingar samt räkenskaper med personal- och lönehandlingar. Samfälligheten och centraladministrationen bildar egna arkiv.

Umeå sockens kyrkliga samfällighet och Umeå kyrkliga centraladministration ersattes den 1 januari 1995 av Umeå kyrkliga samfällighet, där även Umeå stadsförsamling och Ålidhems församling ingår. Från och med 1998 ingår även Umeå Maria församling i samfälligheten.

Församlingarna i Umeå inrättade en gemensam kyrkogårdsförvaltning 1969 för förvaltning av frågor om begravningsverksamheten, se Umeå kyrkliga samfällighet, kyrkogårdsförvaltningens arkiv (-1999). I arkivet ingår protokoll, gravböcker (även innan 1969, den äldsta från 1890) samt andra handlingar rörande begravningsverksamheten. I arkivet ingår handlingar för tiden före 1969.

1885 överfördes hemmanen Berg n:ris 1-2, Mosjön 1-2 och Strand 1-5 i kommunalt hänseende och i jordeboken från Umeå till Vännäs socken.

Enligt kungligt brev blev 1905 den öster om Umeå stad belägen fastigheten Herrängen överförd från Umeå socken till Umeå stad.

1913 överfördes enligt kungligt brev vissa till Öns och Tegs byar hörande ägor samt vissa områden av Ytterhiske by från Umeå socken till Umeå stad.

Enligt kungligt brev blev från den 1 januari 1925 en inom Umeå stad belägen enklav, som utgjorde inägor till hemmansdelen Ön nr 4 överflyttade från landsförsamlingen till Umeå stad.

Kungligt brev föreskrev att vissa områden av Ytterhiske, Västertegs, Östertegs och Öns byar i Umeå socken från den 1 januari 1925 skulle införlivas med Umeå stad.

Enligt kungligt brev har det område inom Ytterhiske skifteslag, som tillhör det kyrkliga bostället Kyrkobordet nr 1 i Umeå socken från den 1 januari 1930 överflyttas till Umeå stad.

1939 överfördes vissa områden till Sävars socken från Umeå socken. Av använd källa framgår inte vilken fastighet som berördes.

Till Degerfors socken överflyttades vissa områden 1940 och från den socken överfördes hemmanen Björntjälen, Höglunda och Jämtland.

Av hemmanet Odlarön hörde ursprungligen 5/64 mtl till Umeå socken och 3/64 mtl till Vännäs socken. Enligt kungligt brev överflyttades hemmanet samt Strand 1:26-30 från och med 1942 från Vännäs till Umeå socken. Samtidigt överfördes vissa områden från Umeå till Vännäs socken. Av använd källa framgår inte vilken fastighet som berördes.

Enligt kungligt beslut har vissa områden av Öns by samt Östertegs by 1945 överflyttats från Umeå socken till Umeå stad.

Den 1 januari 1980 överfördes enligt regeringens beslut från Umeå landsförsamling till Umeå stadsförsamling vissa områden i Rödäng, Ersmark och Berttjärns skifteslag samt från landsförsamlingen till Ålidhems församling del av Innertavle. Samtidigt överfördes från landsförsamlingen till Holmsunds församling del av Holmsjö och till landsförsamlingen från Umeå stadsförsamling del av Tvärå.

Ett ortregister för husförhörslängderna finns inskannat som bilaga till arkivförteckningen. I registret finns även uppgift om senare församlingstillhörighet för vissa byar som överförts till andra församlingar.