Inledning till NAD-handboken

Regler för auktorisering av topografiska sökingångar

Senaste uppdatering: 2005-12-27

Generell hänvisning: Katalogiseringsregler för svenska bibliotek (Lund, 1990), kap. 23

Till Referenser

Inledning till Handbok för NAD

1 Vad det topografiska registret omfattar

Det topografiska auktoritetsregistret omfattar topografiska sökingångar till registren över arkiv, personer och institutioner. Det består av namn och beteckningar på topografiska enheter, geografiska referenser samt övrig generell information om de topografiska enheterna. Med topografisk enhet avses i detta register en rumslig storhet såsom en punkt, sträcka, yta eller ett rum som kan ha en geografisk bestämning (se vidare Geografisk referens) och ett bestämt egennamn eller beteckning (se vidare 3.3 Auktoriserad namnform). På så vis blir det topografiska registret en uppsättning bestämningar av olika geografiska ytor, sträckor och punkter.För topografiska uppgifter i äldre källmaterial kan det ofta vara svårt att göra sådana bestämningar. Ange alltid eventuell osäkerhet i uppgiften, i ARKIS i fältet Anmärkningar om topografipostens upprättande.

I det följande behandlas i första hand topografiska enheter som representerar en offentlig institutions territoriella verksamhetsområde, dvs. förvaltningsterritorier. I ARKIS registreras för närvarande kyrksocknar och där över ordnade administrativa territorier i Sverige, samt länder och områden med särskild styrelse enligt ISO 3166. Uppgifter om territorier som är delar av en socken eller ett annat land, eller ingår i en indelning som inte kan uppdelas i socknar, kan antingen anges som anmärkning till socknen eller annan relevant enhet. I ARKIS kan man också registrera en uppgift om en sådan avvikande topografi i den arkivpost eller auktoritetspost som har anknytning till topografin. Man använder då fältet "ämnesord: topografi: Lokal term" i arkivmodulen, "Grunddata: Topografi: Lokal term" i auktoritetsmodulen. Man måste då alltid göra en hänvisning till en närmast överordnad topografi som förekommer i det topografiska registret.

Exempel på förvaltningsterritorium:

"Norrbottens län" i det topografiska registret avser det territorium som institutionen "Norrbottens län" är verksam i. Territoriet har det fastställda egennamnet "Norrbottens län" och en konventionellt avgränsad yta.

Exempel på annan topografisk enhet:

"Lagmans sågkvarn" i det topografiska registet avser det territorium som byggnaden "Lagmans sågkvarn" är belägen på. Namnet kan fastställas till "Lagmans sågkvarn" och enheten representerar en fysiografiskt avgränsad yta.

"Antarktis" har ett egennamn och representerar en fysiografiskt avgränsad yta.

Exempel på enheter som inte bör betraktas som topografiska:

S.k. exterritoriella församlingar utgörs av institutioner, som till skillnad från territoriella församlingar inte har någon direkt territoriell motsvarighet. Deras verksamhetsterritorium kan dessutom skifta oberoende av den territoriella församlingsindelningen.

Exempel:
Enhet Relation görs till...
Finska församlingens kyrkoarkiv (arkiv) arkivbildaren i auktoritetsregistret över personer och institutioner (Finska församlingen)
Finska församlingen (myndighet) verksamhetsorten i topografiska registret (Stockholms kommun)

Exterritoriella församlingar bör alltså inte registreras som topografiska enheter. Däremot kan s.k. kvasiterritoriella församlingar, t.ex. garnisons- och hospitalsförsamlingar, registreras i det topografiska registret, i form av t.ex. hospitalets eller garnisonens geografiska koordinater respektive deras namn.

2 När bör en topografisk post skapas?

I regel bör man upprätta en ny topografisk post när ortens geografiska läge förändras. För förvaltningsterritorier innebär detta att en förändring av territoriets gränser genom ett regeringsbeslut är utgångspunkten för en ny topografisk post. Alla slags territoriella förändringar bör dock inte ge upphov till en ny topografisk post. De kan också redovisas genom hänvisningar mellan posterna och som anmärkningar i posterna (se exemplen nedan).

Huvudkriterierna för att upprätta en ny topografisk post är följande:

  • En delning eller sammanslagning av två likvärdiga territorier
  • samt
  • en namnförändring
  • Eller när en ny typ av förvaltningsterritorium upprättas

Topografiska enheter som är uteslutande delar i samma territoriella indelning betraktas här som likvärdiga. Exempelvis är två härader likvärdiga enheter inom en administrativ indelning. Men även ett härad, en stad och ett bergslagsdistrikt kan vara likvärdiga, eftersom de i samma administrativa indelning utesluter varandra. En lista finns över hur de olika förvaltningsterritorierna förhåller sig till varandra i ARKIS.

2.1 Territoriella förändringar mellan likvärdiga territorier

2.1.1 Delningar

Om ett förvaltningsterritorium delas i två likvärdiga territorier, bör denna förändring redovisas på följande vis:

Exempel 1:

Norrbottens län avdelas från Västerbottens län. En ny post upprättas för Norrbottens län. Västerbottens län relateras till Norrbottens län som föregångare.

Poster före förändringen:

Följ gränssnitt i Arkis
Post Topografisk typ Namn Giltighetstid
1 län Västerbottens län 1664-

Poster efter förändringen:

Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
1 län Västerbottens län 1664- Norrbottens län Föregångare
2 län Norrbottens län 1810- Västerbottens län Efterföljare
Exempel 2:

Oskarshams stad avdelas från Döderhults kommun. Oskarshamns stad ges en ny post, Döderhult består. Döderhult relateras som föregångare till Oskarshamns stad, eftersom både staden och landskommunen ingår i en indelning där de utesluter varandra. Hänvisningar görs till respektive Döderhults och Oskarshamns församlingar, som underordnade enheter. Observera också att Oskarshamn har den aktuella beteckningen "kommun", eftersom posten representerar kommunen idag.

Poster före förändringen:

Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
1 kommun/stad Döderhults kommun Döderhults socken överordnad

Poster efter förändringen:

Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
1 kommun/stad Döderhults kommun Döderhults socken De socknar som efter delningen förs till Oskarshamns stad ges delningens datum som slutdatum överordnad
Oskarshamns kommun Föregångare
2 kommun/stad Oskarshamns kommun 1873[?]- Oskarshamns socken överordnad 1873[?]-
Döderhults kommun Efterföljare
Exempel 3:

Umeå Maria församling avdelas från ålidhems församling 1998. Eftersom territorier underordnade församlingen inte redovisas i egen post i ARKIS, skall förändringen redovisas genom att även ålidhem får en ny post.

Poster före förändringen:

Post Topografisk typ Namn
1 Socken ålidhems församling

Poster efter förändringen:

Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
1 Socken ålidhems församling [-1997] -1997 ålidhems församling [1998-], Umeå Maria församling Föregångare
2 socken ålidhems församling [1998-] 1998- ålidhems församling [-1997] Efterföljare
3 socken Umeå Maria församling 1998- ålidhems församling [-1997] Efterföljare

Mindre förändringar i socknens indelning som inte eller i ringa utsträckning påverkar dess yttre gränser kan vid behov redovisas som anmärkning till den berörda socknen. Tumregeln kan vara att en förändring inte ger upphov till en ny post, om förändringen inte tydligt kan redovisas i den aktuella kartpresentationen.

Flyttning av gårdar mellan församlingar

2.1.2 Sammanslagningar
  • Om två likvärdiga förvaltningsterritorier slås samman till ett förvaltningsterritorium bör förändringen redovisas på följande vis:
Exempel 1:

Malmöhus län och Kristianstads län slås samman till Skåne län 1997. De båda tidigare länen ges slutdatum 1996. Skåne län bildar en ny topografisk enhet, då sammanslagningen här ledsagas av en namnförändring. Kristianstads och Malmöhus län relateras som föregångare till Skåne län.

Poster före förändringen:

Post Topografisk typ Namn Giltighetstid
1 län Kristianstads län 1719-
2 län Malmöhus län 1719-

Poster efter förändringen:

Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
1 län Kristianstads län 1719-1996 Skåne län Föregångare
2 län Malmöhus län 1719-1996 Skåne län Föregångare
3 län Skåne län 1997- Kristianstads län; Malmöhus län Efterföljare
Exempel 2:

Bara och Svedala kommuner slås samman 1977. Bara kommun ges slutdatum 1976, Svedala kommun består. Bara kommun relateras till Svedala kommun som föregångare.

Poster före förändringen:

Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
1 kommun/stad Bara kommun Socknar i Bara kommun överordnad
2 kommun/stad Svedala kommun Socknar i Svedala kommun överordnad

Poster efter förändringen:

Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp Relationens giltighetstid
1 kommun/stad Bara kommun -1976 Socknar i Bara kommun överordnad -1976
Svedala kommun Föregångare
2 kommun/stad Svedala kommun Socknar i Svedala kommun samt i f.d. Bara kommun överordnad Starttid 1977 sätts på relationen till de socknar som tidigare hört till Bara kommun
Bara kommun Efterföljare
Exempel 3:

Nosaby kommun inkorporeras i Kristianstads stad 1967. Landskommunen och stadskommunen bör här betraktas som likvärdiga territorier, eftersom de utesluter varandra i samma indelning (kommunindelningen). Nosaby ges slutdatum 1966 och relateras till Kristianstad som föregångare. Observera också att Kristianstad har beteckningen "kommun", eftersom posten representerar Kristianstads kommun idag.

Poster före förändringen:

Post Topografisk typ Namn
1 Kommun/stad Kristianstads kommun
2 Kommun/stad Nosaby kommun

Poster efter förändringen:

Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
1 Kommun/stad Kristianstads kommun Nosaby kommun Efterföljare
2 Kommun/stad Nosaby kommun 1966 Kristianstads kommun Föregångare
Exempel 4:

Bygdeå och Robertsfors församlingar slås samman år 2000 under beteckningen Bygdeå församling. Såväl Robertsfors som Bygdeå ges slutdatum 1999. En ny post skapas under namnet Bygdeå församling. Där anges år 2000 som starttid. Hänvisningar görs till de upphörda Bygdeå och Robertsfors församlingar som blir föregångare den nya Bygdeå församling. Skälet till att en ny post skapas för Bygdeå församling, är att förändringen inte kan redovisas genom hänvisningar till underordnade enheter, eftersom enheter underordnade församlingen inte har någon egen post i ARKIS topografiska register.

Poster före förändringen:

Post Topografisk typ Namn
1 Socken Bygdeå församling
2 Socken Robertsfors församling

Poster efter förändringen:

Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
1 Socken Bygdeå församling [-1999] -1999 Bygdeå församling [2000-] Föregångare
2 Socken Robertsfors församling -1999 Bygdeå församling [2000-] Föregångare
3 Socken Bygdeå församling [2000-] 2000- Bygdeå församling [-1999]; Robertsfors församling Efterföljare

Förändringar inom en socken som ej ger upphov till förändringar av socknens yttre gränser, eller mycket små sådana förändringar, kan redovisas som anmärkning till den berörda socknen.

2.2 Territoriella förändringar mellan över- och underordnade territorier

Om en underordnad del av förvaltningsterritorium överförs till ett annat förvaltningsterritorium, bör detta redovisas genom hänvisningar mellan de över- och underordnade enheterna:

Exempel 1:

Alfta församling överförs från Bollnäs kommun till Ovanåkers kommun. Bollnäs och Ovanåkers poster förblir oförändrade, trots att en gränsförändring har ägt rum. Förändringen redovisas i stället genom att Alfta församling ges hänvisningar till båda kommunerna med respektive giltighetstid angiven.

Poster före förändringen:

Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp
1 socken Alfta församling Bollnäs kommun Underordnad
2 stad/kommun Bollnäs kommun Alfta församling överordnad
3 stad/kommun Ovanåkers kommun

Poster efter förändringen:

Post Topografisk typ Namn Giltighetstid Relaterade topografier Relationstyp Relationens giltighetstid
1 socken Alfta församling Bollnäs kommun Underordnad -1976
Ovanåkers kommun Underordnad 1977-
2 stad/kommun Bollnäs kommun Alfta församling överordnad -1976
3 stad/kommun Ovanåkers kommun Alfta församling överordnad 1977-

Om enheten är underordnad socknen, kan ändringen anges som anmärkning i de berörda sockenposterna.

2.3 övriga förändringar

En namnändring bör i sig inte ge upphov till en ny topografisk identitet. Då t.ex. Kopparbergs län byter namn till Dalarnas län, ändras den auktoriserade namnformen till "Dalarnas län". "Kopparbergs län" sätts som alternativnamn, eventuellt preciserad som "tidigare auktoriserad namnform".

Om institutionen förändras, men förvaltningsterritoriet förblir oförändrat, bör en ny topografisk post inte skapas. Exempelvis kan "Oskarshamns stad" och "Oskarshamns kommun" vara samma topografiska enhet.Förändringen redovisas genom hänvisningar från aktoritetsregistret över personer och institutioner, där posterna "Oskarshamns stad" och "Oskarshamns kommun" skapas. Hänvisningar görs sedan från båda dessa institutioner till den topografiska enheten "Oskarshamns kommun". Ange också relationens giltighetstid.

Ny post bör skapas om den topografiska enheten upphört en tid för att därefter återuppstå. Till exempel uppgick Västerbottens län 1661 i Västernorrlands län, för att åter bli självständigt 1664. Detta bör redovisas i två poster:

Västerbottens län med slutdatum 1661. Denna post länkas till Västernorrlands län (1653-), som blir en efterföljare. Västerbottens län med startdatum 1664. Denna post länkas också till Västernorrlands län (1653-), som här blir en föregångare.

3 Grunddata

3.1 Referenskod

Unik identitet för topografisk post inom ARKIS. Skall bestå av:

  • Landskod enligt aktuell version av ISO 3166
  • Ett löpnummer. Löpnumret är unikt för topografiska enheter inom det lokala informationssystemet

Referenskoden kan ändras manuellt i ARKIS. Detta bör endast göras i samråd med systemansvarig för topografiregistret.

Kommentar: Finns brukbara ISO-koder för upphörda länder? Kan de användas samtidigt (dvs. är de outbytbara)? Frågan är om landskoder annars kan tillämpas för orter I upphörda länder? Exempelvis kan man byta landskod mot en kod som motsvarar "upphört land" för att särskilja dem.

3.1.1 Alternativ-ID (förslag)

Detta fält kan användas för att lagra Riksarkivets modifierade SCB-kod för församlingar, kommuner och län, när detta ersätts med en ny referenskod enligt ovan. För andra topografiska enheter än län, kommun och socken kan fältet användas till andra eventuella identifikatorer.

3.1.2 ägare grupp

Då ny post skapas anges här den användargrupp, för vilken posten sedan skall vara tillgänglig för ändringar. För närvarande bör Riksarkivet auktoritetsgruppen brukas för det topografiska registret.

Uppgiften kan inte ändras sedan en ny post har sparats i ARKIS.

3.1.3 Status

Avser status för informationen i posten, i avseende tillförlitlighet och därmed hur posten får spridas. Tillämpas på följande vis:

Nej
Brukas för poster som ej skall visas i NAD på nätet. Gäller även för importerade poster som ej granskats
Preliminär
Brukas för poster som skall visas för allmänheten. Posten måste innehålla referenskod, topografityp och namn.
Godkänd
Får f.n. ej brukas. När beteckningen tas i bruk avser den poster som är godkända för export till andra system. Samtliga sakuppgifter i posten är kontrollerade mot godkända källor, eventuell osäkerhet är angiven.

3.2 Topografisk typ

Tabell över topografiska typer i ARKIS

Då en ny topografisk post skapas, skall "typ" av post anges. Med typ avses en grupp topografiska enheter vars möjliga inbördes relationer är likartade. Enheter inom en typ är territoriellt uteslutande, vilket betyder att de inte kan ingå i varandra. Exempelvis innehåller typen "primärkommun" topografiska enheter som stad, köping, landskommun, primärkommun. När man väljer typen "primärkommun" styr man också vilka relationer denna post kan ha: en primärkommun kan t.ex. inte ha en "församling" som överordnad enhet, eller "land" som underordnad enhet. Val av typ för en post går inte att ändra utan följer postens identitet tills den upphävs. I namnet för den topografiska enheten sätter man ut den specifika beteckningen "stad", "kommun". etc. Denna beteckning går då att ändra liksom namnet i övrigt. Varje typ har ett antal möjliga beteckningar. En särskild lista finns över topografiska typer, möjliga beteckningar och beskrivning av vad de omfattar.

3.3 Auktoriserad namnform

Auktoriserad namnform för ett officiellt förvaltningsterritorium skall i regel bestå av ett ortnamn tillsammans med en administrativ beteckning.

Exempel:
Ortnamn Administrativ beteckning Skriv så här i fältet Namn
Gotland län Gotlands län
Gotland kommun Gotlands kommun
Gotland landskap Gotland (anm. landskapsnamn anges alltså utan administrativ beteckning)
3.3.1 Val av namnform

(jfr KRS 24.4C6)

Ange i regel senaste officiella namnformen enligt källan. Sammansatta namn skrivs i rak ordföljd och med skiljetecken enligt källan. Varianterna anges som alternativnamn. Använd i första hand följande källor:

Län, kommuner och församlingar: Statsrådsprotokoll, Rikets indelningar, Sveriges statskalender.

övriga svenska ortnamn: Terrängkartan (tidigare Gröna kartan, officiell topografisk karta). Fastighetskartan (tidigare Gula kartan och Ekonomiska kartan, officiell ekonomisk karta)

Upphörda orter: De regionala ortnamnsarkivens publikationer

Länder: ISO 3166 i svensk översättning, Utrikes namnbok, Statskalendern

övriga utländska orter: Ange i första hand vedertagen svensk form som auktoriserad namnform. Om sådan saknas, ange namn på ortens officiella språk. Transkribera enligt svensk praxis i moderna geografiska atlaser eller uppslagsverk.

3.3.2 Särskiljande tillägg

Används för att skilja topografiska enheter med likalydande namn. Tillägget skall anges i fältet för auktoriserad namnform, direkt efter namnet och ställas inom [klammer].

Vid behov kan överordnad enhet (företrädesvis socken, härad, primärkommun, län eller land) användas som särskiljande tillägg. Hänvisa även till dessa överordnade enheter. Datering kan anges för socknar, vars förändring redovisas i två eller flera poster.

Exempel:

Eds socken [Grums härad]

Eds socken [ångermanland]

London [Kanada]

London [Storbritannien]

Västerbottens län [1641-1661] (uppgick 1661 i Västernorrlands län)

3.3.3 Användning av administrativa beteckningar

Här avses beteckningen på en offentlig institutions officiella behörighetsterritorium, t.ex. "län". Beteckningen skall alltid anges för förvaltningsterritorier, om detta inte är ett landskap. För länder och besittningar bör det användas som särskiljande tillägg enligt exemplet nedan.

Exempel:

Bara härad
Bara socken
Republiken Kongo
Demokratiska republiken Kongo
City of London
London administrative county

I sammansättningar mellan ortnamn och administrativa beteckningar skall ortnamnet tilläggas genitivändelse (-s) om det slutar på en konsonant bokstav. Om ortnamnet slutar på vokal bokstav skall ingen ändelse läggas till. Undantag är ortnamnen Falun och Kalmar.

Exempel:

Västerviks kommun
Karlstads kommun (observera att regeln gäller skrivformen, inte uttalsformen)
Växjö stad
Uppsala kommun
Valle härad (obs. äldre genitivform på nominativet Valla!)

Undantag: Falu kommun/stad/gruva (etc.)
Kalmar stad/slott/skola (etc.)

3.4 Alternativnamn

Ange här avvikande stavningar, inofficiella namn, förkortningar, äldre namnformer och ev. främmande språks namnformer.


Ange namnformens eventuella giltighetstid. Om tiden är osäker, följ reglerna i 5.1 Osäker tidsangivelse. Använd anmärkningsfältet för eventuella förtydliganden angående de övriga uppgifterna om alternativnamn

3.4.1 Typ av alternativnamn (förslag)

Alternativnamn kan inordnas under följande typer:

  • Tidigare namn: den topografiska enhetens tidigare auktoriserade namn, eller det namn under vilken under vilken den vanligen uppträder i källor från giltighetstiden. även namnform som tidigare varit auktoriserad namnform.
    • Exempel: Lutetia Parisiorum
  • översättning: Samtida översättning till annat språk
    • Exempel: Parigi
  • Parallell form: översättning till annat officiellt språk på orten (avser flerspråkiga orter)
    • Exempel: Brussel jämte Bruxelles
  • Förkortning: Förkortad namnform
    • Exempel: UAR (Förenade arabemiraten)
  • övrig alternativ namnform: andra brukade namn, stavningsvarianter och skrivsätt.
    • Exempel: Lutèce

3.5 Giltighetstid

Hänvisning: NAD 2 Dataelementkatalog: Generella registreringsdata: Datering

Avser den tidrymd under vilken den topografiska enheten har existerat. Utgå från avgränsningen av den topografiska enhetens identitet enligt ovanstående exempel i punkt 2. Således är det inrättandet utav ett förvaltningsterritorium, eller sådana förändringar av territoriet som leder till att en ny post skapas, som är kriteriet för dateringen.Man bör inte förväxla giltighetstiden för en stads eller köpings territorium med bebyggelsens fysiska existens. För enheterna län, kommuner och församlingar kan man utgå från det bildningsdatum eller ändringsdatum som redovisas i publikationen Rikets indelningar. För andra territorier som utgör en myndighets lokala behörighet kan man ofta utgå från informationen i myndighetens instruktion eller motsvarande. Om datum ej är enligt gregoriansk kalender, ange detta som anmärkning

3.5.1 Osäker tidsangivelse

Osäker tidpunkt kan anges på följande vis:

Som ett tidsintervall:

"1800-tal"
säkert 1800-1899
"1810-tal"
säkert 1810-1819
"1805 c:a"
säkert 1800-1810

Som en vag uppgift:

"1819 c:a"
omkring 1819
"Okänt"
Topografisk enhet känd, men tillkomst- eller upphörandedatum okänt

Precisera alltid tiden så noga som informationen medger. Ju mindre precist, desto sämre återsöknings- och sorteringsmöjligheter. övriga undantag kan beskrivas i Historik.

4 Historik

Skall vara en beskrivande text. Här kan de topografiska uppgifterna vid behov sättas in i sitt historiska sammanhang och förklaras mer utförligt.

5 Hänvisningar

5.1 Topografiska relationer

Relationerna mellan förvaltningsterritorier bestäms genom att ange "typ" då posten upprättas (se punkt 2.1.). Då en ny topografisk post upprättas i registret, bestäms också vilka topografiska relationer posten kan ha. Detta sker då "Topografisk typ" anges. En Tabell över topografiska typer i ARKIS anger dels vilka andra typer en viss topografisk typ kan hänvisas till, dels vilka slags relationer som kan upprättas mellan de typerna. Hänvisa alltid till överordnad enhet inom det system som den topografiska enheten tillhör. Hänvisa alltid till underordnad enhet inom det system som den topografiska enheten tillhör, om enheten inte är en socken, dvs. den minsta enheten som för närvarande registreras som egen post i ARKIS. Vilka de över- respektive underordnade enheterna kan vara, framgår av ovan nämnda lista. Hänvisa i regel inte till enheter i ett annat indelningsystem, t.ex. från kyrkliga till judiciella enheter. Inom ARKIS skall den relationen upprättas via socknen som basenhet för alla indelningar.

5.1.1 Relationstyp

Uppgift om vilket förhållande som råder mellan beskriven och relaterad topografisk enhet. Regler finns för vilka topografiska enheter som kan vara över- respektive underordnade en viss enhet.

Följande fast värden används:

  • Överordnad
  • Underordnad
  • Föregångare
  • Efterföljare
5.1.2 Relationens giltighetstid

Relationens giltighetstid är den tid då relationen mellan två topografiska enheter har gällt. Den bör alltid anges, om möjligt.

5.2 Externa hänvisningar

Hänvisningar från den topografiska posten till dokument som inte lagras i ARKIS. Anvisningar om hur man bör referera till sådana dokument beskrivs närmare i Grundläggande arkivregistrering, punkt 6. Hänvisningar

Geografisk referens (förslag)

#I fälten för externa hänvisningar kan tillsvidare enhetens geografiska referens lagras. För de befintliga enheterna i ARKIS innebär det följande:

  • Socknar: polygoner för 1989 års gränser enligt RT90, lagrade i XML-format. Här finns även ett utval äldre sockengränser.
  • Alla överordnade indelningar inom Sverige: polygoner sammansatta av närmast underordnade enheter, med utgångspunkt från socknens polygoner. Observera att avvikelser förekommer från sockengränserna. I sådana fall bör en ny polygon ritas. Till vektorerna för polygonen skall också den topografiska relationens giltighetstid läggas. Bör utredas: dateringens format med hänsyn taget till återsökning, nuvarande skrivsätt, m.m.
  • övriga enheter (f.n. länder och utrikes territorier med särskilt styre): Inga geografiska referenser föreslagna.

Den geografiska referensen anger varje topografisk enhets unika rumsliga identitet. Avsikten i ARKIS är också att kunna presentera den topografiska enheten i en karta. Om andra slags territorier skall redovisas i registret i en framtid bör den geografiska referensen anges i särskilt fält.

6 övrigt

6.1 Huvudkälla

Om en huvudsaklig källa till informationen i posten finns, så kan den anges här. Om flera källor har använts eller källa som inte finns i förvalslistan, lämnas detta fält tomt.

Ange källans tillkomstår, tryckår eller utgivningsår.

ändringsförslag: Följande värden läggs till förvalslistan:
Rikets indelningar
Terrängkartan(Gröna kartan)
Fastighetskartan (Gula kartan/Ekonomiska kartan)

6.2 Regel

Anger enligt vilka regler posten har upprättats. Om föreliggande regler har tillämpats, anges värdet NAD2.

6.3 Anmärkning om topografipostens upprättande

Här kan uppgifter om topografipostens tillkomst anges, exempelvis andra källor än de under punkt 5.1, precisering av postens status, osv.