Mantalslängder för hela Sverige åren 1642–1820 är skannade. Materialet är indexerat på församlingsnivå, drygt 570 000 poster.

Vissa volymer i beståndet finns inte skannade eftersom de varit i dåligt skick eller för tjocka för att kunna skannas. Det kan även förekomma årsvisa luckor i en del län som exempelvis Göteborg där staden inte erlade mantalspenningar för åren 1656–1812. Det finns dock ytterligare exemplar av mantalslängderna som förvaras på respektive landsarkiv. Där kan man sannolikt hitta årtal som saknas i Kammararkivet. Dessa är inte skannade eller mikrofilmade, utan man måste då använda originalhandlingarna.

Så här söker du

Genom att söka efter en församling, ett härad eller ett helt län under en speciell tidsperiod så kan man direkt hitta uppgifter i mantalslängder för valt område.

Länsgränserna har under årens lopp förändrats och därför kan en församling vid aktuell tidpunkt för mantalsskrivningen ligga i ett annat län än det som anges.

Vilka uppgifter kan du hitta?

Som hjälp att tyda mantalslängden räknar vi här upp de vanligaste termerna i mantalslängdens kolumner. Rubrikerna i kolumnerna varierar mycket mellan olika årtal och olika mantalsskrivare. Ofta står heller inga kolumnrubriker i den församling som man tittar på, utan då måste man bläddra tillbaka i volymen för att hitta rubrikerna i någon annan församling.

Exempel på rubriker i mantalslängderna; Hemman, Rök, Matlag, Inhyses, Tobaksrökare, Ost, Boskap, Männe, Män, Hustrur, Qvinnor, Söner 15 å 18 år, öfer 18 år, Döttrar, Mågar, Sonhustrur, Drängar 15 å 18 år, öfer 18 år, Pigor, Summa perlöner, Gerdemantal, Allmän Bevillning, Åboafgift, Skatterätt, Torp: och Nybygge, Inhysesmän, Inhysesqvinnor, Laqve, Sochnehandtverkare, Kr. och Begrhjelp, Siden, Gardinluft

Vilken är källan?

Mantalslängden är ett arkiv i vilket du kan forska om människan i de enklare förhållandena. Med mantalslängden som källa får du insikt i våra förfäders ekonomi, hälsa, tillgångar och vanor, till exempel alkohol- och tobaksbruk.

Mantalslängderna ingår i Kammararkivet och förvaras på Riksarkivet.

Historik