bild
Arkiv

Zeth Höglund


Grunddata

ReferenskodSE/ARAB/256
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/YfaWHIRme4w1gzMtpntDs6
ExtraID256
Omfång
26,2 Hyllmeter 
313 Volymer 
Datering
1885 – 1974  (Tidsomfång)
Sökmedel
Zeth Höglund
ArkivinstitutionArbetarrörelsens arkiv och bibliotek
Arkivbildare/upphov
Höglund, Zeth, 1884 – 1956 (Arkivbildare)
Kategori: Person (släkt)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik
Höglund, Zeth
Carl Zeth "Zetha" Konstantin Höglund föddes den 29 april 1884 i Masthuggs församling i Göteborg och växte upp i arbetarstadsdelen Haga. Han var son till läderhandlaren Carl Johan Höglund (1831-1912) och dennes maka Anna Margareta Fyhr (1840-1912). Höglund var journalist och politiker, riksdagsman i andra kammaren 1915-1917 och 1929-1940. Han blev medlem i SAP 1902. För pacifistiska uttalanden dömdes han 1905 och 1916 till fängelse i sex respektive tretton månader. Han hörde till partistyrelsen 1908-1911, dess verkställande utskott 1928-1944, och var 1908-1917 ordförande för Socialdemokratiska ungdomsförbundet [1903-1921]. Höglund gifte sig 1909 med Gunhild Maria "Gullan" Nyström, född den 15 februari 1880, och fick med henne döttrarna Elsa Greta (SE/ARAB/auk/4009) den 27 juni 1909 och Ruth Gunhild Zetha (SE/ARAB/auk/4010) den 13 maj 1916. Den 9 oktober 1909 flyttade han till Upplandsgatan 2 i Stockholmsförsamlingen Adolf Fredriks, där hans föräldrar sedan bosatte sig den sjunde april 1911. Höglund var 1911-1919 chef för Frams förlag. 1913-1916 ingick han i Stockholms stadsfullmäktige. Höglund var drivande i socialdemokratiska vänsteroppositionen före första världskriget och efter partisprängningen 1917 ledare för Socialdemokratiska vänsterpartiet (från 1921 Sverges kommunistiska parti, sektion av kommunistiska internationalen). Efter att 1924 ha uteslutits ur kommunistpartiet och kommunistiska internationalen bildade Höglund ett oberoende kommunistparti, men återvände 1926 till SAP. Han blev riksdagsman och chefredaktör för Social-demokraten (1936-1940). Som finansborgarråd i Stockholm (1940-1950) värnade Höglund den kommunala självstyrelsen. Han författade en mängd artiklar, broschyrer och böcker, även diktsamlingar.
Zeth Höglund dog i Stockholm den 13 augusti 1956.
PUBLICERADE ARBETEN
Bl.a. en biografi över Hjalmar Branting (1-2, 1928-1930) och memoarserien Minnen i fackelsken (1-3, 1951-1956; del 4 utgiven 1960 av hans dotter Gunhild Höglund).
ArkivhistorikProveniensfrämmande material har avskilts och förts till främst följande arkiv: Socialdemokratiska ungdomsförbundet, arkiv nr 2315, Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, arkiv nr 3176, Sveriges kommunistiska parti (sektion av Kommunistiska internationalen) [1921-1924], arkiv nr 3083, och Sveriges kommunistiska parti [1924-1926], arkiv nr 3090. De handlingar som har att göra med Höglunds verksamhet inom dessa organisationer har behållits i arkivet. Vidare har material återförts till följande arkiv: Hjalmar Branting, arkiv nr 91, Carl Lindhagen, arkiv nr 360, Fredrik Sterky, arkiv nr 541, Fredrik Ström, arkiv nr 547, Elsa Höglund, arkiv nr 7118, Gunhild Höglund, arkiv nr 7119.

För korrespondensen se även det datorstödda brevskrivarregistret.

Mindre accessioner har inkommit bland annat i september 1966, övriga äldre accessioner 1989/63, 1990/55, 2000/22.

Arne Högström
Stockholm december 2014

Kontroll

Skapad2019-10-23 11:54:11
Senast ändrad2019-10-23 11:54:11

Nyheter

den 1 juli 2025
400 000 nya sidor i vårt AI-sök
I april lanserade vi helt nya möjligheter för anvä...


den 30 juni 2025
Nya poster i 1930 års folkräkningsdatabas
Nu har vi uppdaterat folkräkningsdatabasen för år ...


Tidigare nyheter