Arkiv

Anders Fredrik Skjöldebrands arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/ATA/ENSK_103-1

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/itrOmOE7IKYUpN5S2LT4u0

ExtraID

ENSK_103-1

Omfång

0,42 Hyllmeter

8 Volymer

Datering

1788 – 1835 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

ATA/Riksantikvarieämbetet

Arkivbildare/upphov

Anders Fredrik Skjöldebrand, 1757 – 1834 (Arkivbildare)

Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (-)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Anders Fredrik Skjöldebrand
Anders Fredrik Skjöldebrand, greve, militär och politiker. Född 1757 i Alger, död 1834 i Stockholm.
Skjöldebrand blev student i Uppsala 1771 men övergick till den militära banan och blev ryttmästare vid Östgöta kavalleriregemente 1781. Han deltog i 1788-90 års krig och tjänstgjorde 1789 på örlogsflottan som hertig Karls adjutant (se March och segling i vol 5 i vidstående förteckning. Publicerad i Schücks utgåva av Skjöldebrands memoarer del I). - Skjöldebrand avancerade till överste inom armén 1794 och tjänstgjorde åter som hertigens adjutant 1794-1797. Därefter hade han ingen aktiv tjänst förrän 1808. Under mellanperioden engagerade han sig i politiken. Skjöldebrand var sedan gammalt oppositionellt sinnad och var på Norrköpings riksdag en av ledarna i kampen mot regeringen. Skjöldebrand lämnade till och med riksdagen i protest, vilket ledde till åtal och bötfällning.
1808 inträdde Skjöldebrand åter i militär tjänst och deltog i striderna mot ryssarna i Finland. Skjöldebrand tillhörde dem som var missnöjda med Gustav IV Adolfs politik och kom att spela en betydande roll i konspirationerna och i statskuppen mot kungen. Även under 1809 års riksdag spelade han en aktiv roll och insattes i konstitutionsutskottet i utarbetandet av den nya regeringsformen. - Vid samma tid verkade han som svenskarnas underhandlare med ryssarna i Fredrikshamn (korrespondens och handlingar i anslutning härtill se vol 7). Trots stora ansträngningar uppnåddes endast smärre lindringar i fredsvillkoren.
I december 1809 fick Skjöldebrand det delikata uppdraget att föra den avsatta monarken och dennes familj från Gripsholm till Baden, något som han lär ha gjort med stor finkänslighet (se korrespondens och handlingar vol 7 samt Skjöldebrands depescher från resan till Baden med konung Gustaf IV Adolf, tryckta i Historisk tidskrift 1883-1884).
Kort efter Skjöldebrands hemkomst till Stockholm inträffade det Fersenska mordet den 20 juni 1810. Samma dag förordnades Skjöldebrand till överståthållare. 1812 tog han avsked från befattningen. Samtidigt, 1810-1812 verkade han som direktör för kungl. teatern (se vol 8).
Skjöldebrands kunskaper om ryska förhållanden utnyttjades under 1813 års tyska fälttåg, då han av Karl Johan sändes till tsar Alexander i diplomatiska uppdrag (se korrespondensen i anslutning till tyska fälttåget vol 7). - Under 1814 års belgiska fälttåg sändes han åter i samma syfte till Alexander, men föll i fransk fångenskap för en kortare tid (se Très humble rapport, vol 5). - 1814 deltog han i det norska fälttåget och undertecknade jämte M. Björnstjerna konventionen i Moss.
Skjöldebrand blev friherre 1814, stadsråd 1815, serafimerriddare 1817, greve 1819, general 1820 och en av rikets herrar 1822. Han spelade dock politiskt en ganska underordnad roll och avgick ur statsrådet 1828. Sin största insats gjorde Skjöldebrand som militär, där han ansågs vara nitisk och plikttrogen. Hans marina kunnande var också något ovanligt för en arméofficer. Skjöldebrands antagonist H. Järta har karaktäriserat honom såsom egentligen varande artist och det artistiska draget var hos Skjöldebrand starkt framträdande. Vid sidan av sin politiska och militära verksamhet framträdde han som tecknare, målare, kompositör och framförallt författare. Bland hans mera betydande verk kan nämnas reseskildringen Voyage pittoresque au Cap du Nord. 1801-1802 (efter en resa i Lappmarken 1799) samt skådespelet Herman von Unna, 1795.
Det här förvarade Skjöldebrandska arkivet består till sin huvuddel av Memoarerna (vol 1-5), tillkomna på Skjöldebrands ålderdom, troligen påbörjade 1827. De utgörs av egenhändigt skrivna manuskript med talrika ändringar och överstrykningar. Arkens numrering och uppdelningen på fem memoardelar synes ha gjorts av författaren själv. De utgavs i tryckt form av Henrik Schück 1903-1904. Memoarerna anses stå högt i litterärt avseende med sin ytterst detaljerade och personligt hållna berättarstil. Det historiska källvärdet anses dock vara litet.
Egenhändiga memoirer med dertill hörande bilagor skänktes till Vitterhetsakademiens arkiv 1881 av sonen, ståthållare och greven August Fredrik Skjöldebrand, med förbehållet att ej öppnas förrän efter ingången av år 1900 (Akademiens protokoll 1881:172).
De så kallade bilagorna, som tidigare redovisats (ordnats) under benämningen Skjöldebrands papper, består av korrespondens med monarkerna Gustav IV Adolf, Karl XIII, Karl XIV Johan, Oscar I samt med ett antal enskilda personer. Den största delen av korrespondensen består av en samling brev från Skjöldebrand till hans andra hustru. Av familjeskäl förvarades de i slutna konvolut, fram till 1935.
Till bilagorna hänför sig även korrespondens och handlingar i anslutning till de uppdrag av diplomatisk karaktär som Skjöldebrand innehade samt handlingar från Skjöldebrands tid som direktör för kungl. teatern.
Arkivet ordnades och förtecknades i oktober-november 1985
Karin Sojdelius
Källor: Svenska Män och Kvinnor.
Nordisk Familjebok.

Kontroll

Skapad	2023-01-16 10:43:11
Senast ändrad	2024-01-03 10:40:58

Serier (3 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
B 1	Skjöldebrands memoarer	Troligen skrivna under perioden 1827-1834.
E 1	Korrespondens
F 1	Handlingar rörande Kungl. Teatern