Arkiv

Arkivet för Laboratoriet för isotopgeologi, C14-laboratoriet

Grunddata

Referenskod

SE/ATA/ENSK_142-1

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/nsansrAMR4ETXRw51fZk72

ExtraID

ENSK_142-1

Omfång

10,5 Hyllmeter

152 Volymer

Datering

1953 – 1998 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

ATA/Riksantikvarieämbetet

Arkivbildare/upphov

Laboratoriet för isotopgeologi, C14-laboratoriet (Arkivbildare)

Alternativa namn: C 14-laboratoriet.

Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (-)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Laboratoriet för isotopgeologi, C14-laboratoriet
C 14-laboratoriet 1953-1973
I Sverige bildades 1953 en kommitté för inrättandet av en mätstation för åldersbestämmande medelst radioaktivt kol. Kommittén tillkom som ett resultat av tidens stora intresse för den relativt nyutvecklade C 14-metoden och dess ordförande var riksantikvarien Bengt Thordeman. År 1953 erhöll man finansiering med statliga medel, men endast för ett år. Under budgetåret 1955/56 erhöll man tillfälliga medel från Humanistiska fonden och Statens Naturvetenskapliga forskningsråd och kunde på så sätt fortsätta bedriva verksamheten. Den 5/5 1956 fick verksamheten en fastare struktur i och med att man gav laboratoriet namnet Laboratoriet för radioaktiv datering (LRD) samt utfärdade en instruktion. Den föreskrev att LRD skulle stå under ledning av riksantikvarien i samråd med chefen för SGU. Dessa skulle gemensamt utse ledamöter i en rådgivande kommitté, C 14-kommittén, som ersatte komimttén från 1953. LRD skulle i lika stor utsträckning som tidigare utföra arkeologiska och geologiska arbetsuppgifter, men fick också möjlighet att mot avgift göra dateringar åt andra. Från och med den 1/7 1956 fick man ett årligt anslag på 60 000 kr från KVHAA, RAÄ och SHM tillsammans vilket tryggade driften. Personalen utgjordes 1956 av en föreståndare och en tekniker.
Då lokalfrågan blivit allför kritisk erbjöd Sveriges Geologiska undersökningar (SGU) tre rum som man disponerade hos Naturhistoriska riksmuseet och i juli 1957 kunde man flytta in i de nya lokalerna där man också blev kvar under hela verksamhetstiden. Laboratoriet fick i samband med flytten utrustning för att kunna utföra tritium-analyser.
År 1963 inträdde även Stockholms universitet (SU) in som jämställd huvudman i styrelsen tillsammans med KVHAA och SGU.
Geokronologiska laboratoriet (GKL) och bildandet av Laboratoriet för isotopgeologi (LIG)
I mitten av 1960-talet byggdes en parallell verksamhet upp på den geokronologiska sidan och den 1/1 1966 började det Geokronologiska laboratoriet (GKL) sin verksamhet, dock i andra lokaler. År 1969 flyttade dock GKL:s verksamhet in i LRD:s lokaler vilket innebar att de båda verksamheterna kom att sammanlänkas i en diskussion om bildandet av ett centralt isotopgeologiskt laboratorium, vilket också kom att föreslås i slutbetänkandet av 1965 års Geoutredning.
Enligt budgetpropositionen 1973 med hänvisning till proposition 1972:1, behandlades frågan om inrättandet av laboratoriet för isotopgeologi. Som ett resultat av detta hemställde Naturhistoriska riksmuseet (NRM) om att C 14-laboratoriet från den 1 juli 1973 skulle överföras från RAÄ och SHMM:s stat till NRM. Samtidigt tillfördes NRM 199 000 kr genom en överföring från RAÄ:s stat till museets.
Det nya sammanslagna laboratoriet påbörjade sin verksamhet den 1/7 1973. Laboratoriet styrdes under NRM:s chef av en nämnd, Nämnden för isotopgeologi, till vilken bland annat RAÄ, SGU och SU utsåg ledamöter. Personalen bestod 1997 av en forskningsingenjör som ansvarade för laboratoriets drift och utveckling samt 2,5 tekniker som skötte provpreparering, mätning beräkning och redovisning av resultaten.
NRM:s instruktion föreskrev att museet inom ämnet isotopgeologi fortlöpande och i lämpliga former skulle samarbeta med RAÄ och statens historiska museer, SGU och SU, Eftersom NRM inte bedriver någon egen forskning baserad på C 14-analyser, vände sig verksamheten endast till de externa parterna.
RAÄ-kvoten användes för att tidsbestämma lämningar som undersökts i samband med forskningsundersökningar av olika slag eller räddningsundersökningar, det vill säga skadade fornlämningar där ingen ansvarig finns. Fram till 1970-talet gjordes alla exploateringsundersökningars prover över kvoten, vilket inte var fallet senare. I princip var kvoten länge enda möjligheten att erhålla C 14-dateringar. Behovet av analyser ökade också kraftigt under 1980-talet i takt med ett starkt ökande antal arkeologiska undersökningar i landet. Kvoten var av stor betydelse för att man skulle kunna bedriva kunskapsuppbyggnad på såväl regional- som riksplanet. Denna kvot uppskattades 1998 till ett värde av ca 600 000 kr. Även Stockholms universitet hade en kvot, som man dock betalade en summa för årligen, då man inte var huvudman för verksamheten.
C 14-register
I samråd med Laboratoriet för isotopgeologi inleddes under första kvartalet 1996 ett arbete med att lägga upp en databas för C 14-dateringarna utförda vid laboratoriet allt sedan dess start. Detta arbete skedde i samråd med Ulf Strucke vid RAÄ:s kunskapsavdelning. Genom arbetsmarknadsmedel kunde arbetet bedrivas fram till våren 1998. En stor del, dock inte alla 14 000 prover hade då registrerats.
Avvecklingen 1998
NRM fattade 1998 beslut om avveckling av C 14-verksamheten vid laboratoriet för isotopgeologi. Nämnden för isotopgeologi vid NRM, i vilken RAÄ hade en ledamot, hade rekommenderat nedläggning vid ett möte den 11 juni 1998. I en för Laboratoriet tvingande ekonomisk situation hade RAÄ och SGU dessförinnan medgivit en sänkning av sina respektive kvoter med avsikt att förbättra laboratioriet genom att under en period öka antalet betalprover och därmed stabilisera verksamhetens ekonomi.
Arkivfrågor
Materialet och databasen från C 14-laboratoriet utgör ett komplement till befintliga register och fynddokumentation hos RAÄ och SHM, bland annat Fornminnesregeistret och undersökningsregistret vid RAÄ och kontext- och fyndregistret vid hos SHM. I laboratoriets register och i databasen återfinns den kronologiska dateringen, där återfinns också preliminära uppgifter om provet. Laboratoriekoden utgör sedan länken till den arkeologiska rapporterna.
Handlingarna från laboratoriets verksamhet har efter nedläggningen förvarats i flera olika lokaler vid NRM i ogallrat och oordnat skick. Materialet överfördes under 2007 till RAÄ som under stora delar av verksamheten varit endera huvudman eller drivande för C 14-verksamheten.
Placeringen av arkviet vid RAÄ har ansetts lämplig eftersom beståndet till stor del består av löpande serier analysprotokoll. Dessa är i många fall kopplade till den övriga dokumentationen från de arkeologiska undersökningarna vars fyndprov analyserats av laboratoriet. En samförvaring har därför varit önskvärd ur ett forskningshänseende.
För en mer utförlig historik och beskrivning av verksamheten hänvisas till volym Ö1:1 och Ö2:1.

Kontroll

Skapad	2023-01-16 10:43:11
Senast ändrad	2024-01-03 10:40:59

Serier (42 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	Protokoll
A 1	Mötesprotokoll
B	Kopior av utgående handlingar
B 1	Daterings- och analysrapporter samt grundprotokoll	Ingår i serie F 1 a.
B 2	Årsrapporter över genomförda analyser
B 3	Verksamhetsrapporter	Spridda verksamhetsrapporter ingår i serie B 4.
B 4	Handlingar rörande personal
D	Register och liggare
D 1	Arkivförteckningar
D 2	Liggare över analysrekvisitioner
D 3	Loggböcker
D 4	Månadssammanställningar över genomförda analyser	Innehåller uppgifter om genomförda C 14- och tritiumanalyser per månad. Serien är ordnad kronologiskt.
D 5	Övriga listor och sammanställningar
E	Korrespondens och skrivelser
E 1	Korrespondens
E 2	Skrivelser
F	Handlingar ordnade efter ämne
F 1	Handlingar rörande beställningsanalysärenden.
F 1 A	Handlingar rörande beställningsanalysärenden av C 14.	Dateringsrapporter, analysrekvisitioner, korrespondens, C14-certifikat, grundprotokoll. Häri även serie B 1, K 1.
F 1 B	Handlingar rörande beställningsanalyser, tritiummätningar.	Dateringsrapporter, analysrekvisitioner, korrespondens, grundprotokoll.
F 1 C	Primärvärden C 14
F 1 D	Primärvärden tritiummätningar
F 2	Testresultat och kalibreringar av utrustning
F 2 A	Tester av bakgrundsstrålning (BKG)	Serien innehåller reslutat av tester av bakgrundstrålning i detektorerna "Lasse" och "Wallac".
F 2 B	Tester av detektorernas mätkvalitet (NBS)	Tester av detektorernas mätkvalitet enligt National Bureau of Standard (NBS).
F 2 C	Övriga tester av detektorerna "Lasse" och "Wallac"
F 2 D	Resultat av antracitmätningar.
F 2 E	Körjournaler
F 3	Grunddata
F 3 A	Grunddata angående körningar av kemisk preparation	Serien är ordnad efter St-nummer.
F 3 B	Tritium grunddata
F 3 C	Data rörande detektorkalibrering
F 3 D	Standardmätningar
F 3 E	Resultat från tester av vildvin vid Naturhistoriska riksmuseet.
F 4	Mätprotokoll	Serien innehåller spridda mätprotokoll från C 14-mätningar samt koldioxidmätningar.
F 5	Specialarbeten	Innehåller dokumentation rörande specialarbeten, C 14- och tritiummätningar.
F 6	Handlingar rörande maskinunderhåll
K	Ritningar
K 1	Ritningar och scheman	Ritningar av laboratorieutrustning ingår även i F 1 a:1
Ö	Övriga handlingar
Ö 1	Organisationshistorik och rutiner
Ö 2	Pressklipp

Success! You have made an order!

An error ocurred!