Arkiv

Stiftelsen Fjällgård, Undersåker

Basic data

Reference code

SE/FAJ/FAJ_12129-1

Link to archive record

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/0pWOnB8cR42ywlRQ1UeFQ1

Extra ID

FAJ_12129-1

Extent

5.01 Hyllmeter

83 Volymer

Date

1905 – 1998 (Tidsomfång)

Terms and conditions

Notes on terms and conditions

Delar av arkivet är inte tillgängligt för forskning utan skriftligt medgivande från Föreningsarkivet. Kontakta Föreningsarkivet i Jämtlands län för mer information.

Archive institution

Föreningsarkivet i Jämtlands län

Record creator / Origination

Stiftelsen Fjällgård, Undersåker, 1908 – 1981 (Arkivbildare)

Alternativa namn: Kvinnliga missionsarbetares ålderdomshem för samer

Alternativa namn: Fjällgård, KMA:s ålderdomshem för samer, Undersåker

Alternativa namn: Föreningen Fjällgård

Alternativa namn: Samiskt ålderdomshem

Alternativa namn: Saemien voeresårromesijjem, Såahka

Alternativa namn: Fjällgård, samiskt kulturcentrum

Kategori: Förening. Ospecificerad (III:Freds-, Försvars-, Solidaritetsorganisationer)

Content and Biographical History

Archival history

Fastigheten Fjällgård byggdes 1908 och var till en början ett ålderdomshem för samer. Det byggdes på initiativ av Kvinnliga Missionsarbetare, KMA, Stockholm. Det var en förening som arbetade med både inre och yttre mission, inom och utanför Sverige. Bland företrädarna fanns bl.a. Fredda Hammar, Oscar Bernadotte och Folke Hoving. Huset och verksamheten utformades för att spegla och stimulera samisk kulturhistoria, hantverk och konst.
Äldrevården för samer var vid den tiden eftersatt. 1912 byggdes ut med en tillbyggnad och 1925 uppfördes en sjukstuga för de gamla som var tuberkulossjuka. 1934 tillkom ytterligare en byggnad. Med tiden valde dock de flesta samer att bo kvar i sina hemkommuner och lokalerna var slitna och otidsenliga vilket ytterligare bidrog till att verksamheten upphörde 1981.
I samband med detta började en diskussion och en process kring att skapa ett sydsamiskt centrum. Den samiska kulturen hade hela tiden var central för verksamheten på ålderdomshemmet, och man hade också ett stort samarbete med Änge Sameskola som låg i närheten.
Processen bestod av flera steg. Till att börja med bildades Föreningen Fjällgård 1982, med Svenska Samernas Riksförbund, Same Ätnamn samt Östersunds och Västra Jämtlands sameföreningar som medlemmar. Syftet med föreningen var att kunna bilda en stiftelse, Stiftelsen Fjällgård.
Den 30 september 1983 upplöses föreningen Fjällgård och istället bildas Stiftelsen Fjällgård, också med organisationerna SSR och Same Ätnam samt föreningarna Västra Jämtlands sameförening och Östersunds sameförening som huvudmän. Stiftelsen ska verka för att det sydsamiska kulturarvet återupprättas och levandegörs. Detta ska ske dels genom verksamhet riktad till samerna själva och dels genom utställnings- och informationsverksamhet riktad till det svenska samhället.
1 januari 1984 övertog stiftelsen fastigheten Fjällgård från KMA, utan kostnad.
När Stiftelsen övertog fastigheten var den i mycket dåligt skick, och det var genom åren svårt att få medel för upprustning. 1994 beslutade stiftelsen att på grund av detta sälja fastigheten, vilket genomfördes 1995.
1997 beslöt stiftelsen Fjällgård att vara huvudman för projektet Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum. Eftersom all verksamhet vid Fjällgård avslutats beslöt samtidigt stiftelsen att ändra sitt namn till Stiftelsen Gaaltije.
Arkivet innehåller handlingar rörande Fjällgård samt Folke Hovings privata dokument rörande Fjällgård. Se även KMA:s arkiv som förvaras på Riksarkivet. John-Paul Persson var aktiv i Fjällgårds verksamhet, och handlingar kan också återfinnas i hans personarkiv. Se även Gaaltijes arkiv.
Litteratur:
Lundström, Catarina (2015). Den goda viljan: kvinnliga missionärer och koloniala möten i Tunisien och västra Jämtland. Lund: Nordic Academic Press.
Hur: skriftserie. Nr 4 Tema: Föreningsliv. (1991). Östersund: Landsarkivet i Östersund.
---
Folke Hoving föddes den 6 oktober 1871 i Katarina församling i Stockholm och dog den 4 augusti 1938 i Engelbrekts församling i Stockholm.
Hoving var en svensk konstnär och illustratör. Hoving studerade vid Konstakademien i Stockholm 1888-1894. Han målade ofta stämningsfyllda fjällandskap från Norrland och utgav en illustrerad mönsterbok för samisk hemslöjd i Västerbottens län.
Han var även missionär bland samerna och ritade det av Kvinnliga Missionsarbetare uppförda samiska ålderdomshemmet Fjällgård i Undersåker, Jämtland. Folke Hoving finns representerad bland annat på Nationalmuseum och Nordiska museet.
---
Svenska ämnesord:
Undersåker - äldreboende - slöjd
Åarjelsaemien aamhtesebaakoe:
Såahka - voeresårromesijjem - vätnoe, vaatone

Control

Created	27/06/2019 11:47:16
Amended	28/05/2025 13:54:14

Serier (27 st)

Reference code	Title	Note
A 1	Protokoll med bilagor	Årsmötesprotokoll, styrelseprotokoll samt övriga protokoll.
B 1	Stadgar och andra styrande dokument
D 1	Adressregister
D 2	Arkivförteckningar med tillhörande handlingar
E 1	Inkommande och utgående handlingar
E 2	Korrespondens diverse avsändare/mottagare
E 3	Korrespondens till Folke Hoving
F 1	Handlingar rörande personal och löner
F 2	Handlingar rörande köp och försäljning av Fjällgård m.m.
F 3	Byggnationer, renoveringar m.m.	Serien i arkivkartong.
F 4	Handlingar rörande, kultur, slöjd och nyårsmässor
F 5	Handlingar rörande jubiléer
F 6	Gratulationer till Maria Bernadotte	BERNADOTTE, MARIA, grevinna af Wisborg, född i Karlskrona 1889-02-28 av prinsen och prinsessan Bernadotte. Genomgick Brummerska Skolan. Elev vid Sophiahemmet 1911. Åren 1916-24 tjänstgjorde syster Maria vid Serafimerlasarettet och deltog därjämte under finska frihetskriget i Finlands Vänners ambulans marsjuli 1918. Tjänstledig sedan 1924. Sedan grevinnan Bernadotte lämnade sjukvården, har hon med samma äkta tjänande sinne ägnat sig åt sitt andra livsintresse, missionen, inom föreningen Kvinnliga Missionens Arbetare. Såsom medlem i dess lappmarkskommitté, såväl som tidigare, har hon företagit många vandringar i Jämtlands och Härjedalens fjälltrakter och förvärvat en grundlig kännedom om fjällfolket. Med sin personkännedom, sitt säkra omdöme och sin praktiska blick gör hon en värdefull insats såväl i ledningen av ålderdomshemmet för gamla lappar, Fjällgård, som i K MA:s styrelse i dess helhet, vars vice ordf. hon var. Jämte arbetet i KMA ägnade grevinnan Bernadotte såsom ordförande i styrelsen för Arbetshemmet Emaus sin omsorg och omtanke åt på ett eller annat sätt vilsekomna unga kvinnor. Detta hem förvaltas för Stockholms stads fattigvårdsnämnds räkning av KFUK:s Centralförcning i Stockholm, som är ägare till lantgården Emaus vid Norrtälje, dit Arbetshemmet är förlagt. Såväl skyddslingarna som deras ledarinnor ha i styrelsens ordförande en kärleksfullt förstående vän och ett trofast stöd. Källa: Svenskt porträttarkiv.
F 7	Handlingar rörande de boende på Fjällgård	KMA:s och Folke Hovings anteckningar om de äldre samerna som bodde på Fjällgård. De gamla på Fjällgård, I, i volym F7:1 är skannad av företaget ArkivDigital.
F 8	Folke Hovings handlingar
F 9	Tidningsurklipp	Volymen F9:1 är skannad av företaget ArkivDigital.
F 10	Dagbok skriven av Margareta Ekstrand, Stockholm
G 1	Huvudböcker
G 2	Kassaböcker
G 3	Ekonomiska rapporter	Se även serien G4.
G 4	Verifikationer	Se även serien G3.
Ö 1	Teckning
Ö 2	Fotografier
Ö 3	Trycksaker och skrifter	Se även skrifter rörande KMA i biblioteks- och tidskriftssamlingen.
Ö 4	Kuvert
Ö 5	Föremål
Ö 6	Bild- och ljudband

Success! You have made an order!

An error ocurred!