Arkiv

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS ARKIV (ACC.NR 1969/090, 1992/027, 2004/041, 2010/003)

Grunddata

Referenskod

SE/NM/NMA_4-1

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/QX4ashkwrqgaRMY3nyGMq1

ExtraID

NMA_4-1

Omfång

5,25 Hyllmeter

83 Volymer

Datering

1920 – 1979 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

Nordiska Museet

Arkivbildare/upphov

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGEN, 1845 – 1976 (Arkivbildare)

Alternativa namn: Förkortningen SSF och Föreningen Svensk Form, som föreningen bytte namn till år 1976.

Kategori: Förening. Ospecificerad (6500/hemslöjdsföreningar)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGEN
H I S T O R I K
Nordiska museets arkiv
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS ARKIV (ACC.NR 1992/027 m.fl.)
Svenska Slöjdföreningen är världens äldsta förening i sitt slag. Svenska Slöjdföreningen (SSF) bildades 1845. Under den tiden betydde slöjd produktion i allmänhet. Föreningen bildades för att slå vakt om kvalitén på det svenska hantverket. Man stöttade den söndagsritskola för hantverkare som konstnären Nils Månsson Mandelgren startat 1844. Skolan, nuvarande Konstfack, drevs av Svenska Slöjdföreningen fram till 1860. Föreningen är en ideell förening med ett uppdrag från regeringen att främja svensk form och design, både nationellt och internationellt. 1976 bytte föreningen namn till Svensk Form.
Efter andra världskriget uppstod en målmedveten bostadspolitik, bostadsforskning och konsumentupplysning. Slöjdföreningen såg sedan länge som sin uppgift att påverka miljön positivt och hade gjort undersökningar om svenska hem, bland annat bostädernas beskaffenhet och möblering. Man fann stor trångboddhet och ofta dålig inredning, tog sig an uppgiften att förbättra boendet och ville till vanligt folk sprida upplysning om goda varor.
I den stora bostadsutredning som Svenska slöjdföreningen och Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR) startade 1939 ingick bostadsvaneundersökningar gjorda av Lena Larsson. I början av 1940-talet fick Lena Larsson i uppdrag att göra bostadsvaneundersökningar. Hon intervjuade hemmafruar om hur de använde sina hem under tidigt fyrtiotal. Resultatet av undersökningen skulle användas som underlag för bostadsbyggandet efter andra världskriget. Där kunde hon konstatera att finrumsanvändandet fortfor trots 30-talets propaganda för vardagsrummet. Detta i sin tur innebar att köket var den plats större delen av familjen vistades i större delen av tiden. Men i stället för att konstruera det folk borde ha som ambitionen var på 1930-talet gick man nu istället ut och tittade efter hur folk hade det och vilka behov som verkligen förelåg. Tanken var att ta reda på vad som krävdes för att anpassa de tekniska förutsättningarna till hushållens krav. Svensk köksstandard var grundad på mycket ingående undersökningar, som ursprungligen lades upp av SAR:s och SSF:s bostadsutredning. Tillverkningen av kök kunde nu rationaliseras genom serieproduktion och monteringen underlättas på grund av de smidiga anslutningarna. Här lades alltså grunden till den standardisering som skulle bli en del av förutsättningarna för det miljonprogram som kom att byggas på 70-talet. Efter införandet av svensk standard blev köken rymligare. Man tog hänsyn till husmödrarnas önskemål om bättre arbetsytor och en plats för vardagens måltider. Kylskåpet, den rostfria diskbänken och fasta skåp underlättade arbetet och gjorde det lättare att hålla rent. Lådor och skåp var exakt avpassade för att rymma hushållsredskap, porslin och bestick. Mått på arbetsytor kom att baseras på genomsnittskvinnans längd.
Brita Åkerman tog initiativ till det arbete med möbelforskning, som åren 1948-1985 leddes av Erik Berglund. Erik Berglund anställdes 1945 av Svenska Slöjdföreningen och blev där ledare för dess möbelfunktionsstudier. 1948 startade han de första svenska funktionsstudierna av möbler. Han verkade också inom Färgskolan och utformade avdelningen Färgen på utställningen H 55 i Helsingborg 1955. De möbelfunktionsstudier som inleddes 1948 resulterade i kravspecifikationer och metoder och apparatur för provning av möblers egenskaper. Mycket arbete gjordes också för att få fram deklarationer för redovisning av möblers kvalitet.
Svenska Slöjdföreningens arkiv består främst av material från bohagsstudier, bostadsutredningen och bäddundersökningen, handlingar rörande färgskolan, undervisningsmaterial samt bohagsregister.
Se även Svenska Slöjdföreningens gåva (Acc.nr 1939/009).
Stockholm den 22 mars 2010
Katarina Öhlin
Arkivpraktikant

Kontroll

Skapad	2023-10-27 13:44:42
Senast ändrad	2023-10-27 13:44:42

Serier (40 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL
A 1	SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
B	UTGÅENDE SKRIVELSER
B 1	UTGÅENDE SKRIVELSER
B 2	STADGAR	Förvaras i volym B 1:1
B 3	FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER/ VERKSAMHETSBERÄTTELSER
D	LIGGARE OCH REGISTER
D 1	SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS BOHAGSREGISTER, JURYVALDA MÖBLER	Med fotografier på juryvalda möbler. Avsikten med bohagsregistret var att ge en översikt av marknadens möbler, tapeter, lampor, mattor, gardiner, möbeltyger, servisgods och glas.
D 2	ÄLDRE INVENTARIEFÖRTECKNINGAR ÖVER ARKIVET	Förvaras i volym D 1:12
E	INKOMNA SKRIVELSER, KORRESPONDENS
E 1	KORRESPONDENS
F	HANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE
F 1	VARUDEKLARATIONSNÄMNDENS HANDLINGAR	VDN-deklarationerna från varudeklarationsnämnden upplyste om, för brukaren viktiga egenskaper, till exempel hållfasthet, ytornas tålighet samt materialkvalitet och noggrannhet i utförandet. Generellt användes endast mätbara kriterier, och de egenskaper som deklarerades kunde kontrolleras mot svenska och internationella standarder för provningsmetoder och kravnivåer.
F 2	HANDLINGAR RÖRANDE FÄRGSKOLAN	Grunden till Färgskolans kursverksamhet härstammar från 1940-talet då grunden till en svensk tradition för färgundervisning lades i Svenska Slöjdföreningens Färgskola. Kursverksamheten kom att bli betydelsefull under 1950- och 60-talet med "bo-cirklar" runt om i Sverige. Den kurs som kom att bli mest uppmärksammad var Färgskolan i Leksand vars grundkoncept idag finns kvar i sommarkursen i Gripsholm. På slutet av 1960-talet tog Anders Hård över ansvaret för Färgskolan, i början av 1980-talet tog Färginstitutet över ansvaret för skolan som sedan 1993 heter Skandinaviska Färgskolan AB.
F 3	MÖBELFORSKNING
F 4	SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS OCH SVENSKA ARKITEKTERS RIKSFÖRBUNDS BOSTADSUTREDNING	De sociala målen för bostadspolitiken var bland annat att trångboddhet, dvs fler än två boende per rum, kök oräknat, skulle vara avskaffad i början av 1960-talet. I den stora bostadsutredning som Svenska slöjdföreningen och Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR) startade 1939 ingick bostadsvaneundersökningar gjorda av Lena Larsson. Man tog reda på hur folk hade det och vilka behov som fanns. Tanken var att ta reda på vad som krävdes för att anpassa de tekniska förutsättningarna till hushållens krav.
F 5	BOSTADSVANEUNDERSÖKNINGAR	Bostadsvaneundersökningar utfördes på uppdrag av Svenska Slöjdföreningen och Svenska arkitekters riksförbund (SAR). Resultaten blev sedan bestämmande för efterkrigstidens bostadsuppbyggnad. Undersökningen gick till så att en intervjuare kom hem till den undersökta familjen och ritade in hur lägenheten var möblerad och fotograferade den. De boende intervjuades om sina vanor.
F 6	BÄDDUNDERSÖKNINGEN	Familjernas sovplatser var ett av de besvärligaste problemen och Erik Berglund fick 1948 uppdraget att studera detta problem. Det blev den första av föreningens möbelfunktionsundersökningar, som 1950 redovisades i boken Bäddmöbler, en utredning om mått och typer. Utredningen fick snabbt genomslag i produktionen och förslagen till mått på sängbottnar och madrasser blev svensk standard 1949.
F 7	BESTICKSUNDERSÖKNINGEN
F 8	DIVERSE MÖBELUNDERSÖKNINGAR
F 9	MÖBELPROVNING	Möblers kvalitet och funktion studerades.
F 10	DIVERSE FUNKTIONSSTUDIER
F 11	HANDLINGAR RÖRANDE BELYSNING
F 12	HANDLINGAR RÖRANDE KURSVERKSAMHET OCH KONFERENSER	Material rörande Svenska Slöjdföreningens kurser. Innehåller även konferensmaterial.
F 13	UNDERVISNINGSMATERIAL
F 14	UTSTÄLLNINGAR
F 15	MÖBELMÄSSOR	Förvaras i volym F 3:1 Årligt återkommande mässa.
F 16	TÄVLINGAR
F 17	HANDLINGAR RÖRANDE ERIK BERGLUND
G	RÄKENSKAPER
G 1	BUDGET
K	FOTOGRAFISKA AVBILDNINGAR	Fotografier finns även i volymerna D 1:1-D 1:12, F 6:3, F 8:1-F 8:2, F 14:1
K 1	FOTOGRAFIER
K 2	DIVERSE FOTOGRAFIER
K 3	EJ uppordnade fotografier
L	TRYCK	Tryck finns även i volymerna B 1:1, B 1:3, F 3:1, F 4:1, F 10:1, F 12:1 till F 12:5
L 1	PUBLIKATIONER FRÅN SVENSKA SLÖJDFÖRENINGEN
L 2	ÖVRIGT TRYCK	Förvaras i volym L 1:2
Ö	ÖVRIGA HANDLINGAR
Ö 1	FÖREMÅL

Success! You have made an order!

An error ocurred!