Arkiv

Centrala tullräkenskaper

Grunddata

Referenskod

SE/RA/55305

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/34gNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

89 Hyllmeter

525 Volymer

Datering

1623 – 1819 (Tidsomfång)

Villkor

Tillståndsgivare

Chef för förvarande arkivinstitution

Villkorsanm

Vissa volymer i arkivet är svårt fuktskadade och mycket fragmentariska. Volymerna lånas inte ut och är därmed inte beställningsbara i arkivdatabasen.
Detta gäller:
AII:11b, 16
BI:6
CI a: 41, 46, 51, 53
CI b: 2, 28, 30, 33, 35, 38-41
CII a: 95

Övrigt:
Volym AII:5 innehåller 4 häften. Ett av dessa är fuktskadat och lånas inte ut - plockas ut ur volymen vid utlån

Volym CII a: 92 har vissa fuktskador på yttre pärm. Handskar ska användas vid utlån!

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F band (F-exp/band)

Arkivhistorik: Arkivhistorik 1970 Blumfeldt

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Arkivbildare/upphov

[Proveniens ej registrerad] (Arkivbildare)

Innehåll och historik

Innehåll

Ur Riksarkivets beståndsöversikt för Kammararkivet: Centralt förda tullräkenskaper tycks ha förekommit endast sporadiskt före 1636, bland annat i samband med utarrenderingen av tullarna på 1620-talet. 1636 gjordes en början till centralisering av tullen genom inrättande av en generaltullförvaltartjänst vis stora sjötullen i Sverige och Finland. Några år senare tillkom en generalinspektor vid småtullarna i Sverige och Finland (se vidare Centrala tullmyndigheters arkiv fragment 1586 – 1797).

Ansvaret och uppsikten över tullen låg sedan gammalt på Kammarkollegiet. Sedan Kommerskollegium utbrutits som en egen myndighet 1651, överflyttades ansvaret delvis på detta kollegium som fick huvudansvaret från 1654. 1676 återgick det till Kammarkollegiet.

Vid generaltullförvaltarens över stora sjötullen respektive generalinspektorns över småtullarna ämbetskontor, upprättades årligen huvudböcker med verifikationer över uppbörd och utgift, och journaler över in- och utgående varor/ skepp, baserade på lokala räkenskaper. Dessa huvudböcker skickades till Kammarkollegiet för revision och överflyttades så småningom til Kammararkivet.

Under tre perioder under 1700-talet och början av 1800-talet var både stora sjötullen och landtullen (småtullarna) utarrenderade till olika generaltullarrendesocieteter: 1726-65, 1777-82 och 1803-12. Dessa tre societeter lämnade in arrenderäkenskaper till Kammarkollegiet för revision. Räkenskaperna avser endast arrendet, inte arrendeårens faktiska tullinkomster. Societeternas egna räkenskaper (huvudböcker, journaler m.m.) kontrollerades inte av kronan och blev kvar hos societeterna. Handlingarna förvaras i Generaltullstyrelsen och dess föregångares arkiv (bl.a. societeterna). Se beståndsöversikt del 5.

Mellan arrendeperioderna var tullverket ställt under en Generaltulldirektion: 1766-72, 1783-85 och 1786-1802 eller Kammarkollegiet 1772-76. Tillkomna räkenskaper inlämnades till Kammarkollegiet för revison (se serie C).

Under arrendeperioderna var vissa speciella avgifter (magasinsavgifter, vissa acciser, fyrbåksavgifter m.m.) undantagna från arrendet och redovisades i särskilda räkenskaper.

Småtulls- och accisspecialer för de städer som hade frihetsår även under arrendeperioderna insändes av Generaltullarrendesocieteten som verifikationer. Tullmedlen tillföll respektive "frihetsstad" men societeten fick motsvarande avdrag på arrendesumma.

Av det ursprungligen stora beståndet av centrala tullräkenskaper för 1726 återstår nu bara en liten rest.

A. Kronoräkenskaper m.m. före 1726. I. Stora sjötullen och gränstullen: räkenskaper 1623, 1626-27, 1629, 1641, 1654, 1657-60, 1662, 1668, 1693, 1696, 1703, 1705-09, 1712, 1714, 1717, 1720, 1724 (27 volymer).
II. Småtullar och acciser: Räkenskaper 1663, 1671, 1682, 1687-88, 1693-97, 1705, 1712-14, 1725-26 (20 volymer)

B. Arrenderäkenskaper avseende generaltullarrendesocieteterna 1726-1765, 1776-82 och 1803-12. I. Stora sjötullen och gränstullen (30 volymer).
II. Landtullen och accisen: Huvudräkenskaper (12 volymer), Specialer för "frihetsstäder" avseende andra generaltullarrendet 1730-34: Borås, Ekenäs, Fredrikshamn, Nora och Tavastehus (4 volymer)

C. Kronoräkenskaper efter 1726.
I. Stora sjötullen och gränstullen: a) Huvudböcker med verifikationer (ordinarie) 1766-73, 1775-76, 1783-94, 1796-1802 (54 volymer), huvudböcker för kronorestantier med verifikationer 1803-10 (12 volymer) b) sjötullsjournaler med verifikationer 1773, 1785-86, 1789-90, 1798-99 (43 volymer), gränstulljournaler med verifikationer 1773, 1788, 1799 (3 volymer), nederlagsjournaler 1798 2 volymer, c) magasinavgifter 1750-1763 (2 volymer) d) bevillning av alun och socker 1811-19 (9 volymer)

II. Landtullen och accisen a) Huvudböcker med verifikationer (ordinarie) 1766-75, 1783-85, 1787-1802 (96 volymer), huvudböcker för krono-restantier med verifikationer 1802 (2 volymer), huvudböcker angående konsumtionsaccis med verifikationer 1744-46, 1748, 1757-59, 1764, 1767 (5 volymer), huvudböcker med verifikationer angående brännvinsaccisen 1732-42, 1744-46, 1748-55, 1762, 1764, 1766-68, 1770-71 (46 volymer) b) förpassningsjournaler 1771-76, 1787 (42 volymer) c) uppbördslängder 1774-75, 1787-88, 1798 (6 volymer)
III. Kronans oförpaktade räntor: a) huvudböcker med verifikationer (Lots- och båkmedel, charta sigillatamedel, bevillnings-, krigsgärds-, och
Åbo akademis medel m.m.) 1781-82, 1789-93, 1796, 1798-1810 (70 volymer), b) tullförhöjningar på snus, kaffe, te och choklad (enligt förordning 9 december 1735) 1736-38, 1754, 1764-70 (3 volymer), fjärdepartstullförhöjningen (enligt förordning 29 december 1742) huvudböcker med verifikationer 1743-44, 1747-54 (36 volymer) c) räkning för fiskavelstull för Västerbottens städer (Luleå, Piteå, Torneå och Umeå) 1733 (1 volym)

Ordning & struktur

Arkivhistorik och förteckning utgår från en äldre förteckning som upprättades 1970 av Evald Blumfeldt. Det är beskrivet att förteckningen avser att ta upp alla i Kammararkivet förvarade centrala tullräkenskaper och tullarrenderäkenskaper.
Inledande PM till förteckningen (1970) är inskannad som en PDF vid arkivposten.
Äldre arkivförteckning är arkiverad 2024-06.

Allmän anmärkning

SAOB OCH Riksarkivet arkivguide, "Alla dessa tullar"

FÖRPAKTA: i fråga om arrende, entreprenad o. d.; numera nästan bl. i fråga om ä. o. utl. förh. o. vanl. om arrende av statsinkomster (tullar o. d.) samt om överlämnande resp. övertagande av monopol på utövande av viss näring o. d.

Förpaktning: ett arrendesystem - utarrendering av tullarna med syfte att genom allmänheten och särskilt borgerskapet intressera dem till en full lojal tillämpning av tullförfattningarna med syfte att hämma s.k lurendrejeri (benämning på smuggling och liknande svarthandel) och därmed förlust av tullavgifter

CHARTA SIGILLATA papper: skulle användas i handlingar som inlämnades till statliga myndigheter eller i av myndigheterna utfärdade expeditioner samt även i ett stort antal privaträttsliga handlingar. Stämpeln på papperet angav det penningbelopp som kronan uppbar i avgift vid försäljning av det stämplade papperet.

ACCIS - afgift, som erlägges till stat l. kommun för varor, som där försäljas o. konsumeras (i sht sådana, som producerats i landet)

En del av den offentligt tagna delen av en varas värde, en benämning på vissa skatter och avgifter (ofta konsumtionsskatter). Innebörden av termen är beroende av historiska förhållanden i tid och rum. I Sverige användes begreppet en tid under 1600-talet även som benämning på införseltull på utländska drycker. Accisen på spannmål till husbehov gällde enligt 1756 års landtull- och accisreglemente från utrikes ort införd spannmål.

ACCISMEDEL: Ersättning till staten för den förlust den fick genom avskaffandet av den s.k. saluaccisen, som i flertalet städer i Sverige tidigare erlagts av bagare, bryggare, slaktare, fiskköpare, ättikstillverkare, idkare av mångleri och handel med nålstolskram (om varor som försåldes på ”nål stol”; äv. allmännare: småkram). Frågan om denna avgifts avskaffande samt om tullfrihet för landtmännen att till försäljning i städerna införa kött, bröd, dricka mm väcktes vid 1830 års riksdag. Accismedlen erlades av städerna till Statsverket när accisen upphörde. de städer som medgavs full frihet åt handel med dessa varor, befriades från denna avgift, som helt upphörde 1862 ( i Stockholm redan 1847).

RESTANTIE = vad ngn resterar med i fråga om betalning l. leverans l. redovisning o. d., resterande belopp l. del av leverans; förr äv. liktydigt med: skuld;

LICENT: (förr) benämning på vissa tullavgifter; särsk. dels om vissa tullavgifter som uppburos i de forna sv. östersjöprovinserna o. Pommern, dels (i fråga om förh. under 1700-talet) om vissa, till särskilda ändamål anslagna tilläggstullar o. extra tullar; förr äv. liktydigt med: vanlig tull, sjötull.

KRONO-RESTANTIER: om vid ordinarie uppbördstids slut icke erlagda krono-utskylder.
SKYLD. [fsv. utskyld] (numera bl. i skildring av ä. förh.) skatt l. pålaga l. avgift (utgående i pengar l. in natura); vanl. i pl.; förr särsk. dels mer l. mindre tautologiskt, i förb. med skatt

BEWVILLNING: (numera föga br.) i uttr. (den) allmän(na) bevillning(en), intill 1883 officiell benämning på dessa slag af skatter.

UPPBÖRD: (numera i sht i fackspr.) motsv. UPP-BÄRA 4 a: handlingen att uppbära skatt l. avgift l. inkomst o. d. (förr äv. i form av varor l. skattepersedlar o. d.), inkassering, indrivning; äv. konkretare, om enskild omgång av sådant uppbärande; äv. konkret, dels: skatt l. ränta l. avgift o. d., dels: (skatte)inkomst l. intäkt, särsk. om sammanfattningen av skatteintäkter (förr äv. skattevaror) o. d. som (under viss tid) inbetalts (l. inlevererats) ngnstädes; förr särsk. i uttr. sitta i (halva) uppbörd(en)

Hänvisningar

Reproducerat

Nej

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2024-09-23 16:53:30

Serier (3 st)

Referenskod	Titel
A	Kronoräkenskaper mm före 1726
B	Arrenderäkenskaper 1726-1813
C	Kronoräkenskaper efter 1726

Sökhjälp: arkiv