Torsdagen den 22 maj, klockan 16.30–19.00, kommer beställningsfunktionen till läsesal att vara avstängd på grund av underhållsarbete.
bild
Arkiv

Sune Ambrosianis arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/ATA/ENSK_4-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/cucswpsX9KAGuS0gdzp6y3
ExtraIDENSK_4-1
Omfång
3 Hyllmeter 
41 Volymer 
Datering
1891 – 1950  (Tidsomfång)
Sökmedel
Digitaliserade handlingar ur Sune Ambrosianis arkiv i Arkivsök
ArkivinstitutionATA/Riksantikvarieämbetet
Arkivbildare/upphov
Sune Ambrosiani, 1874 – 1950 (Arkivbildare)
Kategori: Ej fastställd. Ospecificerad (-)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik
Sune Ambrosiani
Karl Fredrik Sune Ambrosiani (1874-1950), kulturhistoriker och museiman, bedrev sina akademiska studier i Uppsala, där han blev fil lic 1902 och fil dr 1911. År 1903 anställdes han som amanuens vid Nordiska museet, där han kom att vara verksam ända till sin pensionering 1939, från 1932 som intendent, och där mycket material av hans hand bevaras i arkivet.
Sune Ambrosiani hade vidsträckta intressen, vilket avspeglas i hans vetenskapliga produktion inom skilda ämnesområden, från historia och arkeologi, huvudsakligen medeltida, till konstvetenskap och folklivsforskningens både materiella och andliga sida. Han började sin vetenskapliga verksamhet som medeltidshistoriker med licentiatavhandlingen "Upprättandet av Lunds primat över den svenska kyrkan...". Han ägnade sig åt medeltidsarkeologi i sin doktorsavhandling "Zur Typologie der älteren Kacheln" och i flera byggnadshistoriska undersökningar av medeltida byggnadsverk, som Trefaldighetskyrkan i Uppsala.
Inom Nordiska museet ordnade han främst avdelningen för vissa hantverk och skråväsende samt avdelningen för "eldens ekonomiska användning". Hans forskningsresultat har publicerats i ett flertal uppsatser, framför allt i fråga om skråväsende samt pappersbruk och papperstillverkning. Han har också publicerat arbeten om bl a bildreproduktionen i Sverige under 1800-talet, om äldre svensk järnhantering, om "De sörmländska allmogebyggnaderna", "Om profanbyggnader på Gotland" och om romansk tegelarkitektur i Norden. I "Riktlinjer för uppteckningar om allmogens materiella kultur" (1916) gav Ambrosiani ett program för museal fältverksamhet. Flera av hans senare skrifter behandlade återigen historiska problem, bl a om Gotlands medeltida historia, om den äldre medeltidens mått och mynt och om Stockholms uppkomst.
År 1912 inköpte Sune Ambrosiani den medeltida gården Kattlunds i Grötlingbo sn på Gotland och räddade den därigenom från att rivas och brännas till kalk. Tio år senare såldes den till Föreningen Gotlands Fornvänner.
År 1918 var han en av tillskyndarna till att bilda Föreningen för svensk kulturhistoria; under åren 1918 till 1932 var han dess sekreterare samt redaktör för föreningens tidskrift Rig.
Ambrosianis skiftande intressen avspeglas väl i arkivet. Vid uppordnandet av detta har den ursprungliga strukturen i huvudsak bevarats. Beträffande fotosamlingen observeras att en stor del av fotografierna härrör från andra fotografer än Ambrosiani själv: nämnas kan t ex Christian Axel Jensen, Anders Roland, Karl Anton Berlin, Ragnar Hjort och Govert Indebetou. En mindre del av fotosamlingen har tillförts verkets gemensamma fotosamling i ATA med accessionsnummer 87-150 och 87-151.
Arkivförteckning och historik upprättades av Inga-Britt Rosén Epel under januari till mars 1987.
Källor: Svenska män och kvinnor.
Sune Ambrosianis tryckta skrifter 1898-1944.

Kontroll

Skapad2023-01-16 10:43:09
Senast ändrad2024-01-03 10:40:57

Nyheter

den 23 april 2025
Nya sökbara namn i folkräkningsdatabasen
Folkräkningsdatabasen för år 1930 har uppdaterats ...


den 22 april 2025
Källor till judarnas historia i Sverige nu digitalt tillgänglig
Den judiska minoriteten har en lång historisk närv...


Tidigare nyheter