bild
Arkiv

Naturvårdssektionen

Länsstyrelsen i Uppsala län

Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11035/310
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/H4s1HW2srn61u03Gjpu0Y3
ExtraID11035.310
Omfång
5,8 Hyllmeter 
Datering
1967 – 1971  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Länsstyrelsen i Uppsala län, 1634 – (Arkivbildare)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Naturvårdssektionen fanns mellan 1967 och 1971. Den ägnade sig åt tre huvudgrupper av ärenden: naturvård, vattenvård och luftvård. En stor del av de ärenden som behandlas i protokollen (serie A I) handlar om vatten- och avloppslösningar i samband med byggärenden. Andra frågor som behandlas är exempelvis naturreservat och grustäkter.

En omfattande arkivserie är E I c, som innehåller kommundossiéer för varje kommun i länet. De domineras av utredningar om vatten och avlopp, inklusive kartor och ritningar.

Innan naturvårdsektionen bildades 1967 hade naturvårdsärenden hanterats på planeringssektionen. Efter omorganisationen 1971 hamnade de på planeringsavdelningens naturvårdsenhet.
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Då delades verksamheten upp på mindre sektioner. Landskansliet i Uppsala län indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen.

Sedan dess har länsstyrelserna omorganiserats fler gånger. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och underordnade enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter. 1991 infördes den "samordnade länsstyrelsen", en plattare organisation med ett tiotal enheter och en gemensam diarieplan. Vid länsstyrelsen i Uppsala hade en omorganisation i denna riktning genomförts redan 1989. Därför upphör arkiven för de flesta avdelningar och enheter den 31 december 1988.


Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2003-07-15 00:00:00
Senast ändrad2021-01-14 11:36:36

Nyheter

den 1 juli 2025
400 000 nya sidor i vårt AI-sök
I april lanserade vi helt nya möjligheter för anvä...


den 30 juni 2025
Nya poster i 1930 års folkräkningsdatabas
Nu har vi uppdaterat folkräkningsdatabasen för år ...


Tidigare nyheter