Arkiv

Länskontoret i Tierp

Länsstyrelsen i Uppsala län

Grunddata

Referenskod

SE/ULA/11035/416

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/tas1HW2srn61u03Gjpu0Y3

ExtraID

11035.416

Omfång

4,4 Hyllmeter (-)

Datering

1987 – 1995 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)

Arkivbildare/upphov

Länsstyrelsen i Uppsala län, 1634 – (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll

Landshövdingen beslutade 1987 att starta ett projekt för samverkan mellan olika länsorgan i den norra delen av länet. Målet var en bättre regional balans och ökad samverkan och tillgänglighet för näringsliv och medborgare i länets tre nordliga kommuner: Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Projektet, som till en början kallades Utvecklingskontoret, förlades till Tierp och invigdes den 2 oktober 1987.

Arkivet innehåller handlingar med anknytning till en mängd olika projekt för regional utveckling (D 1). Dessutom finns en omfattande samling pressklipp, som dokumenterar det mesta som hände i Norduppland de aktuella åren (Ö 1).

Från starten deltog sex länsorgan i projektet. Förutom initiativtagaren länsstyrelsen var det länsarbetsnämnden, skogsvårdsstyrelsen, lantbruksnämnden, utvecklingsfonden och hushållningssällskapet. Senare tillkom länsbostadsnämnden. Projektet bemannades med personal från de nämnda myndigheterna. Verksamheten bedrevs som projekt från januari 1988 till december 1990. 1991 förlängdes projektet och därpå följde en avvecklingsperiod. Tierpskontoret var obemannat från och med den 5 september 1995 och projektet var formellt avslutat den 31 december 1995.

Arkivbildarhistorik

Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.

Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.

Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.

Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Då delades verksamheten upp på mindre sektioner. Landskansliet i Uppsala län indelades från och med 1953 i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Från och med 1958 delades landskontoret upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen.

Sedan dess har länsstyrelserna omorganiserats fler gånger. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och underordnade enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter. 1991 infördes den "samordnade länsstyrelsen", en plattare organisation med ett tiotal enheter och en gemensam diarieplan. Vid länsstyrelsen i Uppsala hade en omorganisation i denna riktning genomförts redan 1989. Därför upphör arkiven för de flesta avdelningar och enheter den 31 december 1988.

Ordning & struktur

Länskontoret hade ingen diarieplan, utan ärenden som skulle diarieföras registrerades hos länsstyrelsen i Uppsala. De flesta ärenden, exempelvis rådgivning, förfrågningar och underhandskontakter med företag diariefördes inte. Däremot finns post- och ärendelistor som fördes på kontoret.

Handläggarna samlade ofta såväl originalhandlingar som kopior i pärmar och kartonger. Varje handläggare samlade dessutom kopior av samma sorts handlingar. Därför kan ett ärende finnas på flera olika platser i arkivet. Postlistorna är troligen inga bra hjälpmedel vid sökning, eftersom inte alla ärenden eller delprojekt fick något löpnummer. En viss hjälp vid sökning har man av de projektnamn och ärende namn som finns i arkivförteckningen.

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Skapad	2003-07-15 00:00:00
Senast ändrad	2021-03-31 06:00:58

Success! You have made an order!

An error ocurred!

Sökhjälp: arkiv