bild
Arkiv

Chefsexpeditionen

Fortifikationen

Grunddata

ReferenskodSE/KrA/0043/001:Ö
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yUIsUyB4s5AgmT7OapRRi8
Datering
1620 – 1941  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Fortifikationen, 1635 – 1937 (Arkivbildare)
Alternativa namn: Ingenjörkåren  (1811 – 1867)
Alternativa namn: Fortifikationskontoret
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll och historik

Innehåll
Fortifikationen
Chefsexpeditionen

HISTORIK

Denna nya förteckning över Fortifikationens arkiv ersätter flera äldre förteckningar. Den gamla förteckningen 43 upptog fyra "grupper" av handlingar, varav grupperna III och IV utgjordes av leveranser till
Krigsarkivet åren 1937 (omfattande tiden 1871-1907) respektive 1951 (åren 1908-1920). Den gamla förteckningen 43b redovisade leveranser från åren 1959 och 1962, (omfattande tiden 1921-1937). Separat var Fortifikationskassörens arkiv förtecknat (fört. 43c) och och en leverans av handlingar från Chefen för Fortifikationskåren, överlämnad från Försvarsstabens befästningsavdelning (acc. 4/1970). - Äldre (1800-tals) för-
teckningar över Fortifikationens arkiv, tidigare inte medtagna i de aktuella förteckningarna, har nu medtagits (som serie D 12).

Det nya Fortifikationsarkivet är uppdelat i 6 separata avdelningar:

Fört.nr 0043:0000:Ö:001 Chefsexpeditionen

Fört.nr 0043:0000:Ö:002 Majorsexpeditionen

Fört.nr 0043:0000:Ö:003 Befästningsavdelningen

Fört.nr 0043:0000:Ö:004 Kassan

Fört.nr 0043:0000:Ö:005 Överkontrollanten

Fört.nr 0043:0000:Ö:006 Supplement


Fortifikationen var underställd Krigskollegium, utom under perioden 1681-1719, då den stod direkt under Kungl. Maj:t. Under den tid Fortifikationen var underställd Krigskollegium, förekom en viss oklarhet i kompetensfördelningen. Chefen för Fortifikationen (från 1811: Ingenjörskåren) var dels a) fortifikationsgeneral med ansvar för befästningsväsendet, dels b) chef för
Krigskollegii (senare, Arméförvaltningens) fortifikationsdepartement (avdelning), innebärande förvaltning och redovisning, därtill c) kårchef för fortifikationsofficerarna (se Fortifikationens historia, bd 5:1, bil 1, s 531).

Det har varit svårt att utifrån reglementen och instruktioner rekonstruera dess organisatoriska uppbyggnad vid olika tidpunkter. De upptar visserligen befattningsbeskrivningar för olika tjänster, men dessas inplacering i avdelningar/expeditioner framgår inte. Den uppfattning av organisationen som detta förteckningsarbete bygger på grundar sig därför på Munthe m fl: Fortifikationens historia.

Vid början av 1700-talet var arbetet vid Fortifikationen uppdelat på en militär avdelning (=ritkontoret) och på två civila avdelningar: (Fortifikations-)kansliet för expeditionstjänst och (Fortifikations-)kammarkontoret eller räkningskontoret för medelsredovisning. Uppdelningen på två civila avdelningar tycks ha skett 1683. (Fort.hist. IV:1, s 610).

Under 1800-talet tycks verksamheten ha varit organiserad i följande avdelningar: a) chefsexpeditionen (med en adjutant), b) majorsexpeditionen (under en överstelöjtnant), c) ritkontoret, och d) arkivet (Fort. hist. V:1, bil. 1, s 536).

I sin egenskap av ledamot av Krigskollegium var Chefen för Fortifikationen chef för Krigskollegii fortifikationsdepartement. Under sig hade han, som sådan, ett militärkontor med en överste som chef. (Jfr. att han i sin egenskap av befälhavare för Fortifikationen förestod en majorsexpedition med en överstelöjtnant som chef). Fortifikationens historia uttrycker relationen Chefen för Fortifikationen - Krigskollegii militärkontor så, att det senare hörde inte till Fortifikationen "i annat hänseende än att det lyder under generalen i dennes egenskap av chef för (Krigskollegii) fortifikationsavdelningen" (V:1 s. 532). Jfr TiF 1935, s 133. Den tveksamhet om den andra expeditionen i gamla "grupp II" skulle kallas majors- eller militärexpeditionen, som den gamla förteckningen avspeglar, härrör möjligen från en hopblandning av Fortifikationens majorsexpedition med militärkontoret vid Krigskollegii fortifikationsdepartement.

Medan den gamla förteckningens "grupp II" alltså avspeglar organisationen under 1800-talet tycks den som upprättade samlingen "grupp I" ha utgått från 1700-talets organisation med dess militära och civila avdelning.

Ett huvudproblem vid nyförtecknandet har varit frågan om det lämpliga och/eller möjliga i att upplösa den gamla "grupp I" i dess proveniensmässiga beståndsdelar: att inplacera de delar därav som tillhör Fortifikationen i den gamla "grupp II", övriga i resp. arkiv.

Tre skäl främst har avhållit mig från ett sådan försök: 1) att grupp II representerar Fortifikationens egen, i tidigare förteckningar dokumenterade ordning av dess handlingar bundna i denna ordning, 2) att tidigare försök att restlöst upplösa "grupp I" inte kunnat genomföras, att så troligen skulle bli resultatet även av mitt arbete och därför en "sump" ändå skulle bli kvar som skulle få bilda ett supplement, 3) slutligen, att överförandet av handlingar från "grupp I" till andra arkiv skulle innebära ingrepp i ett flertal andra förteckningar över arkiv som sorterar under andra sektioner (av Krigsarkivet) och att jag då antingen själv måste göra ingrepp i dess förteckningar och magasinsuppställning eller förmå dessa sektioner att prioritera dessa uppgifter.

I stället har jag i supplement i detalj angivit vad varje volym innehåller. Teorier om proveniensen har jag inte angivit. För dessa hänvisas till ett PM: "L. Björkboms anteckningar till fortifikationens arkivförteckning, grupp I", som förvaras i KrA:s ämbetsarkiv.

Likaså har jag till supplement fört en sump (tidigare i rum 48 förvarad) vars handlingar jag också specificerat.

Slutligen något om de fortifikationshandlingar som inte upptas i denna förteckning, d de genom tidigare beslut kommit att införlivas i en annan samling.

I denna förteckning upptas endast en begränsad del ritningar (Chefsexpeditionen serierna J1-38). Dessa är ritningar som inom Fortifikationen ansett ha generellt intresse, inte i första hand knutet till en ort. De upptas i del V av Melins förteckning under rubriken: "Generella ritningar till hvarjehanda slags byggnader..."
Arkivbildarhistorik
Fortifikationen
(Ingenjörskåren 1811-1867).
År 1635 tillsattes en generalkvartermästare över all fortifkation. Han ställdes under artillerigeneralen men år 1641 fick fortifikationen en mer självständig ställning och bildade en egen kår. Fortifikationen var underställd Krigskollegium utom åren 1681-1719 då den stod direkt under Kungl. Maj:t.
Fortifikationens uppgift var att bygga och underhålla rikets land- och kustbefästningar och andra militära byggnader m. m. Till en början omfattades endast Sverige och Finland men från år 1680 även Östersjöprovinserna och från år 1681 de tyska besittningarna.
Fortifkationen bestod av generalkvartermästarens expedition (kallat fortifikationenskontoret) samt personal på fästningsorterna samt under krigstid fortifikationsfältstater.
År 1721 delades fortifikationsstaten upp i fem brigader och den stralsundska fortifikationsstaten. År 1778 reducerades antalet brigader med en och 1798 upphörde brigadindelningen. Under perioden 1727-1792 stod diverse fästningsbyggnationer bl. a. i Finland och Skåne under annat befäl än fortifkationen.
År 1811 uppgick fortifikationen tillsammans med fältmätningskåren i Ingenjörskåren. Denna bestod bl. a. av en fortifikationsbrigad. År 1867 döptes Ingenjörkåren åter till Fortifikationen. Från 1855 tillfördes fortifikationen efter hand sappörkompanier (-bataljon), pontonjärbataljonen, fältsignalkompani och ingenjärtrupper.
Fortifikationens (fortifikationskontorets) interna organisation varierade. Vid början av 1700-talet fanns en militär avdelning (=ritkontoret) och två civila avdelningar, kansli och kammarkontor. Under större delan av 1800-talet fanns en chefsexpedition, en majorsexpedition (från 1780-talet till 1870), ett ritkontor och ett arkiv.
Fortifikationen upphörde 1937 och delades upp i Fortifikationenskåren, ingenjörstrupperna och signaltrupperna.
Ordning & strukturKrA/0043:0000:Ö:001











Förteckning

över
Fortifikationen

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2024-03-06 16:51:26

Nyheter

den 1 juli 2025
400 000 nya sidor i vårt AI-sök
I april lanserade vi helt nya möjligheter för anvä...


den 30 juni 2025
Nya poster i 1930 års folkräkningsdatabas
Nu har vi uppdaterat folkräkningsdatabasen för år ...


Tidigare nyheter